Flygskam, Greta-effekten och kändisar som aktivt tar ställning mot flyget är några exempel på fenomen som ska studeras i det nya forskningsprojektet Ingen ny tid för avgång.

Trots att flygindustrin globalt sett står för en relativt liten andel av klimatutsläppen så har minskat flygande stor effekt, betonar Kimberly Nicholas, lektor vid Lunds Universitet Centrum för hållbarhetsstudier, LUCSUS.

– Det är bara en liten andel av jordens befolkning som någonsin har flugit i sitt liv, så de som flyger har en jättestor påverkan, säger hon.

Kimberly Nicholas och hennes kollegor har räknat ut att en flygresa tur- och retur mellan Sverige och New York ger lika stor klimatpåverkan som att äta kött under två år, eller som att köra bil under åtta månader.

– Att undvika att flyga är en av de största personliga möjligheterna att minska sin klimatpåverkan.

Sociala rörelser driver förändringar

Kimberly Nicholas
Kimberly Nicholas, lektor vid Lunds Universitet Centrum för hållbarhetsstudier

I ett nytt forskningsprojekt ska debatten om flygets påverkan på klimatet dokumenteras, analyseras och utvärderas. Det som forskarna ska granska mer ingående är den sociala rörelse som har tagit form, bland annat genom att kändisar inom olika områden har lyft frågan.

I forskarnas granskning ingår exempelvis de största svenska dagstidningarna och inlägg på sociala medier.

– Framställs det som glamoröst, ekonomiskt viktigt eller en katastrof för klimatet att flyga och vilka argument används för att stödja dessa påståenden? Det är intressant eftersom vi ser att just sociala rörelser kan driva förändringar i normer, attityder och samhället, inte minst vad gäller klimatet, i större grad och i snabbare takt än vad politiker, företag och myndigheter ofta lyckas med.

Vi påverkas av vår omgivning

I projektet kommer också olika grupper att studeras, exempelvis Flygfritt 2019, med två svenska kvinnor som initiativtagare.

– Det har fått mycket uppmärksamhet, bland annat i internationella media. Vi kommer att undersöka hur de som driver sådana här kampanjer lockar andra att vara med. Det är viktig att förstår hur man skapar den “tipping point” där normen börjar förändras.

Tidigare forskning visar att människor påverkas av personer i sin omgivning.
– Om vi ser någon som ändrar sitt beteende så kan det få oss att ändra vårt eget beteende.

Forskningen visar också att personer eller grupper som gör offentligt åtaganden har lättare att lyckas med sina målsättningar.
– Dessutom påverkar offentliga åtaganden även personer som inte direkt känner dessa personer utan hör talas om dem på annat sätt.

Hon betonar den påverkan Greta Thunberg, som skolstrejkar för klimatet, har haft.
– En ensam människa har inspirerat över 100 svenska kommuner och det har även spridit sig så långt som till Australien.

Visa vägen för ett hållbart samhälle

Kimberly Nicholas försöker leva som hon lär då hon 2012 beslutade sig för att sluta flyga inom Europa och minska sitt eget flygande.
– Jag tycker att det är viktigt att visa vägen för ett hållbart samhälle.

Beslutet är inte helt enkelt då hon själv kommer från Kalifornien.
– Mitt mål är att maximera min livskvalitet och minimera mina klimatutsläpp. Ett exempel är när jag och min man gifte oss i somras. I stället för att be våra vänner och familj att flyga till bröllopet så flög vi till Nordamerika och åkte sedan tåg till dem och firade på 14 olika platser. På så sätt kunde vi minska allas flygande och i stället få kvalitetstid med vänner och familj genom resans gång. Nu planerar vi att lära oss att segla, för att i framtiden kunna undvika flyget i ännu större utsträckning.

Jämfört med USA anser hon att den svenska debatten om flygets klimatpåverkan är betydligt mer aktiv och nyanserad.

– I Sverige finns en hög medvetenhet som saknas i många andra delar av världen. Jag hoppas att vi i detta projekt kan lyfta fram varför Sverige har lyckats och hur det kan spridas utomlands.

Om projektet

Projektet Ingen ny tid för avgång: Förändrade politiska och personliga berättelser om flygresande, klimat och det goda livet i Sverige pågår 2019 till 2021 och har beviljats cirka tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas.


Karin Montgomery

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Petri Stenport skriver:

    Jag kan tycka att det är alldeles för trendbetonat i dessa stunder. Just för tillfället går det att vara väldigt kritisk mot dem som flyger medans inom andra sektorer för ett förbättrat klimat eller biologisk mångfald kan man se mellan fingrarna. Har arbetat med klimatfrågan som arbete och på ett personligt plan i tio år och flög för första gången på fem år i januari. Det var personer som sa upp bekantskapen för att jag flög, frågor som; ”har du flygskam, flygskuld, du förstör klimatet dök upp.” Personligen anser jag att skam, skuld inte kan leda till en förändring för ett samhälle, endast en defensiv inställning till livet. Blir intressant att läsa vad ni kommer fram till.