”Vi behöver öka självförsörjningen av livsmedel”

Behovet av att ersätta importerad soja med svenska baljväxter är stort, och forskningen om den potentiella utmanaren åkerböna går nu in i en ny fas. Genom forskning och växtförädling hoppas forskarna tillsammans med växtförädlare ha nya sorter som är anpassade utifrån svenska förhållanden på plats inom en snar framtid.

Extrakt har tidigare skrivit om den svenska odlingen av åkerböna, som har potential att ersätta den importerade sojabönan som proteinkälla i livsmedel. I skånska Alnarp pågår sedan två år tillbaka ett försök där 220 olika sorter av växten har odlats i fält.

– Vi har precis skördat, jag har hela bilen full av bönor som vi kommer att analysera, säger Åsa Grimberg, forskare på institutionen för växtförädling vid SLU.

Endast små mängder odlas av varje sorts åkerböna i detta forskningsprojekt, och nu analyseras fjolårets frön. Bland annat tittar forskarna på egenskaper som innehåll av protein, stärkelse och förekomst av ämnen som kan störa näringsupptaget hos människa och djur.

– Det är mycket handpåläggning eftersom vi både sår och skördar för hand inom forskningsdelen av projektet. Detta gör vi eftersom vi har så stor diversitet i växtmaterialet och vanliga maskiner kan därför inte användas.

Kraftfullt verktyg inom växtförädling

Andra parametrar som hon och hennes kollegor noterar är tid för blomningsstart och mognad, fröproduktion, färg och storlek på fröerna samt plantornas höjd.

– Det blir svårt att skörda om de är för höga - eller för låga, och vi har mätt höjder mellan 25 centimeter och över en meter, så det finns en stor variation i vårt växtmaterial.

Även frönas storlek varierar kraftigt mellan sorterna, från väldigt små ärtliknande frön upp till en femkronas storlek, och färgerna skiftar mellan brunt, grönt, svart och rött. Den stora variationen i växtmaterialet beror på att det kommer från olika genbanker, olika geografiska regioner och det är även en blandning mellan nya och gamla sorter, vilket ger stor genetisk diversitet.

Forskarna analyserar nu DNA från de växter som skördades i fjol för att hitta kopplingar mellan skillnader i DNA och skillnader i egenskaper, i de olika sorterna. På så sätt hoppas de utveckla så kallade genetiska markörer för olika egenskaper hos åkerbönan.

– Det kan vara ett kraftfullt verktyg inom växtförädling. Genom att analysera växtmaterial och analysera deras DNA, som kan liknas vid individuella fingeravtryck, så kan man se exempelvis hur sannolikt det är att de får en viss höjd, när de börjar blommar eller har önskvärd frökvalitet, säger Åsa Grimberg

Större efterfrågan på baljväxter

Denna information kommer att bli viktig i det nystartade växtförädlingsprogram som genomförs inom SLU Grogrund i samarbete med en rad olika aktörer från livsmedels- och jordbruksnäringen, där Lantmännen utför själva förädlingsarbetet.

– I förädlingsprogrammet korsas lovande ”föräldrar” av åkerböna och därefter utvärderas materialet. Det är en stor satsning för litet land som Sverige och för en så pass, än så länge, småskalig gröda som åkerböna.

Det finns ett sug efter baljväxter och allt fler kommersiella produkter dyker upp i mataffärerna.

Intresset för åkerböna är stort, både från livsmedelsindustrin och lantbrukare.

– Det finns ett sug efter baljväxter och allt fler kommersiella produkter dyker upp i mataffärerna. En hel del av dessa matvaror är fortfarande tillverkade av importerad råvara, men det blir alltmer svenska råvaror. Ökat intresse från industrin ökar intresset även inom lantbruket, det blir en kedjereaktion.

Ser ljust på åkerbönans framtid

Mest åkerböna odlades under 2016 i Sverige, på 30 000 hektar mark.

– En del bönder skrämdes nog av torkan 2018 då flera grödor drabbades av låga skördar, även åkerbönan. Vi behöver titta på hur vi ska hantera torka, vilket är problematiskt för åkerböna som är känsligt för torka framför allt under blomningen. Här kan växtförädlingen bli viktig för att ta fram bättre mer tåliga sorter.

Hon ser ändå ljust på åkerbönans framtid i Sverige.

– Vi behöver öka självförsörjningsgraden av livsmedel och åkerböna är en av de baljväxtgrödor som har potential att ge hög avkastning.

För att detta ska bli verklighet behövs sorter som avkastar bra i större delar av landet, vilket förhoppningsvis är utfallet av det nya växtförädlingsprogrammet inom SLU Grogrund.

– Om fyra år är det inte osannolikt att det dyker upp en ny och bra sort från förädlingsprogrammet, säger Åsa Grimberg.