Algblomningen har ökat i Östersjön och i framtiden lär det bara bli värre. I ett nytt forskningsprojekt undersöks hur olika typer av giftalger påverkas av klimatförändringarna. Samtidigt utvecklas en app som ska ge lokala prognoser för var längs östkusten algerna blommar just nu.

De flesta har väl någon gång stått där på badbryggan under stekande sol och sett geggan guppa vid vattenytan. På grund av övergödning och även klimatförändringarna frodas algerna i Östersjön, liksom på många andra platser i världen. Att algblomningen ökar är forskare överens om, till exempel konstaterar Östersjöcentrum vid Stockholms universitet att rapporter och forskning från de senaste åren visar att blomningen kommer tidigare och har blivit mer omfattande än för 40 år sedan.

Däremot vet man inte vilka typer av alger det är som gynnas av ett varmare klimat: De ofarliga eller de giftiga? Detta ska Ana Tronholm, forskare vid Göteborgs universitet, undersöka i ett nystartat projekt.

− Det finns tyvärr anledning att tro att vi kommer få mer giftiga alger i Östersjön i framtiden, säger hon.

Under projektet kommer Ana Tornholm att samla in prover från algblomningar och studera dem i labbet. Där ska hon bland annat undersöka vilka typer av gifter Östersjöns alger producerar och hur algernas tillväxt påverkas under olika förutsättningar. Hon kommer till exempel studera hur algerna utvecklas i vatten med varmare temperatur, för att få en bild av hur beståndet kan komma att påverkas av klimatförändringarna.

Giftig eller inte?

För badgäster som överraskas av algblomning vid stranden är det omöjligt att avgöra om algerna i vattnet är giftiga eller inte.

− Det går inte. Även om man tar prover och undersöker dem i mikroskop kan det vara svårt att identifiera om algerna producerar gifter, säger Ana Tronholm.

Hon är nyinflyttad i Sverige och har tidigare forskat om algblomning i Florida i USA. Där orsakar algerna stora problem. De belastar reningsverken och drabbar turistnäringen hårt genom att ständer måste stängas. Även i Sverige drabbas turistnäringen av algblomningen, inte minst på Gotland, menar Ana Tronholm.

Algförgiftning hos människor kan orsaka klåda, huvudvärk och illamående med kräkningar och diarré. De giftiga algerna påverkar också ekosystemet. Vilda djur som får i sig algerna kan drabbas av allvarliga sjukdomar och i värsta fall dö. Giftiga alger påverkar allt från plankton till fiskar, fåglar och däggdjur.

Invånare längs kusten involveras

Algblomningarna i Östersjön kartläggs av SMHI, som tar prover och kommer med regelbundna algrapporter, men på lokal nivå är prognoserna inte alltid tillförlitliga, menar Ana Tronholm, eftersom det inte är helt lätt att bedöma vart vindarna kommer att föra algerna.

Därför är det till exempel vanskligt att utgå från prognoser och algrapporter för att hitta en badstrand med klart vatten. Ana Tronholm kommer därför, som en del av sitt forskningsprojekt, även att ta fram en app som ska ge mer exakt information. Utvecklingen av appen sker i samarbete med datalabbet Ocean Data Factory Sweden, men hon kommer även involvera invånarna längs den svenska kusten.

− Tanken är att allmänheten ska rapportera in algblomning som de ser, så kan andra som använder appen ta del av den informationen. Samtidigt kommer appen ha ett program med algoritmer som ger en prognos för hur algerna längs kusten kan tänkas sprida sig, säger Ana Tronholm.

I slutet av förra sommaren startade hon en Facebooksida där allmänheten redan nu kan rapportera algblomning och dela bilder och information om till exempel algernas färg, lukt och utbredning. Nu försöker hon sprida informationen om Facebooksidan och skapa engagemang, till exempel inom olika sportfiskeföreningar. Tanken är att Facebooksidan ska bli en plats dit människor kan vända sig för att få information om var algerna blommar. Samtidigt analyserar Ana Tronholm informationen som kommer in.

Inom kort kommer det även gå att rapportera algblomning via ett formulär hos Länsstyrelsen i Stockholm. Datan som samlas in via formuläret kommer användas för att träna det AI-baserade verktyget som tas fram i samarbete med Ocean Data Factory.

− Den här datainsamlingen kommer att vara till stor hjälp i forskningen så jag hoppas att många ska vilja vara med och skicka sina rapporter, säger Ana Tronholm.

När det gäller möjligheterna att hejda ökningen av alger i Östersjön finns inga genvägar, konstaterar hon. Det handlar om att bromsa uppvärmningen och stoppa tillförseln av kväve och fosfor från exempelvis jordbruket.

− Om vi inte lyckas med det kommer vi oundvikligen att se en utveckling med mer alger i framtiden.

Vill du vara med och hjälpa till?

Om du vill bidra med data till forskningsprojektet kan du gå in på Facebooksidan Algblomning Sverige. Om du ser alger längs kusten kan du ta en bild och dela information om algerna med forskningsprojektet.

Inom kort kommer det även gå att rapportera algblomning via ett formulär hos Länsstyrelsen i Stockholm.

Cyanobakterier

Det vi kallar algblomning är egentligen en massförekomst av cyanobakterier. Bakterierna kan finnas i sjöar, hav, jord och i symbios med växter.

Det är bara vid blomning i sjöar och hav som vi kan se dem med blotta ögat. Det finns många olika arter och släkten av cyanobakterier. Vissa kan bilda gifter, toxiner.

För närvarande är mikrocystiner de vanligaste toxinerna i svenska sötvatten. Mikrocystiner skadar levern och kan ge magproblem med diarré, illamående, och kräkning, allmän svaghet och leverinflammation.

Källa: Livsmedelsverket


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.