Större kylskåp och färre skafferier, genom åren har vårt sätt att förvara vår mat förändrats. Forskare ska nu undersöka varför olika förvaringsmetoder uppstått, förändrats och övergivits. Förhoppningen är att forskningen kan ge viktig kunskap för hur vi utvecklar hållbara samhällen.

För snart hundra år sedan gjorde de elektriska kylskåpen entré i våra hem. Vi fick längre hållbarhet på färskvaror och den dagliga turen till affären var längre inget måste.

Under detta sekel har kylskåpet bidragit till att både vår matkonsumtion och köksstandard förändrats. Men vad har det för betydelse för vår konsumtion, hur vi bygger våra hus och andra normer kopplat till matförvaring?

Matförvaring under hundra år

Matilda Marshall, forskare vid Örebro universitet. Foto: Hans Lundholm.

Matilda Marshall, forskare vid Örebro universitet, ska i ett nytt projekt undersöka hur matförvaringen i Sverige, från 1920-talet till idag, har förändrats och koppla det till olika aspekter för hållbarhet. Syftet är att få mer kunskap om hur och varför olika förvaringsmetoder uppstått, förändrats och övergivits.

– Genom åren kommer det olika föreställningar om hur det är tänkt att hushållen ska förvara sin mat. Kylskåpen blir större och skafferier och matkällaren försvinner när man tar bort källarplanen i husen. Den här studien kan ge viktig kunskap för hur vi utvecklar hållbara samhällen med tanke på boende, livsmedelskonsumtion och krishantering.

I händelse av kris

När vi bygger nya hus finns idag standarder för hur matförvaringen ska se ut. Idag är det inte lika vanligt att man gör plats för matkällare och skafferi. Samtidigt som det under senare år dykt upp ett ökat intresse för de äldre förvaringsformerna som, skafferier, mat- och jordkällare.

– Idag finns ett stort intresse för att odla sin egen mat. Men för de som vill odla sin egen mat så sätter det moderna köket vissa begränsningar, det är till exempel inte helt självklart att du har en sval och mörk matkällare. Vad gör du då med alla potatisar och morötter som du odlat?

Hur vi förvarar vår mat har enligt Matilda Marshall även betydelse för hur pass förberedda vi är i händelse av kris, kan vi till exempel klara en vecka utan el?

– Här finns en spännande dynamik. Matförvaringen är sammankopplad till elektriciteten, vi har kylskåp, frys och elspis som alla är beroende av elektricitet, vad händer efter några dagar? Det här kräver en viss beredskap i hemmen.

Kärnan det hållbara vardagslivet

Enligt Matilda Marshall är kärnan i projektet det hållbara vardagslivet, och hur vi agerar utifrån vilka normer som finns omkring oss, och hur det kan styra hur vi förvarar maten, men också hur förutsättningarna för hur vi förvarar vår mat påverkar vårt sätt att agera. Till exempel nämner hon hur konsumtionsvanor kan hänga ihop med matförvaring.

– Konsumtionsbudskap, som exempelvis köp tre betala för två, gör att man köper mer än vad som kanske var tänkt. Och det är möjligt då man har den typen av förvaringsmöjligheter hemma, samtidigt som en full kyl och frys gör det möjligt att vara förberedd för allt som händer i vardagslivet, men som också kan leda till mer matsvinn.

Hur tror du framtidens matförvaring ser ut?
– Kanske en kombination av den så kallade ”smarta” teknologin och äldre tekniker. Det kan säkert finnas exempel från förr som vi idag kan lära oss av, inte bara själva förvaringen utan även hur man åt. Kanske kan vi finna inspiration till framtidens hållbara matkonsumtion genom att studera vår matkultur ur ett historiskt perspektiv.


Cathrine Beijer text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.