Jordgubbar är en av våra mest besprutade grödor och ekologisk odling är ett vågspel. Gubbarna förstörs lätt av insektsangrepp och mögel, men kanske går det att hitta gröna alternativ till kemiska bekämpningsmedel. I ett nytt projekt testar forskarna om ekologiska jordgubbar klarar sig bättre när de odlas tillsammans med blommor.

Skolavslutning, syrener och jordgubbstårta på bordet. Försommaren ligger runt knuten och då hör jordgubbarna till, men den kraftiga besprutningen svärtar ner deras rykte. Stickprover från Livsmedelsverket visar att kemikalier finns kvar i de svenska jordgubbarna när de når konsumenterna, men halterna är inte skadliga. Besprutningen får dock andra negativa följder.

− När vi öser på gifter i odlingarna tar vi kål på nyttiga insekter som vi egentligen inte vill skada, till exempel rovinsekter som spindlar och pollinatörer, säger Johan Stenberg, professor i integrerat växtskydd.

Han leder jordgubbslabbet vid SLU i Alnarp, där forskarna söker efter bättre odlingsmetoder. Att det är så svårt att lyckas med ekologisk jordgubbsodling beror på att jordgubbarna, jämfört med många andra grödor, är extra känsliga för sjukdomar och insektsangrepp.

Johan Stenberg, professor i integrerat växtskydd, leder jordgubbslabbet vid SLU i Alnarp. Foto: Mårten Svensson

Blommor istället för kemikalier

En metod som just nu testas inom jordgubbslabbet går ut på att plantera remsor av blommor i odlingarna. Forskarna vet sedan tidigare att detta kan locka nyttiga insekter till fälten. Rovinsekter som blomflugor och nätvingar tar till exempel kampen mot bladlöss och andra små insekter.


Maria Viketoft leder projektet. Foto: Cajsa Lithell

− Vi ska testa hur man kan optimera blomsterremsorna genom att prova olika växter. Kanske kan man kombinera olika växter och bidra både till pollinering och skadedjursbekämpning, säger Maria Viketoft, som forskar inom markekologi och leder projektet med blomremsorna.

Hon och hennes forskargrupp har just planterat ut 30 olika växter som blåklint, prästkrage och solros. I sommar ska de analysera vilka blommor som har bäst potential i jordgubbslandet.

Blomsterremsor används redan i dag av vissa lantbrukare. Maria Viketoft hoppas att deras projekt ska hjälpa odlare så att de kan använda metoden ännu mer genomtänkt. Kanske finns det vissa växter som är särskilt effektiva mot specifika skadedjur.

− I och med det här projektet kommer vi kunna ge bättre råd om vilka växter odlare ska välja för att få den effekt de vill ha, säger hon.

Såpa som alternativ

Några andra som försöker förfina metoderna för ekologisk jordgubbsodling är konsultföretaget HIR Skåne. De har just inlett ett forskningsprojekt där de ska undersöka hur man kan förbättra effekterna av ekologiskt godkända växtskyddsmedel som såpa och olja. När man sprutar de här medlen på jordgubbsplantorna kan man minska skadorna på bär och plantor. Den stora utmaningen är att lyckas sprida ut medlet på ett effektivt sätt, förklarar Victoria Tönnberg, bärrådgivare på HIR Skåne.


Victoria Tönnberg, HIR Skåne. Foto: Björn Nilsson

− Effekten kan bli riktigt bra om man får medlet att hamna rakt på skadegöraren, så vi ska testa olika typer av sprutteknik, säger hon.

I projektet kommer hon och hennes kollegor jämföra olika teknisk utrustning. De ska även undersöka om effekten blir bättre av att man ökar mängden medel jämfört med vad som är standard i dag.

Trots att konsumenternas intresse för ekologiska jordgubbar är stort är de ekologiska jordgubbsodlarna fortfarande i yttersta minoritet. Många odlare upplever att det är för riskabelt att odla ekologiska jordgubbar, menar Victoria Tönnberg.

− Skadegörarna innebär ett stort hot och som odlare riskerar du att förlora väldigt mycket pengar om något går fel och du inte får skörd, säger hon.

Eko-odling på frammarsch

Johan Stenberg beskriver det som att jordgubbsforskningen i Sverige har fått ett uppsving på senare år. Vid Jordgubbslabbet finns flera nystartade eko-projekt, utöver studien av blomsterremsor. En forskargrupp studerar vilda smultron för att se hur de klarar att stå emot insektsangrepp och svampsjukdomar. Ett annat projekt, ”Jordgubbsappen”, tar hjälp av hobbyodlare. Vem som helst kan använda appen och berätta för forskarna vilka skadedjur de hittar bland sina plantor. Genom appen kan användarna också få tips på hur de kan rädda sin skörd.

− Jag tror att appen kan lära oss mycket om vilka skadegörarna är och vilka egenskaper i odlingen som gynnar eller missgynnar dem. Det kan till exempel handla om vilken jordgubbssort man har eller hur man sköter odlingen, säger Johan Stenberg.

Om vi får fram bra metoder tror jag att fler kommer intressera sig för ekologisk odling

Han tror att ekologisk odling på sikt kommer kunna tävla med konventionella odlingsmetoder. Även om det just nu är mer effektivt att bekämpa skadegörare med kemikalier än med blommor och såpa är det inte säkert att det kommer vara så framöver. Kemikalier är dyra och det är inte helt enkelt att hitta medel som fungerar, förklarar han.

− Skadegörarna blir snabbt resistenta och man lyckas inte ta fram nya bekämpningsmedel i tillräckligt snabb takt. Om vi får fram bra metoder tror jag att fler kommer intressera sig för ekologisk odling, säger han.

Hur är det egentligen med smaken? Smakar ekologiska jordgubbar annorlunda?

− Många säger att de är godare men jag tror inte att det finns några bevis för det. Jag har egentligen svårt att se varför det skulle vara någon skillnad.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Björn Abelsson skriver:

    Jordgubbsforskningen borde fokusera på att ta fram sorter som är goda. De jordgubbar man kan köpa idag är oftast stora, röda och transporttåliga. Men de smakar nästan ingenting, inte heller de svenskodlade. De jordgubbar jag odlar själv blir inte alls lika stora, tål inte att lagras eller transporteras, men smakar väldigt mycket mer än köpegubbarna. Jag har inte heller några problem med sjukdomar eller skadegörare, Frånsett trastar, sniglar och getingar, som gärna äter av mina gubbar. Och ibland rådjuren, som äter upp plantorna på vintern.