På spaning efter tystnad i Göteborg

av Johan Frisk
Buller gör människor sjuka och kostar samhället miljarder. Trots detta höjer Sverige de tillåtna bullernivåerna i nybyggda lägenheter och många städer har svårt att hantera bullerfrågorna i stadsplaneringen.
På spaning efter tystnad i Göteborg
Ca 45 000 göteborgare utsätts för ljudnivåer över 60 decibel vid sin bostad. Den totala samhällskostnaden för det buller som drabbar Göteborgs invånare uppgår till närmare en miljard kronor per år. Foto: Mostphotos

En disig förmiddag i oktober lämnar jag kontoret och går ut i Göteborg på jakt efter tysta platser.
I handen bär jag mobiltelefonen, utrustad med Arbetsmiljöverkets app ”Buller”. För att få en bild av hur det låter på en plats där det verkligen inte är tyst gör jag en första mätning vid korsningen Norra/Västra hamngatan: 74,5 decibel.
Att regelbundet utsättas för buller på den här nivån orsakar samhällsekonomiska kostnader på 30 000 kronor per person och år, enligt en tabell från miljöförvaltningen i Göteborg.
Beräkningen utgår bland annat från sjukvårdskostnader och produktionsbortfall på grund av bullerrelaterade sjukdomar.

Ger ökad stress

Att buller gör människor sjuka vet Göran Pershagen, professor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.
– Det finns bevisade samband mellan buller och hjärtinfarkt, och buller och högt blodtryck. Sedan finns enstaka studier om stroke där man också har sett samband. Det finns också ett mindre antal studier av buller och övervikt och diabetes typ två där underlagen inte är tillräckliga.

–Det finns bevisade samband mellan buller och hjärtinfarkt, och buller och högt blodtryck.

Vägen till sjukdom går via stress och sömnstörningar. Att utsättas för buller ökar stresspåslaget vilket frigör kortisol, ett stereoidhormon som bland annat stimulerar ansamlingen av fett i buken.
En störd nattsömn ökar mängden av de hormoner som gör att man äter mer och minskar mängden av de hormoner som gör att vi äter mindre.
– Så det råder ingen tvekan om att buller kan ge upphov till fetma och diabetes, men de samband som är bevisade så här långt är mellan buller och hjärtkärlsjukdomar, säger Göran Pershagen.

Buller kostar miljarder

Göran Pershagen, professor, miljömedicin, KI

Göran Pershagen, professor, miljömedicin, KI

Men att bo vid ljudnivåer på 75 decibel är ovanligt. Enligt en kartläggning från miljöförvaltningen i Göteborg är det endast 27 personer i Göteborg som gör det. Desto fler utsätts för ljudnivåer över 60 decibel: sammanlagt 45 000 göteborgare har den ljudnivån vid sin bostad och den totala samhällskostnaden för det buller som göteborgarna utsätts för uppgår till nästan en miljard kronor, enligt uträkningar gjorda av Göteborgs miljöförvaltning.

Kostnaden för buller kan även uttryckas i förlorade friska levnadsår.
Måttet har utvecklats av världshälsorganisationen WHO och beskriver antalet friska levnadsår som gått förlorade på grund av sjukdom, funktionshinder eller för tidig död. Bullret i Göteborg raderar årligen 1200 friska levnadsår enligt WHO:s mått.

Letar tysta platser

På Västra hamngatan, där bilar, bussar och spårvagnar visserligen inte kör särskilt snabbt men kommer i strid ström, är det svårt att komma ner på en ljudnivå under 60 decibel. Inte heller på Magasinsgatan, en gågata ett kvarter bort, kommer decibelmätaren ner till den nivån. För att komma ner till 50 decibel behöver jag söka mig till helt andra miljöer.
Anledningen till att jag har valt 50 decibel är att Miljökontoret i Göteborg precis har börjat leta efter sådana platser.
– Vi håller på att titta på platser med låga ljudnivåer, säger Henrik Nystedt, miljöutredare på Miljökontoret. Det kan vara bra att veta ur rekreations- och återhämtningssynpunkt, det kan också vara bra att faktiskt bevara dem.

Vilka platserna är vet man inte än, men Henrik Nystedt nämner Haga nygata som en möjlig kandidat. Men trots att jag gör mätningen när inga bilar kör förbi på de gator som korsar gågatan kommer jag upp till 53 decibel.
Det är först när jag kommer fram till Masthuggskajen som mätningen hamnar under 50 decibel. Där, ett par meter ifrån den hårt trafikerade vägen (där jag uppmäter 75 decibel) står ett så kallat Tyst Offentligt Rum, en plätt mark klädd med plastgräs där ljuden stängs ute med hjälp av hexagoner i glas. Ljudnivå: 46,9 decibel.

– Många städer förtätas i hög takt och man inte får med bullerfrågor i sin stadsplanering

Vill skapa oaser

Tysta Offentliga Rum är ett projekt (se bild nedan) som drivs av konsultbyrån IMCG med pengar bland annat från Vinnova. Amanda von Matern är innovationsprojektledare.
– Vi vill skapa gröna oaser i en storstad. Många städer förtätas i hög takt och det vi har sett och känner till är att man inte får med bullerfrågor i sin stadsplanering i ett tidigt skede utan det kommer kanske efterhand.

Projektet går förhoppningsvis snart in i fas tre där de tysta rummen ska ut på marknaden, vilket innebär att lösningen ska säljas in till städer runt om i världen.
Men att täcka in stora delar av staden med glashexagoner är knappast görbart, och de tysta rummen blir på sin höjd utspridda oaser. För att få ner ljudnivån i staden krävs att man gör något åt den huvudsakliga ljudkällan: trafiken.

Målen nås inte

Göteborg har, som många andra städer, satt upp mål för bullerarbetet. Så här är det formulerat:
”- Minst 90 procent av Göteborgs invånare har senast år 2020 en utomhusnivå vid sitt boende som understiger 60 dBA ekvivalentnivå vid utsatt fasad.
– Minst 95 procent av stadens förskolor och grundskolor har senast år 2020 tillgång till lekyta med högst 55 dBA ekvivalentnivå och samtliga stadsparker har senast år 2020 nivåer som ligger under 50 dBA ekvivalentnivå på större delen av parkytan
.”

Målen kommer inte att nås. Henrik Nystedt förklarar varför:
– Det är väldigt många människor som är utsatta och man avsätter inte tillräckligt med pengar.

– Konsekvensen blir att man bygger fast sig i bostäder som är undermåliga ur hälsosynpunkt

Undermåliga bostäder

Arbetet med att få ner antalet människor som utsätts för buller försvåras av ett annat stort samhällsproblem: bostadsbristen.
Den 1 juni 2015 trädde en ny förordning från regeringen i kraft där riktvärdena för bullernivåer vid bostadsbyggande höjdes. Det blev bland annat tillåtet med högre ljudnivåer i lägenheter som är mindre än 35 kvadratmeter.
– Jag har sysslat med miljömedicinsk forskning i 40 år och har aldrig varit med om att man sänker kraven trots att bevisen har blivit starkare, säger Göran Pershagen.

Konsekvensen blir, enligt Göran Pershagen, att man bygger fast sig i bostäder som är undermåliga ur hälsosynpunkt. Riktvärdena för små bostäder har höjts med 5 decibel. Vad det betyder för hälsan kommer vi snart att få reda på.
– Jag sitter i en expertgrupp inom WHO som ska ta fram nya riktvärden för buller och där kommer vi att ta fram data som beskriver hur mycket risken ökar om exponeringen ökar med till exempel tio decibel.

Från Masthuggskajen tar jag mig till Järntorget och kliver på en spårvagn västerut. Inne i spårvagnen ligger ljudnivån på nästan 70 decibel.
Två hållplatser bort, vid Stigbergstorget, finns en av stadens tystaste platser: Gatenhielmska kulturreservatet, en liten park där gamla kulturbyggnader utgör naturliga bullerplank. Här kan den bullertrötta göteborgaren strosa omkring i en ljudnivå på 38 decibel.

Tysta Offentliga Rum är ett projekt där buller stängs ute med hjälp av hexagoner i glas. Foto: IMCG

Tysta Offentliga Rum är ett projekt vid Masthuggskajen där buller stängs ute med hjälp av hexagoner i glas. Foto: IMCG

av Johan Frisk

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.