Klimatforskare: Det går snabbare än väntat

Fyra grader varmare, förändrade nederbördsmönster och ett isfritt Arktis inom 30 år. Hitåt pekar den senaste klimatforskningen. Men trots att forskningen utvecklas och modellerna förbättrats råder fortfarande stor osäkerhet kring många viktiga frågor.
Klimatforskare: Det går snabbare än väntat
Islossning. Avsmältningen av havsisen i Arktis har gått mycket fortare än vad forskare tidigare har trott. Foto: Norbert Wu / Scanpix

Klimatforskning berör och engagerar många. I september presenterar FN:s klimatpanel, IPCC, den första delen av sin klimatrapport som sammanställer och drar slutsatser av ny, viktig forskning inom området.

Inom vilka områden har den naturvetenskapliga delen av klimatforskningen flyttat fram sina positioner sedan förra IPCC-rapporten? Och var finns idag de största kunskapsluckorna? Extrakt har i detta tema intervjuat några av de svenska medförfattarna och andra ledande klimatforskare för att försöka ta reda på detta.

Prognoserna slår in

En första iaktagelse är att de prognoser som forskare tidigare gjort tycks slå in. Enligt flera av de tillfrågade forskarna så har många av de scenarier som förutsågs i den förra IPCC-rapporten redan inträffat.

Ulf Molau, professor vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Ulf Molau, professor i växtekologi. Foto: Göteborgs universitet

– Prognoserna från förra rapporten har slagit in väl, men det har gått mycket snabbare än vad vi trodde. Vi har sett en ökad nederbörd i Nordeuropa och minskad nederbörd runt Medelhavet. Det här har lett till skogsbränder och vattenbrist. Nya områden runt medelhavet är nu helt beroende av konstbevattning, säger Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och en av medförfattarna till den kommande klimatrapporten.

Överraskande hastighet

Enligt Ulf Molau har också avsmältningen av havsisen i Arktis gått mycket fortare än vad man tidigare har trott. Där får han medhåll av Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

– Isavsmältningen i Arktis är en överraskning där hastigheten överträffat alla modelleringar. När den senaste rapporten publicerades var man på det klara med att sommarisen försvinner mer och mer. Men det man nu har insett är att det går väldigt mycket snabbare än man trodde, säger han.

I september 2012 kunde man mäta den största öppna havsytan sedan de första satellitmätningarna 1979. Idag tror forskarna att sommarisen i Arktis kan vara helt borta om 30–40 år.

När isen är borta

– Att isen försvinner kommer innebära stora problem för de djur som anpassat sitt liv på isen, och då tänker jag inte främst på isbjörnen som faktiskt också kan leva sitt liv på land, utan jag tänker på olika sälarter som lever hela sitt liv på isen, säger Michael Tjernström.

Mikael Tjernström, professor i meteorologi. Foto: University of Colorado

Mikael Tjernström, professor i meteorologi. Foto: University of Colorado

När isen försvinner får också solens strålar chans att värma upp havet vilket Michael Tjernström också tror kommer att ha effekter på det marina livet.

– Så länge det finns is kommer ytvattentemperaturen ligga kvar runt fryspunkten, men när isen är helt borta kan ytvattnet lätt öka till 5–6 grader, säger han.

Mer komplexa modeller

Sedan IPCC:s förra klimatrapport presenterades har klimatforskningen utvecklats. Idag finns det mer mätningar och klimatmodellerna har förbättrats.

Tidigare har det främst varit modelleringar av atmosfär, hav och landytor som inkluderats i modellerna. Men under senare år har man även börjat se till exempelvis vegetation och kolcykeln. På så sätt kan man få bättre förståelse för så kallade återkopplingsmekanismer. En temperaturökning kan till exempel ha effekter på molnbildning och kolsänkor, så som skog och hav, vilka då i sin tur kan ha betydelse för hur klimatet kommer att förändras.

Kunskapsluckor

Men trots att modellerna har blivit bättre finns det fortfarande stora kunskapsluckor inom klimatforskningen. Ett sådant område är klimatförändringarnas påverkan på biologisk mångfald. Vi vet idag inte tillräckligt om vad som kommer hända med ekosystem om olika arter dör ut till följd av ett förändrat klimat.

– Det är svårt att säga vilken betydelse den biologiska mångfalden har. Dör till exempel en viss växt ut så dör minst tre stycken insektsarter med den. Försvinner arter från ett ekosystem blir det mer sårbart för förändring, säger Ulf Molau.

Det brådskar

Men hur mycket tror då forskarna att temperaturen kommer öka till nästa århundrade? I den förra klimatrapporten spådde IPCC, beroende på olika utsläppsscenarion, en temperaturökning på mellan 2,3 och 4,5 grader fram till år 2100.

Markku Rummukainen, professor . Foto: Kennet Ruona

Markku Rummukainen, professor i klimatologi. Foto: Kennet Ruona

– Utsläppsutvecklingen de senaste 10–15 åren ligger i linje med ett högutsläppscenario. Det blir allt mer bråttom att minska utsläppen om temperaturhöjningen ska begränsas exempelvis till högst två grader, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och en av medförfattarna till den kommande klimatrapporten.

Osäker utveckling

De senaste åren har utsläppen dock fortsatt att öka. En temperaturökning upp mot fyra grader är därför alltmer trolig. Men exakt hur mycket temperaturen kommer att stiga är dock omöjligt att säga nu.

– En del osäkerhet kring den fortsatta uppvärmningen är ofrånkomligt. Klimatet påverkas av utsläppen, men vi har inte det exakta svaret på hur mycket. Dessutom kan utsläppen framöver utvecklas på olika sätt, säger Markku Rummukainen.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.