Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja. Forskare har identifierat kunskapsluckor i anledningarna till de ökade dödsfallen.

Stockholm har drabbas av särskilt stor ökning av den nationella dödligheten. Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att miljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda, samt har högre halter av luftföroreningar.

Det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka, och idag finns ingen svensk forskning om effekterna av större kapacitetsbrister i vården under somrarna. Det skriver Umeå Universitet i ett pressmeddelande.

Nu finns det underlag som hjälper regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner under värmeböljor, och enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner någon form av åtgärdsplaner. Däremot kan man ännu inte bedöma effekterna av dessa, enligt forskarna.


Beatrice Rindevall text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.