Ett internationellt team med 40 forskare från olika 36 forskningsinstitut slår nu larm om att stora, arktiska tundra-områden blir allt grönare.

När sommartemperaturen i Arktis stiger reagerar växterna. Snön smälter tidigare och växterna bildar blad tidigare på våren. Tundravegetationen sprider sig till nya områden och där växter redan fanns blir de frodigare och högre. Högupplösta satellitfoton visar även andra förändringar som ändrad snösmältning och markfuktighet.

Förändringar i vegetationen förändrar balansen mellan den mängd kol som tas upp och den mängd som frigörs i atmosfären. De små variationerna gör det svårare att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 ° Celsius.

– Tundraväxter fungerar som en barriär mellan den uppvärmda atmosfären och enorma lager av kol som lagras i frusen mark. Den här studien visar att det är viktigt att även ta hänsyn till den småskaliga variationen i landskap för att förstå dessa processer, säger Johan Olofsson, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Rickard skriver:

    Jag förstår inte. Jag hade förväntat mig att det är bra med mer växtlighet. ”Larm” låter dock som något dåligt. Att förändringarna kan ”påverka ansträngningarna att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 ° Celsius” säger inte heller om det blir lättare eller svårare.

    • karin skriver:

      TAck för din fråga: Så här svarar Johan Olofsson:

      Jag förstår att många kan uppleva det motsägelsefullt att ett grönare Arktis är ett problem. Det är dock ett biom anpassat (och karakteriserat av) frånvaro av träd, och tät vegetation.

      Det är tre huvudsakliga negativa konsekvenser vi oroar oss för att en ökad växylighet leder till:
      – Minskad biodiversitet eftersom de typiska Arktiska arterna blir utkonkurrerade
      – Minskad albedo, mer solenergi stannar nära jordytan, och bidrar till en uppvärmning
      – minskad kollagring i jorden.