Det är onödigt att slänga saker som fungerar, men nästan lika dumt att låta dem samla damm på vinden. Forskare från Chalmers ska undersöka varför saker blir liggande i stället för att skickas vidare till nya hushåll.

Genom projektet ”Att utvinna garagets guld” vill forskaren Helena Strömberg rikta strålkastaren mot hushållens roll i den cirkulära ekonomin.

− Folk har massa saker hemma som bara ligger och skräpar. Grejerna skulle kunna användas av någon annan i stället, som då inte behöver gå ut och köpa nytt, säger hon.

För att få en bild av vad det är för prylar som blir liggande hemma i förråd och garage kommer forskarna göra deltagande observationer. De ska vara på plats när människor rensar.

− Vi vill ta reda på vad det finns för guld som inte skickas vidare, och varför det blir liggande, säger Helena Strömberg.

Kanske sparar vi saker av sentimentala skäl? Eller för att vi tror att ingen vill ha dem? Eller orkar vi bara inte ta tag i att göra oss av med dem?  

− Textiler behöver kanske tvättas först och den gamla datorn behöver blåsas ur så att det inte finns några känsliga uppgifter kvar. Det kanske känns besvärligt?

Det är nog också så att vi sparar en del saker för att vi tänker att de kan vara bra att ha någon gång i framtiden, tror Helena Strömberg. Hon tar gamla mobiltelefoner som exempel.

− Visst kan det vara bra med en reserv men om du redan har två gamla behöver du kanske inte spara en till?

Slöseri att grejer blir liggande

När prylar fastnar i förrådet är det lätt att de aldrig kommer vidare till någon ny ägare, tror Helena Strömberg. Det finns helt enkelt inte så många som är intresserade av en mobiltelefon som har legat bortglömd i ett decennium, i en flyttlåda bredvid julpyntet.

Helena Strömberg
Helena Strömberg, forskare vid Chalmers.

− För att produkten ska vara intressant för andra behöver den säljas vidare innan den har blivit för gammal eller omodern.

Förutom att delta vid förrådsrensningar planerar Helena Strömberg att de inom ramen för projektet ska intervjua anställda på ett antal återvinningscentraler.

− I allt det som människor kommer dit för att slänga plockar de ut grejer som kan säljas vidare. De har stor kunskap om vad som går att cirkulera, säger hon.

Den kunskapen tror hon behöver spridas till hushållen.

− För att vi ska kunna konsumera mindre och mer hållbart behöver vi bli bättre på att skicka saker vidare. Därför har hushållen en viktig roll i att få det cirkulära flödet att fungera.

Utöver att många är dåliga på att skicka saker vidare verkar många också sakna kunskap om vad som funkar att cirkulera. Det märks till exempel i second hand-butikerna, menar hon.

− De har problemet att de får ta emot trasiga och smutsiga grejer som inte går att sälja. Det blir en ohållbar belastning på ideella krafter.

Vill bana väg för nya lösningar

Att folk lämnar in oanvändbara grejer till second hand-butikerna tolkar Helena Strömberg som att många hushåll inte vet vad de ska göra av sina gamla saker. Hon hoppas att resultaten från forskningsprojektet ska vara till hjälp genom att ge svar på vilka grejer som lämpar sig för återbruk.

Hon hoppas också att projektet i förlängningen ska visa vilka insatser som behövs från andra aktörer, för att underlätta för hushållen. Kanske behövs det fler återbruksrum där det enkelt går att lämna sina saker? Eller är det viktigaste att se till att nya produkter är lätta att tvätta och därmed lätta att sälja vidare?

− Det finns företag som har innovativa idéer kring hur man kan uppmuntra återbruk, säger Helena Strömberg.

Hon nämner som exempel barnklädestillverkare som på lappen i nacken har förtryckt rader för namn på ”barn ett”, ”barn två” och ”barn tre”.

− Då etablerar man att plagget förväntas användas av flera barn. Sådana initiativ tror jag vi kommer se mer av framöver.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.