Vatten
Kan Sverige bli självförsörjande på protein?
Forskare har undersökt vad som händer om vi minskar köttätandet med 50 procent – vilket ungefär motsvarar dagens import – och ersätter proteinet med inhemskt odlade baljväxter.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
På åkrarna i nordöstra Skåne har rapsen precis blommat klart, vete och råg vajar i brisen och jordgubbarna börjar lysa röda. När Extrakt kommer till gården Fagraslätt utanför Kristianstad är alla baljväxter färdigsådda och det är ogräsrensning som står i fokus för lantbrukaren Per Modig.
I år odlar han bland annat ekologiska åker- och sojabönor samt svarta och vita bönor. Dessutom odlar han korallinser och en puytyp som kallas French gree, grå-, gula och kikärtor samt vit quinoa.
Att det går att odla mer av alla dessa grödor i Sverige är Per Modig övertygad om. Men om det går att täcka hela landets behov är mer osäkert. Svarta bönor till exempel går inte att odla hur långt norrut som helst. Det enklaste vore att odla mer av det som svenska lantbrukare redan är vana vid, som ärta och åkerböna – och att ge mer av det till människor än till djur, tycker han.
– De flesta baljväxter går till foder. Man skulle kunna använda mycket mer till livsmedel. Men kan Sveriges befolkning anpassa sig efter vad som odlas i Sverige? frågar Per Modig.
Halverad köttproduktion
Även Elin Röös, som forskar om hållbar matproduktion och markanvändning vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tror att efterfrågan är nyckeln för att öka produktionen av baljväxter i Sverige.
Hon är huvudförfattare till en artikel om vad som skulle hända om Sverige minskade sin köttkonsumtion med hälften och ersatte proteinet med svenskodlade baljväxter.
Minskningen av biff motsvarar ungefär dagens import, medan den svenska produktionen av fläsk och kyckling skulle behöva minska med omkring 30 procent.
Slutsatserna var enbart positiva – bland annat skulle maten bli mer näringsrik och påverka klimatet mindre. Dessutom skulle det frigöra jordbruksmark och minska behoven och utsläppen av kväve.
Konsumenterna ett hinder
Det största hindret är just konsumenterna, enligt Elin Röös. Många människor behöver välja att äta mindre kött och mer baljväxter för att det här ska bli verklighet.
Förvisso har svenskarnas köttkonsumtion minskat något de senaste två åren, men ingen vet om trenden håller i sig. Samtidigt måste det vara lätt att hitta goda vegetabiliska produkter som inte är för dyra.
– Man kan inte bara vänta på konsumenterna. Många lantbrukare är intresserade av att odla mer baljväxter men det krävs att mellanleden och handeln ser till att det paketeras, kommer ut och marknadsförs. Det behövs arbete från alla håll, säger hon.
Politiska åtgärder kan göra skillnad
I dag finns det stora drivet hos offentlig sektor och mindre initiativ. Politiska åtgärder skulle kunna göra stor skillnad – men är inte särskilt troliga enligt Elin Röös.
Politiker skulle kunna sätta upp politiska mål och strategier, uppmana människor att äta mer inhemska baljväxter och vegetabilisk mat, samt investera och ge stöd åt den här typen av livsmedel och lantbruk. Intresset finns, men samtidigt verkar många politiker vara rädda för att förespråka stora beteendeförändringar och därmed riskera att inte bli omvalda.
– Det diskuteras mycket, men man vågar inte göra något på allvar. Scenariot vi föreslår innehåller en ganska stor sänkning av produktionen av gris och kyckling. Det vågar man inte prata om än. Att producera annat i jordbruket är känsligt så man pratar i svepande ordalag, säger Elin Röös.
Större satsningar
Per Modig kliver över det låga elstängslet som skyddar ärtodlingen från vildsvin. För att öka mängden svenska baljväxter på marknaden behöver odlarna få mer betalt, säger han. Det krävs också att stora företag och organisationer satsar.
– Hade de stora aktörerna velat hade de kunnat göra jättemycket av det här, då skulle det gå snabbare. Men på ett vis är jag glad att de inte har hakat på detta, det har gjort att jag har kunnat göra det. Det är sympatiskt att det sker underifrån i långsam takt.
Samtidigt har mycket förändrats jämfört med när han började odla bönor för tio år sedan.
– När jag tog kontakt med flera odlingsföretag 2009 var de fullständigt ointresserade. Det är ett mycket större intresse hos både lantbrukare och livsmedelsföretag nu. De har insett att de måste vara med på tåget.