Kommer klimatforskningen i USA att försvagas?

av Beatrice Rindevall
Bara minuter efter att Donald Trump svurits in raderades Vita husets fakta om klimat, något som över en månad senare ännu inte uppdaterats. Det är inte det enda som väckt oro för presidentens inställning till klimatfrågan – och vad som kan hända med den amerikanska klimatvetenskapen.
Hotet mot USA:s klimatforskning
NASA är känt för sina rymdresor, men också för att bidra med kunskap om vår egen planet. Den delen av NASA som fokuserar på jorden rapporterar bland annat om jordens medeltemperatur och koldioxidhalt, samt bevakar planetens vattencykel, snö- och ismängd, extrema väderhändelser och förändringar i luftkvalitet. Foto: Mostphotos

NASA, USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart, är känt för sina rymdresor, men också för att bidra med kunskap om vår egen planet. Från politiska håll har dock den jordobserverande delen av NASA ifrågasatts.

Republikaner har vid flera tillfällen uttryckt åsikten att NASA:s uppgift inte borde vara att undersöka vår planet. USA:s nya president Donald Trump sa till exempel i ett tal i oktober förra året att NASA främst borde fokusera på yttre rymden snarare än att fokusera på jorden, som enligt Donald Trump hanteras bättre av andra myndigheter.

Ett annat exempel är en budgetdiskussion 2015 där senator Ted Cruz, senare en av republikanernas presidentkandidater, kritiserade NASA:s budgetsatsningar på jordobservation.

Klimatforskningen kan försvagas

Även om Donald Trump menar att det är andra myndigheter än NASA som ska sköta jordobservationer är dock inte deras forskning ohotad, något som bland annat Björn-Ola Linnér, professor vid centrum för miljöpolitisk forskning vid Linköpings universitet, lyfter i en intervju med SVT Vetenskap.
– Mina amerikanska kollegor är nervösa och bekymrade för vad som kommer att hända med den myndighetsforskning som sker hos NOAA, USA:s motsvarighet till SMHI, där Trump hotat att dra in klimatforskningen. Men det finns också privata finansierade forskningsprojekt där anslagen kan minska vilket försvagar klimatforskningen globalt, säger Björn-Ola Linnér till SVT.

När den nya presidenten tillträdde fick myndigheter nya direktiv kring hur de får sprida klimatinformation, och direktiv kring att ta bort webb-sidor. Samtidigt skapades anonyma twitterkonton från forskare vid ett flertal myndigheter, och flera började backa upp data på servrar utomlands för att inte riskera att den raderas.

DSC_1709

Göran Boberg, Rymdstyrelsen

Göran Boberg, som arbetar med jordobservationer på Rymdstyrelsen, ser NASA som en viktig källa för information.
– De verktyg som NASA har är jätteavancerade och utvecklade. De har ett otroligt genomslag i media för sina forskningsresultat, alla känner till dem och hänvisar till dem. Man litar mycket på att USA är en draghjälp i det globala arbetet, och om landet kryper ur den rollen blir det ett hål att fylla. Det är väldigt olyckligt i så fall, säger han.

God beredskap inom ESA och EU

Men hur stora blir effekterna om klimatforskningen i USA minskar eller försvinner? USA är inte de enda att bedriva klimatforskning och det finns god beredskap inom både Europeiska rymdorganet ESA och EU:s rymdsatsningar.

Det största hotet är inte att jordvetenskapen i USA skulle minska drastiskt, utan att vi får ledare som inte bryr sig om den.

Det menar både Rymdstyrelsens Göran Boberg och Christer Fuglesang, Sveriges förste och hittills ende astronaut, och som varit stationerad vid NASA.

Christer Fuglesang

Christer Fuglesang, KTH. Foto: Jann Lipka

– Självklart finns det god beredskap vid ESA. Men det största hotet jag ser är inte att jordvetenskapen i USA skulle minska drastiskt, utan att vi får ledare som inte bryr sig om den. Det spelar ingen roll hur mycket kunskap vi har om den förnekas och inte används, säger Christer Fuglesang.

Copernicus – redo att täcka ett glapp?

Det största ljuset i mörkret är EU/ESA-programmet Copernicus, ett europeiskt flaggskeppsprogram som övervakar atmosfär, hav och landytor. Ambitionen är att få heltäckande data över flera decennier.

Informationen som Copernicusprojektet fångar in är helt fri att använda, och kommer förutom klimatövervakning bland annat kunna bidra med mängder av information kring förändringar av till exempel havsis och vegetation, algblomningar, ökenutbredning, eller var solceller får bäst effekt och hur luftkvaliteten är på olika ställen på jorden.
– Hade vi inte haft Copernicus hade det stått sig slätt, men nu har vi det och Europa har redan satt en ny världsstandard för jordobservationsdata. Däremot ökar trycket och utmaningen att fullfölja Copernicus. Om det värsta inträffar och USA kryper ur sin roll borde vi kunna axla den rollen, säger Göran Boberg. Hela världen står i kö för att ta del av Copernicus data, tillägger han.

Klimatfrågan politiserad i USA

Det är däremot ännu svårt att säga exakt hur stort hotet mot den amerikanska klimatinformationen är och vilka effekter som kan bli.
– Klimatfrågan är ju politiserad av någon anledning i USA. Om det påverkar NASA:s datainsamling är för tidigt att säga. Trump-administrationen borde förstå att klimatförändringarna är ett säkerhetshot mot våra samhällen, även det amerikanska, säger Göran Boberg.

– Klimatövervakning från satellit är ett kraftfullt verktyg som kan ge precis de underrättelser som vi behöver för att bättre förstå effekterna av ett förändrat klimat och hur vi kan anpassa samhället till det.  Att forskarna nu gömmer sina arkiv så att de inte ska förstöras låter som ett skräckscenario. Tur att vi inte har så här.

av Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.