Antibiotikaresistensen är en pandemi, men en tyst och långsam sådan. Som en ångvält rullar den fram över världen och hotar att slå ut sjukvården i land efter land. Just nu drabbas utvecklingsländerna hårdast. I Sverige är det enstaka svaga patienter eller ett litet lokalt utbrott på något sjukhus som skapar rubriker om ”dödsbakterier”. Vi är på väg mot stupet men gör inget eller väldigt lite för att stoppa marschen mot avgrunden. Det skriver Björn Olsen, författare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

Läs Emil i Lönneberga så förstår ni vad en infektion i en tumme kan ställa till med. Yrande av feber undrar Alfred om han är död och är i himlen. I våra egna släktkrönikor så finns det gott om anförvanter som aldrig blev vuxna utan dog tidigt av lunginflammation, blodförgiftning eller scharlakansfeber.

Björn Olsén, professor, Uppsala universitet
Björn Olsen, professor, Uppsala universitet

En sticka i fingret eller en djup hosta kunde betyda att det var dags att snickra ihop kistan. Nyligen lyckades jag själv pricka in en viral härdsmälta. Så länge jag snöt vatten var det ingen fara, men när bakterierna började växa i luftvägarna och upphostningarna liknade och luktade avlopp var det kört. Desperat letade jag igenom mina lådor och hittade penicillin, i och för sig utgånget sedan tre år men vad gjorde det. Det var ett mirakel. På ett dygn var febern borta, slemmet var åter en vårbäck och jag kunde gå längre än femhundra meter utan att tro att jag skulle dö. Antibiotika är ett underverk. Ett underverk som gjort att många av er som läser just detta kan läsa just detta. Ett mirakel vi förstör i en allt snabbare takt.

Antibiotikaresistens ger inte samma politiska poäng som att diskutera hur vi skall minska dödligheten hos 50-åriga välnärda män.

En tyst pandemi

Antibiotikaresistensen är en pandemi, men en tyst och långsam sådan. Som en ångvält rullar den fram över världen och hotar att slå ut sjukvården i land efter land. Just nu drabbas utvecklingsländerna hårdast och i Sverige är det enstaka svaga patienter eller ett litet lokalt utbrott på något sjukhus som skapar rubriker om ”dödsbakterier”. Eländet har ännu inte fått det ansikte som vi kan identifiera oss med.

Men hur kunde det bli på detta viset? En förklaring är att antibiotikaresistens inte har några patientföreningar eller lobbygrupper som aktivt driver frågorna. Ett annat skäl är att antibiotikaresistens inte ger de politiska poäng som att diskutera hur vi skall minska dödligheten hos 50-åriga välnärda män. Troligtvis måste en kändis eller politiker dö i en infektion orsakad av antibiotikaresistenta bakterier innan vi reser oss mangrant och med emfas frågar varför inget gjorts, vad som måste göras och vem som skall hängas.

Överanvändning skapar problem

Av de femhundra tusen ton antibiotika som konsumeras på jorden årligen går en tredjedel till mänskliga bekymmer som mina, de resterande två tredjedelarna används för att skapa animaliskt protein. Jag tänker inte bara på grisar och kycklingar, även kossor, hajmalar, laxar och jätteräkor från Sydostasien. Inte nog med det, antibiotika används även för att förhindra infektioner på grönsaker och frukt. Ett pris för de allt större monokulturerna.

Dessutom är det i stort sett samma antibiotikagrupper som används i livsmedelsindustrin som vi försöker bota våra patienter med på intensivvårds- och infektionsavdelningar. Köttet i sig innehåller inte antibiotika. Istället skapar överanvändningen lokala problem med alltmer antibiotikaresistenta bakterier. Dessa sprider sig sedan med varor, tjänster och människor över världen.  Det som är i Indien idag är i Sverige imorgon.

Antibiotikaresistenta bakterier sprider sig med varor, tjänster och människor över världen. Det som är i Indien idag är i Sverige imorgon.

Läkemedelsbolagen ointresserade

Att sätta tilliten till nya antibiotika är korkat. I den bästa av världar tar det minst tio år innan vi har något konceptuellt nytt antibiotika på marknaden. Om vi någonsin får det. I läkemedelsbolagens ögon är antibiotika ett riktigt sänke. För vem kan tjäna pengar på ett läkemedel som är dyrt att uppfinna och framställa? Dessutom är ju själva tanken med antibiotika att patienten på kort tid blir frisk, och då blir det inte några längre, kanske livslånga och dyra behandlingar. Så jag kan, utifrån ett marknadsperspektiv, förstå att läkemedelsbolagen är tämligen avvaktande.

Dessutom finns det inget i våra beteenden som tyder på att vi inte skulle missbruka även ett konceptuellt nytt antibiotika, oavsett om det är till människor, djur eller spenat. Framställande av och kontroll av hur nya antibiotika används bör skötas i harmoni med läkemedelsbolagen och överstatliga organ. Så långt från neo-liberalistiska ideal man kan tänka sig.

Framställande av och kontroll av hur nya antibiotika används bör skötas så långt från neo-liberalistiska ideal man kan tänka sig.

Skev bild i media

Tyvärr har vi genom media och forskare fått en skev bild av hur livet ser ut för de många som har genomgått organtransplantation, svåra cancerbehandlingar eller kirurgiska ingrepp. Det framställs ofta som om bilen varit på verkstan, fått något utbytt och så fungerar den som vanligt igen. Sanningen är att efter behandlingen kan de verkliga problemen börja, kampen mot de olika infektionerna som är priset för ett nedsatt immunförsvar. Och inte blir det bättre av att många av de bakterier, som för oss friska inte betyder skillnaden mellan liv och död, blir resistenta mot olika antibiotika. För patienten med ett nedsatt immunförsvar kan den resistenta bakterieinfektionen vara dödlig.

Någon kanske argumenterar att vi idag har så fantastisk sjukvård med ständigt nya innovationer så det kommer att ordna sig. Men utan antibiotika kommer även dessa framsteg att omöjliggöras inom en snar framtid. Dessutom tror jag knappast att de genetiska framstegen och stamcellsforskningen skulle påverka oss på ett genomgripande sätt. I bästa fall skapar de extremt dyr sjukvård för ett fåtal människor.

Kollektiv medvetenhet behövs

Det finns ytterligare en faktor vi måste tänka på och ta ansvar för. På samma sätt som man har förlagt produktionen av textilier till utvecklingsländer som är mindre nogräknade vad gäller miljökrav har flera stora läkemedelsbolag flyttat sin produktion av läkemedel till sådana länder. Indien och Kina är särskilt populära i det avseendet. En svensk forskargrupp fann i flodvatten, nedsmutsat av medicinfabriker i Hyderabad i Indien, halter av antibiotika som är direkt giftiga för högre djur och som obönhörligt medför resistensutveckling hos de bakterier som finns i miljön. Bakterier som orsakar svåra och svårbehandlade infektioner hos de miljontals människor som bor i anslutning till floden.

Antibiotikaresistens bör ha samma valör som frågorna om miljöförstöring och klimathot

Antibiotikaresistens bör ha samma valör som frågorna om miljöförstöring och klimathot och kommer att få stora effekter på den hälso- och sjukvård som vi anser att vi har rätt till. Jag är ingen anhängare av planekonomi, men när det gäller att stoppa miljöförstöring, klimatförändringar eller antibiotikaresistens så skall inte marknaden äga frågorna. Liksom vi har utsläppsavtal behövs en kollektiv medvetenhet och en solidaritet som bara världssamfundet kan åstadkomma. Att sätta överlevnad i relation till vinning har hittills inte visat sig vara särskilt effektivt.

Finns ingen "quick fix"

När vi använder antibiotika, oavsett om det är inom humanmedicin, veterinärmedicin, husdjursuppfödning eller smutsar ner omgivningen vid produktionen av antibiotika, adderar vi till en kollektiv skuld som skall betalas av våra barn, barnbarn och framtida generationer. Frågan är om vi efter 70 års användande av antibiotika på grund av vårdslöshet redan har förlorat detta vårt viktigaste vapen i kampen mot infektionssjukdomarna.
Som ett mantra upprepar vi att vi har våra barns bästa för ögonen. Men varför beter vi oss då som vi gör? Vi är på väg mot stupet men gör inget eller väldigt lite för att stoppa marschen mot avgrunden. Den avgrund som kommer innebära att den sjukvård vi tar för given, cancerbehandlingar, avancerad kirurgi, transplantationer, kommer att förändras i grunden.

Skall det vara wurst på bordet, använd det kött du kan dräpa själv eller köp svenskt och närproducerat. Grönsaker skall vara billigt, kött riktigt dyrt.

Någon ”quick fix” finns inte. Förutom det du som antibiotikakonsument kan bidra med genom att bara använda antibiotika efter läkarordination finns det några andra råd som kan göra skillnad. Eftersom livsmedelsproduktionen konsumerar de största mängderna antibiotika globalt finns det några enkla regler som gör skillnad. Ät mindre kött. Skall det vara wurst på bordet, använd det kött du kan dräpa själv eller köp svenskt och närproducerat. Ett viktigt styrmedel är i så fall att livsmedel skall prissättas varifrån i näringskedjan de kommer. Grönsaker skall vara billigt, kött riktigt dyrt. Problemet i västvärlden är inte svält, utan snarare att vi äter ihjäl oss.
Kort sagt vi är dumma i huvudet.

Red anm. Läs mer om antibiotikaresistens i Extrakts tema "Vägen ur antibiotikakrisen" eller i den nya boken "Antibiotika - boten och hoten"


Björn OlsenProfessor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Alfhild Renbro skriver:

    ”Jag är ingen anhängare av planekonomi, men när det gäller att stoppa miljöförstöring, klimatförändringar eller antibiotikaresistens så skall inte marknaden äga frågorna” skriver Björn Olsen, professor vid Uppsala universitet.”
    Detta är vad jag vill understryka för det är en klok tanke ifrån den kloke Björn Olsson

  • marc skriver:

    mycket propaganda och luft! Antibiotika resistens är en del av evolutionen. Detta är också väl dokumenterat.

    Costa, D. Michael G et al (2011) Antibiotic resistance is ancient,
    Nature, Aug 31;477(7365):457-61. doi: 10.1038/nature10388

  • Björn Olsen skriver:

    Tack för din kommentar. Jag vet alldeles för lite om GMO grödor för att kunna ge ett genomtänkt svar. Men låt mig förenkla det en aning; resistens kan spridas huvudsakligen på två sätt. Antingen sprids den resistenta bakterien som exempelvis MRSA (resistenta Stafylokocker) eller via spridning av en framgångsrik gen (ESBL producerande tarmbakterier). Det som skulle kunna ha bäring på GMO är i sådana fall att man använder sig av en gen som kan spridas mellan bakteriearter. Även om de bakterier man introducerar genen inte är farlig för människan kan de teoretiskt förflyttas till arter som kan vara problematiska för oss. Jag vet för lite om GMO och de gener som används, men återkommer när jag tittat närmare på det.

  • Emiilia skriver:

    Jag undrar, Björn Olsen, vad anser du att utveckling av GMO-grödor kan spela för roll för spridning av antibiotikakresistenta bakterier? Inom GMO-teknik använder man sig av bakterier, som man avsiktligen gjort resistenta mot antibiotika, för att föra en önskad gen in i en organism. Vad är det som hindrar att dessa bakterier med sina egenskaper sprids till den som äter av GMO-grödan i fråga? Eller till andra organismer som växer i närheten.

  • Jam skriver:

    Man har läst om denna annalkande antibiotikaresistenskatastrof i 30 års tid nu men den verkar aldrig inträffa.

    • Björn Olsen skriver:

      Så länge du är frisk är antibiotikaresistensen sällan något problem. Är du boende i exv. Grekland och får en banal urinvägsinfektion måste du läggas in på sjukhus för att få intravenösa antibiotika. I Sverige kan vi ännu fixa det med tabletter som kan skrivas ut i öppenvård. I Grekland orsakar det enormt höga sjukvårdskostnader, ökat lidande och ökar risken för död. I Europa dör omkring 25 000 människor varje år på grund av infektioner orsakáde av antibiotikaresistenta bakterier. I många låginkomstländer i Sydostasien eller Östafrika dör idag fler av resistenta bakterier än vad som dör av malaria och HIV sammantaget. Antibiotikaresistenskatastrofen behöver du inte vänta på den är redan här och den blir värre och kommer snart omfatta Sverige i högre grad än idag.

  • Lena Hörnström skriver:

    Säg den som inte vet vad Norrlands Guld är….

    Är helt övertygad om att TV och andra sociala medier är ett bra forum för information om antibiotika och antibiotikaresistens.

    Viktigt att antibiotika inte överkonsumeras, att den finns att tillgå vid allvarliga sjukdomar när det verkligen behövs!

  • Olle skriver:

    Hoppas att detta kan vara en väckarklocka även beträffande vad som händer inom jordbruket med oönskad vegetation som blir allt mer motståndkraftig mot existerande beämpningsmedel.

  • Maria skriver:

    Tack för detta! Jag undrar också, rätt ofta faktiskt, vad som ska till för att frågan verkligen börjar tas på allvar och att konkreta förändringar kommer till stånd. Det saknas inte precis evidens för att frågan är urakut.

  • Marie skriver:

    Jag blir helt förskräckt av det faktum att antibiotika snart mist sin verkan. Jag är mycket noga med vad jag äter, alltså biodynamiskt
    odlade rotsaker och grönsaker. Men när jag blir nedstämd så tänker jag ” vad hjälper det”. Det är ju märkligt att folk inte förstår hur direkt farligt det är att köpa kött från andra länder.
    Mammon styr, allt handlar verkligen om pengar. Allt skräp man kan köpa i stället för att betala för hälsosamma produkter. Alla vet det, men de flesta väljer att blunda för det. Ingen bekymrar sig för morgondagen och de flesta har en övertro på sjukvården. Vad kan man göra för att väcka allmänheten.? Det är bara hög konsumtion som gäller. Det är synd om mänskligheten som inte förstår att alla är sina egna lyckans smeder.
    Man kan inte stoppa tiden, så vad kan en vanlig medborgare göra

  • Maj Rehnberg skriver:

    Hulda Clark säger att sjukdomar orsakas av mikrober och föroreningar, ofta i symbios. Föroreningarna är kemiska ämnen som vi har och använder i omgivningen. Hon säger -”håll dig ifrån isopropylalkohol(propolene) så får du aldrig cancer.” Detta ämne är bakteriedödande och finns i schampo, hårfärgningsmedel, smink etc. och i torrfoder för husdjur. Gluten ett protein som förstör tarmslemhinnan och det tillsätter vi extra i mjölet för att det ska bli lättbakat och ett fluffigt bröd. Nutidens kost gör oss försurade och i en sur miljö trivs mikroberna. En sådan mikrob är Candidasvampen. Men den problematiken får man ingen hjälp av sjukvården. Måhända därför att sjukvårdens behandlingar med antibiotika och kortison skadar tarmen och orsakar iatrogena sjukdomar som betyder att läkarens behandling orsakat sjukdomen. Hulda Clark och andra alternativa forskare har uppfunnit en batteridriven apparat som med vissa frekvenser dödar mikrober. Själv blev jag botad från Borrelia med örter, främst örten ”Kattklo”. Det är ju så att antibiotikan ska bryta ner bakteriens cellvägg men en del av bakterierna 15% har förmåga att vara amorfa dvs de har ingen cellvägg utan hålls ihop ändå som en enhet och kan flyta in i kroppens egna celler. När den cellen dör frigörs bakterien igen. Min mamma plågades ihjäl av sjukvården. När man vänt sig till omsorgen för att få hjälp med sin dementa mamma är man rättslös. Hon tålde inte färgämnet titandioxid som finns i de flesta mediciner. En medicintablett kan innehålla 4 obskyra färgämnen bl.a. Azofärg. På sjukhuset föll hon omkull och slog upp ett jack i huvudet som syddes och sen gav de henne en stelkrampsspruta utan att fråga mig. Jag hade sagt nej till den eftersom den innehåller aluminium och hos en naturterapeut fått veta att hon inte tålde det. Hon hade två spikar i höften och kroppen började stöta bort dem. Hon blev oförmögen att gå och till slut trängde en spik fram ur huden och då opererade man bort den andra. Min mamma led hela livet av Borrelia och Candidiasis . Båda dessa tillstånd orsakar schizofreni. Så hon var inte dement egentligen. Jag behandlade henne med B-vitaminer enligt Adam Hoffer och hon förbättrades men läkarna och personalen gav henne en medicin Theralene som gjorde henne först utslagen och sedan hyperaktiv. Utan att tala med mig. Om jag skulle ha små barn nu skulle jag aldrig vaccinera dem. Jag skulle vårda deras immunförsvar och i första hand behandla deras sjukdomar med örter. Och en fullvärdig ren kost. På TV sitter dina kolleger och säger att de framgångsrikt behandlar Borrelia med antibiotika. De ljuger så tungan svartnar i munnen. Många Borreliapatienter har sökt hjälp i Tyskland för där är de frikostigare att skriva ut. Det vore billigare och bättre att de vände sig till alternativa terapeuter som behandlar med örter. Sjukvården går i läkemedelbolagens ledband. Dessa bolag och livsmedelsbolagen och media ägs av en liten klick kapitalister. Det är de som styr världen. Deras underhuggare sitter med i alla beslutande organ och styr så att det blir lönsamt för dem. det kallar vi demokrati. Den här nanotekniken som är små vassa partiklar( precis som asbets som skar sönder de vita blodkropparna när de försökte kapsla in det främmande ämnet) vi vet inte hur det påverkar humusämnena i vattendragen. Ändå är det ute på marknaden. Det finns alternativa behandlingar mot cancer men det får inte komma ut. De kan ju inte slå sig för bröstet och skryta med att de botat någon för då har de ju brutit mot lagen. Det är ju bara sjukvården som får behandla cancer.

  • Karin Palmer skriver:

    På 80-talet hade vi ett utbrott av MRSA på min avd där jag jobbar Patienterna kom från olika ställen men hade samma smittkälla om jag minns rätt När jag strax efter får frågan på en utbildning för miljöombud Vad är ni rädda för i framtiden? Resistenta bakterier skrev jag Fick en del blickar och konstiga kommentarer Men förstod att det inte var slut med detta När man sen behandlade MRSA fick man VRE osv Men det är beklagligt att en läk skrev ut antibiotika till en släkting till mig per tel utan att ens be om ett urinprov (Detta skedde nyligen) Några månader senare gör han om samma sak Trots allt prat om resistens

  • Lena skriver:

    Jag oroar mig för en fluga som blivit enorm på senare år, nämligen utfodrandet av våra hundar med rått kött. Att köpa malda slamsor av köttbiprodukter i djupfrysta korvar som sen ges otillagat o oupphettat till våra husdjur har blivit megapopulärt. Där förr tillagade avdödade torrfoder dög utmärkt duger nu bara ”färskfoder”. Det här ligger i familjens frysar, kylskåp och skärbrädor med motiveringarna att ”hundar är immuna mot salmonella för de har så kort tarm” och de blir så mycket finare i pälsarna o friskare av att äta råa slakteriprodukter från köttnäringen. Där uppåt 20% av alla ecoli i svensk kyckling (jo, malt rått kycklingkött och rå mald lax tex ingår i dessa foder) redan är resistena mot amoxillin o en hel de andra antibiotika. I Dk, Holland, Tyskland där resistensnivåerna är skyhöga o MRSA finns i 80% grisarna äter också husdjuren rått färskfoder numera, det är megapoppis. Värre bild av inkubatorer på fyra ben (hundmagarna) i arbete med att lära nya bakterier hur man blir resistent samt smitta hela familjer med stammar som är resistenta, kan jag nästan inte ens föreställa mig…..

  • Karl skriver:

    Det faktum att apoteken lämnar ut mer antibiotika i Sverige än till själva kuren bidrar till att folk kan ta ett par tabletter precis som beskrevs i början av texten (så är inte fallet i UK tex). Detta borde stoppas. Dela ut de tabletter som den som det ordinerats för skall äta, och inte en tablett mer. Antibiotikan i byrålådan som sätts in på ”egenförskrivning”, sannolikt inte så det räcker till en full kur är förkastligt och sker dagligen i detta land. Där är en åtgärd på vägen! Kasta gärna ett öga på djursjukvården och utländska veterinärer som praktiserar i detta landet. Reproduktion på häst. Kasta gärna ett öga på de veterinärernas förskrivningar. Då pratar vi om behandlingar av mer eller mindre friska djur som inte blir dräktiga… Där är det ekonomisk vinst som driver på antibiotikaanvändningen! Det kanske man skall granska! Eller överbehandling av Borrelia på hund och Anaplasmos på häst, baserat på antikroppstitrar allena på djur som inte presterar riktigt som de ska.

  • Anton skriver:

    Instämmer fullständigt, det överstiger mitt förstånd hur denna fråga så länge kunnat undgå större uppmärksamhet. Har själv legat på Lunds infektionsklinik och har utan minsta tvekan mitt ben/min rörlighet och med viss sannolikhet även mitt liv att tacka för verksam antibiotika. Jag kan inte säga att jag önskar någon annan den upplevelsen, men frågan skulle definitivt prioriteras annorlunda om fler provat att ligga och löpande utvärderas huruvida amputation kan undvikas. Detta är en långsiktigt viktig fråga och därför hopplöst olämplig att överlåta till politiker som bara har nästa val i fokus – vi alla medborgare måste ställa helt andra krav avseende radikalt minskad användning i djurhållningen, minskat läckage via avloppsvatten (vi bryter inte ned allt vi petar i oss), kraftigt förbättrad hantering och uppföljning av hur preparat produceras, distribueras och konsumeras för att strama upp den släpphänta hanteringen av denna livlina naturen (och forskningen) gett oss.