Medborgarforskning ger svar om pollinerade växter

En ny studie avslöjar förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien visar att förändringar i markanvändning och klimat påverkar växters reproduktionssystem i Europa.

– Tusentals medborgare i 32 länder har hjälpt oss att samla in observationer av gullvivor från över 5 200 platser runt om i Europa, säger Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet.

Gullviva (Primula veris) har två olika blomtyper: Långstiftad (L-morf) där ståndarna sitter långt ner vid kronbladens bas, medan pistillen är lång och kortstiftad (S-morf) där pistillen är kort, medan ståndarna är höga. För att bli befruktad måste en kortstiftad blomma pollineras med pollen från en långstiftad, vilket förhindrar självpollinering. I en livskraftig population brukar andelen kortstiftade och långstiftade blommor vara ungefär lika stor.

– I många av de observerade gullvivspopulationerna i Europa såg vi en betydande obalans, där de med den kortstiftade S-morfa blomman var nio procent fler än de med den L-morfa blomman, säger Sara Cousins.

Tidigare studier har visat att ojämna proportioner mellan blomtyper kan utgöra en riskfaktor för artens långsiktiga överlevnad.

– Det här är överraskande resultat som öppnar upp för fortsatt forskning. Tidigare trodde vi att sådana förändringar endast var lokala fenomen, men den här studien visar att obalansen är utbredd i hela Europa. Det tyder på att miljöförändringarna påverkar pollinationssystemet i större skala än vi tidigare anat, säger Sara Cousins i ett pressmeddelande.

Forskarna menar att förändringen kan vara en evolutionär anpassning som hjälper växter att klara av olika miljöförändringar.