När Extrakt först skrev om projektet Ingen ny tid för avgång så toppade Greta Thunberg nyhetsmedierna, människor demonstrerade för klimatet och flygskam blev ett vedertaget begrepp i det svenska språket. Sen kom pandemin. Hur gick det egentligen med projektet, och var står flygdebatten i dag?

Sara Ullström, doktorand vid Lunds universitets centrum för hållbarhetsstudier, hann arbeta ett halvår i projektet innan coronaviruset fick spridning över världen, och flygandet avstannade rejält.

Sara Ullström
Sara Ullström, doktorand vid Lunds universitet.

– Pandemin har inte påverkat projektet, men det påverkar debatten om flyg och flygets klimatpåverkan.

I studien, som påbörjades 2019 och avslutas nu i år, har forskarna tittat på hur semesterresandet med flyg och attityder kring detta har utvecklats mellan 1950 och 2019.

– Vi har bland annat undersökt hur flygresor framställs i resetidningar samt hur flygbolag och resebyråer porträtterar flygande.

Och de har hittat en markant skillnad, som inträffar under 1990-talet.

– Från att ha uppfattas som lyxigt och glamouröst så blir flygresan mer vardaglig och normaliserad i samband med att flygresorna blir billigare och charterresor allt vanligare.

Nästa brytpunkt sker 2016.

– Då börjar flyget uppfattas som problematiskt, och tidigare idéer om semestrande ifrågasätts. Men det är framför allt från 2018 som detta får spridning, säger Sara Ullström.

Flyget börjar ifrågasättas

I tidigare reseskildringar betonas ofta aspekten av att ”komma bort för avkoppling” men under 2018 säger hon att berättelser om liknande upplevelser nu porträtteras utan flyg.

– Det kan handla om andra transportmedel, som tåg, och att hitta närmare semestermål.

Även om flyg ifrågasätts så är flygresandet fortfarande vanligt 2018.

– Men nya berättelser om att ifrågasätta flyg tar plats. Det uppkommer berättelser om att liknande semesterupplevelser utan flyg är möjligt. Men problematiserandet av flyg är fortfarande nytt och radikalt.

Vissa värderingar består dock, som idéer om varför vi semestrar, att syftet är en strävan efter vila, avkoppling och att upptäcka någonting nytt.

– Men det går att uppnå detta utan att flyga. Nu uppmärksammas andra sätt att resa och semestra, vilket kan ha en påverkan på vanor och normer.

Resandet en viktig del av semestern

Och under 2019 minskade faktiskt flygtrafiken i Sverige både inrikes och utomlands.

– Det är första gången sedan finanskrisen. Det skulle kunna indikera någon form av trendbrott, men det är svårt att säga. Det har även skett tidigare, som efter 11 september-attacken i USA, men då handlar det om externa faktorer – inte resvanor och normer.

Vilken påverkan har de sociala rörelserna mot flyg haft i denna utveckling?

– Om det har haft en reell påverkan på antalet flygresor är svårt att säga, men det verkar som att rörelsen har haft effekt på synen på flyg. Rörelsen har också spridit sig från Sverige till andra länder.

I studien har forskarna även sett att tidigare idéer om flyg har kommit tillbaka, fast i nya former.

– Under 1950-talet ansågs flygresan vara en viktig del av semestern, för att sedan uppfattas som ett vanligt transportmedel under 1990-talet. Men nu ser vi att själva resan återigen har blivit en viktig del av semestern, exempelvis att njuta av tågresan genom utsikten från kupén.

Nya vanor har skapats

Sara Ullström tycker att det är viktigt att utnyttja det tillfälle som pandemin har skapat.

– Resande överlag är en vana och för att skapa nya vanor är det bra att testa på själv. Nu har många blivit tvingade att bryta vanor och jag tror att det kan vara värdefullt på sikt.

Hon vittnar om att de sociala rörelserna mot flyg har fortsatt under pandemin.

– Även om flygresande har minskat mycket så har flygbolagens affärsmodeller inte förändrats. Flygindustrin strävar efter att nå upp till samma nivåer som innan pandemin. Så det sociala engagemanget för att minska flygresandet långsiktigt har fortsatt. Det återstår att se vad som händer med flygresandet när restriktionerna lättas, de närmsta åren kommer att bli viktiga. Jag hoppas att den här tiden kan hjälpa till att skapa nya vanor och förutsättningar för att minska flygets klimatpåverkan på lång sikt.

Om projektet

Projektet Ingen ny tid för avgång: Förändrade politiska och personliga berättelser om flygresande, klimat och det goda livet i Sverige pågår 2019 till 2021 och har beviljats cirka tre miljoner kronor från forskningsrådet Formas.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Coronan öppnade ett fönster för samhället och staten att kraftigt minska flyget i det postcorona samhälle som kommer till vintern. Mitt intryck är att samhället (staten) inte utnyttjat denna möjlighet i nämnvärd grad. Jag tycker inte samhället/staten gjort vad som vore möjligt för att främja en hållbar framtid. Varför analyseras inte det i intervjun?