Vatten
Kartlägger buller från fritidsbåtar i skärgården

Fritidsbåtar kan vara en betydande källa till undervattensbuller i skyddsvärda havsmiljöer. Svenska forskare ska nu ge svar på hur mycket det egentligen låter under ytan när vi puttrar fram i skärgårdens värdefulla natur.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Det finns mycket kunskap om bullernivåerna från kommersiella fartyg som färjor och fraktfartyg, men när det gäller fritidsbåtarnas oljud är läget mer oklart. Samtidigt rör sig fritidsbåtar ofta i skärgård och grunda vikar, miljöer som är extra viktiga för livet i havet.
– Största delen av vårt djurliv finns inte ute i de stora vattnen utan i de små bukterna där våghöjden är mindre och vinden begränsad, alltså just på sådana platser som vi åker till med våra fritidsbåtar på sommaren, säger Peter Sigray, forskare vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.
Han och hans team har tagit fram en modell som gör det möjligt att beräkna de totala bullernivåerna på olika platser i skärgården.
– Jag skulle säga att vi har tagit det första steget för att kunna uppskatta den biologiska påverkan från fritidsbåtar i viktiga naturområden, säger han.
Så kartläggs bullret
Projektet är uppdelat i tre steg. Forskarna började med att mäta ljudet från olika typer av fritidsbåtar i olika hastigheter. Baserat på resultaten tog de fram en statistisk modell över bullernivåerna för olika båtkategorier.

I nästa steg testade de modellen genom mätningar av 200 båtar som passerade utanför hamnen i Trosa.
Nu är forskarna på väg in i den tredje delen av projektet, där de ska använda sin modell för att uppskatta bullernivåerna i två utvalda områden med höga naturvärden i Stockholms skärgård.
De kommer utgå från information om hur många båtar som rör sig på den aktuella platsen samt vilka slags båtar det handlar om och vilka hastighetsbegränsningar som gäller. Utifrån detta kan de, med hjälp av sin nya modell, ta fram en ljudkarta som visar den samlade ljudnivån på den aktuella platsen.
– Vilka områden som kommer ingå har vi inte bestämt än, men vi har pratat om Gålö.
Forskning med internationell betydelse
Peter Sigray tror att deras forskning kan få betydelse inte bara i Sverige utan även i andra länder med skärgård och många fritidsbåtar.
– Det finns ett stort intresse för frågan i Italien och Grekland, och även i Finland. Hur man ska mäta och begränsa buller från fritidsbåtar diskuteras också inom EU.
Han hoppas att deras forskning ska ge ansvariga myndigheter, som Havs- och vattenmyndigheten, bättre underlag för att skydda känsliga havsmiljöer. Samtidigt ser han att det fortfarande behövs mer kunskap om hur buller egentligen påverkar djur- och växtlivet. Där hoppas han att deras forskning ska bana väg för nya studier.
– När man vet hur mycket det faktiskt låter kan man studera hur just de nivåerna påverkar det marina livet. Det är oftast i den änden man börjar när man undersöker miljöpåverkan. Först vill man veta dosen. Sedan kan man studera effekterna.
Kan bana väg för nya regler
På sikt tror Peter Segray att deras forskning skulle kunna leda till förändrade regler för hur fritidsbåtar får röra sig i skärgården.
– Det är upp till Havs- och vattenmyndigheten att ta sådana beslut, men det skulle till exempel kunna handla om hastighetsbegränsningar. Man skulle också kunna förbjuda båttrafik i delar av skärgården under vissa delar av året, på samma sätt som man gjort i fågelskyddsområdena.
Kanske finns det båtägare som helst inte vill att deras möjligheter att vistas i skärgården begränsas, fast Peter Segray tror att de flesta som har fritidsbåt värnar om miljön och vill minska sin påverkan så mycket som möjligt.
– De är ju inte i skärgården för att förstöra utan för att de älskar den naturen.
Så undersöks fritidsbåtarnas buller
I projektets första del mättes bullret från tre olika typer av fritidsbåtar: Sådana som ligger nere i vattnet, halvplanande båtar som lyfter i fören vid en viss hastighet och planande båtar, så kallade RIB-båtar som ligger precis vid ytan.
Totalt ingick 25 båtar i experimentet. Dessa kördes fram och tillbaka i vattnet medan forskarna mätte ljudet.
Baserat på den insamlade datan kunde forskarna ta fram en statistisk modell över bullernivåerna från de olika båtkategorierna, och hur ljudet påverkas av hastigheten.
Ingen av båtkategorierna sticker ut som extra högljudd, men de låter delvis olika och ljudbilden utvecklas på olika sätt när hastigheten ökar.
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel beskrivs den statistiska modellen, som gör det möjligt att beräkna de totala bullernivåerna på olika platser i skärgården.
I del två av projektet skalades mätningarna upp. Under två dygn dokumenterades alla fritidsbåtar som passerade en viss boj utanför hamnen i Trosa. Syftet var att testa om den statistiska modellen stämde med mätningar i verkligheten, vilket den gjorde. Resultaten i den här studien är inte publicerade än.
Nu håller forskarna på att starta den tredje delen av projektet, där de ska använda sin modell för att beräkna bullernivåerna i två utvalda områden med höga naturvärden i Stockholms skärgård.