Rätt skötta kan vissa gräsmarker lagra mer kol än skogar. De kan också fungera avkylande genom avdunstning, visar ny forskning. Då gräsmarkerna utgör närmare en tredjedel av jordens isfria yta är de därför en viktig del i arbetet med lindring av och anpassning till klimatförändringarna.

70 procent av världens betesmarker är idag påverkade av antingen överbetning, försurning eller försaltning. Ett succesivt återställande av dessa marker skulle leda till många positiva effekter, bland annat en ökad kolinlagring då gräsmarker inte bara lagrar koldioxid i växterna ovanför jord, utan också i det översta lagret av jord.

Tar fram skötselmetoder

Men hur mycket kol som kan lagras beror väldigt mycket på hur markerna sköts. Anne Mottet, livestock policy officer på FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) har arbetat mycket med gräsmarker och menar att det är viktigt att utveckla optimala skötselmetoder för varje område. – FAO arbetar tillsammans med bönder och regeringar runtom i världen för att utveckla klimatsmartare jordbruk och gräsmarker är en viktig del i detta arbete. För att lyckas krävs det bland annat att lokalbefolkningar medvetandegörs om klimatförändringarnas inverkan, säger Anne Mottet.
Anne Mottet, policy officer, FAO

Anne Mottet, policy officer, FAO

Lagom antal djur bäst

I en studie som FAO genomfört tillsammans med Colorado State University visade det sig effektivt att optimera antalet djur som betar på marken. Detta för att undvika överbete, men också underbete, då förmågan att lagra kol minskar när dött växtmaterial ackumuleras. – Man måste titta på mängden biomassa per hektar, det organiska materialet i det översta jordlagret och vad som händer med det över tid. Om området till exempel lämnas orört så kommer en del av den döda biomassan börja ge ifån sig växhusgaser, säger Anne Mottet.

Mer baljväxter men inte gödsel

En annan åtgärd med positiv effekt var att blanda in mer baljväxter i växtblandningen, då de fixerar kväve från atmosfären. – Resultatet var positivt även då man räknade in ökningen av lustgasutsläpp från baljväxterna, säger Anne Mottet. Ett tredje intressant resultat var att en ökad gödsling av marken inte hade en positiv nettoeffekt. Detta då utsläppen av lustgas ökade mer än den extra mängden koldioxid som lagrades. Totalt sett uppskattar FAO att deras projekt kan öka gräsmarkernas förmåga att lagra kol med 0,4 Gigaton per år, men även öka områdenas motståndskraft mot extremväder som exempelvis torka.

Avkylande effekt

Också rent temperaturmässigt kan gräsmarkerna ha en lindrande effekt. På den tibetanska högplatån har forskare vid Göteborgs universitet visat att den ökade växligheten i området har en avkylande regional effekt. – Förklaringen är avdunstningen. Mer gräs gör att avdunstningen blir större, och den har en kylande effekt. Det är som när man har duschat och har vatten på kroppen och det känns kallt. Då går det åt energi som konsumerar solstrålningen, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.
Delian Chen, professor, Göteborgs universitet

Delian Chen, professor, Göteborgs universitet

Kinesisk policy ger resultat

Forskningen som publicerades i somras i forskningstidskriften PNAS visar att arbetet med att skydda gräsmarkerna i Tibet ger positiva effekter både på ekosystemet och på klimatet. – Kina har ju haft som policy att minska antalet betande djur i området och att ge dem som har haft detta som inkomst en ersättning. Det finns många som har varit kritiska till detta då det har inneburit ett ändrat levnadssätt. Man har byggt hus åt dem och försökt att hitta jobb. Det har varit en ganska svår omvandlingsprocess. Men våra resultat visar att skyddet har varit bra för klimatet, säger Deliang Chen. Den avkylningseffekt som man kunnat se är universell och finns också på Arktis, men där påverkar andra faktorer i en annan riktning. Men det finns fler områden i världen där man kan förvänta att skyddade gräsmarker kan ge en avkylande klimateffekt, som till exempel Mongoliet och bergsområden i Afrika. Men mer specifik forskning behövs för att kunna säga mer om dessa områden.

Den tibetanska högplatån

Den tibetanska högplatån har en viktig roll i det regionala klimatet och kallas ofta för ”den tredje polen”. Området har en stor påverkan på monsunklimatet i sydostasien, vilket direkt påverkar 1,3 miljarder människor som är beroende av jordbruket här. 10 stora floder har sitt ursprung på platån.


Madeleine Johansson

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.