Kampen om marken hårdnar söder om Sahara

av Karin Montgomery
Bara en liten andel av den mark i de afrikanska områdena söder om Sahara, som förvärvats genom landgrabbing, används till livsmedelsodling. Bristen på mark och vatten drabbar byborna hårt och hotet från klimatförändringar riskerar att förvärra situationen. På flera sätt.

Emma Johansson, forskare vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, har varit i Tanzania i tre omgångar. Redan under första besöket väcktes engagemanget för problemen med landgrabbing, det vill säga storskaliga uppköp av mark av utländska investerare.

– Det är ett allvarligt problem, som har stora effekter för människan och miljön. Jag tycker det är intressant eftersom det är ett globalt fenomen med lokala effekter, säger hon.

I sin nya avhandling visar hon att bara tre procent av den uppköpta eller hyrda marken söder om Sahara, även kallad subsahariska Afrika, är uppodlad, oftast av aktörer från Kina, USA och Storbritannien.

Den mark som odlas ger främst sockerrör och palmolja – odlingar som tär på vattenreserven. Avhandlingen bekräftar att dessa produkter kräver mycket vatten, medan livsmedel som ris, majs och sojabönor kräver mindre vatten.

Begränsad marktillgång

Emma Johansson

Emma Johansson, forskare vid Lunds universitet.

Situationen påverkar lokalbefolkningens förmåga till försörjning.
– Få erbjuds jobb av företagen och eftersom majoriteten av lokalbefolkningen försörjer sig på jordbruk så drabbas de hårt av begränsad marktillgång och ökad konkurrens om vatten.

I vissa regioner har naturskyddsområden utökats för att bevara biodiversitet, vilket också ökar pressen på de lokala bönderna att hitta odlingsbar mark någon annanstans, eller odla mer intensivt på mindre markyta.

Än värre kan de bli på grund av klimatförändringarna – som riskerar att göra marken torrare och förvärra vattenbristen.

– Många av de jag har intervjuat uttryckte oro för att de inte kommer att ha någon mark att ge till sina barn, säger hon.

Värdefulla naturresurser

Men det finns ytterligare en dimension som ställer till det för byborna – nya marknadsbaserade lösningar på klimat- och fattigdomsproblem.

– Det tillåter att rika delar av världen tar allt mer värdefulla naturresurser som mark och vatten i anspråk, speciellt i länder med hög korruption och fattigdom.

Hon exemplifierar med ett EU-initiativ om en ökad kvot biobränslen i transportsektorn.
– Det ledde till många investeringar i sockerrör och andra biobränslegrödor.

Maten måste vara i fokus

Liknande exempel finns för initiativ där man vill kompensera för koldioxidutsläpp.
– Till exempel att man tar bort naturlig vegetation och skog för att odla snabbväxande träd. Därigenom tar man mark från småskaliga bönder som inte har något med utsläppen att göra.

– Företagen måste odla grödor som går att äta och använda metoder som förbrukar mindre vatten.

Så vad behöver göras?
– Maten måste vara i fokus. Företagen måste odla grödor som går att äta och använda metoder som förbrukar mindre vatten. Dessutom måste byborna få en chans att bli delaktiga.

Växande motstånd

Den bild Emma Johansson målar upp känns minst sagt dyster, men hon tror att en förändring är möjlig.
– Bara under de fem åren jag har forskat om landgrabbing har det tillkommit nya regler för hur investeringarna får se ut, till exempel hur mycket mark som får tas i anspråk, olika storlek beroende på gröda. Jag vet att organisationer i länder där mark köpts upp jobbar hårt med att göra folk medvetna om deras rättigheter, så det växer också ett starkare motstånd.

– Människor lider i dag av dessa orättvisa förhållandena som de inte ens har fått chansen att påverka.

– Antingen kommer lösningen underifrån, genom att informera människor på plats om sina rättigheter och uppmana till revolt. Men detta är såklart farligt för dem som redan är utsatta. Eller så får EU se till att skärpa sig, och ta ansvar för de bieffekter som deras regler och incitament leder till.

Och en förändring brådskar.
– Saker måste hända nu, vi har inte tid att förlora mer biodiversitet. Människor lider i dag av dessa orättvisa förhållandena som de inte ens har fått chansen att påverka, säger Emma Johansson.

av Karin Montgomery

2 kommentarer:

  1. Kommentar från Kjell Andersson Svebio 25 oktober 2018:

    Antydan att EU:s politik för biodrivmedel lett till landgrabbing är felaktig. Tvärtom har det blivit mycket få investeringar i produktion av biogrödor och biodrivmedel i Afrika – tyvärr. Det skulle ha kunnat ge välbehövliga exportinkomster och betalt arbete. Jag har själv följt Addax-projektet i Sierra Leone, som motarbetades av globala NGO:er och beskrevs mycket felaktigt av västerländska forskare, men som gav jobb och utveckling i området, tillsammans med ökad livsmedelsproduktion.

    • Kommentar från Emma 7 november 2018:

      Hej Kjell, jag har själv följt olika biodrivmedels-relaterade landgrabs i både Tanzania och Sierra Leone (bland annat Addax), och tycker all forskning och allt arbete från olika NGOs verkar luta åt samma håll. Det är samma berättelser överallt. Visst kan vissa gynnas av dessa projekt, men det är tyvärr inte den större massan. Några få får jobb, men för de flesta är jobben inte tillräckligt avlönade för att kunna ersätta den totala förlusten av jordruksmark (så folk jobbar tillfälligt på plantager men måste fortfarande bedriva eget jordbruk, ofta på sämre mark). Hur ska vi som forskare förhålla oss till alla de berättelser om förtryck och orättvisa som kommer fram i vår kontakt med utsatta grupper? På vilket sätt är informationen felaktig anser du?

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.