Elcykeln lyfts fram som ett miljövänligt alternativ till bilen. Samtidigt är gatumiljön inte särskilt väl anpassad för elcyklar, menar forskaren Khashayar Kazemzadeh.

I dagsläget vet vi ganska lite om hur elcyklister upplever sin trafiksituation. I många undersökningar klumpas elcyklar och vanliga cyklar ihop, förklarar Khashayar Kazemzadeh.

I sin avhandling ”Towards an electric bike level of service” argumenterar han för att elcyklar borde ses som en egen fordonstyp.

− De liknar vanliga cyklar till utseendet, men där slutar egentligen likheterna, säger han.

Han konstaterar att elcyklar är tyngre, accelererar snabbare, når högre hastigheter och behåller hastigheten under längre tid än vanliga cyklar.

− Om man skiljde ut elcyklar skulle man få bättre kunskap om trafiksituationen för elcyklister och det skulle ge trafikplanerare bättre underlag.

Inga laddstolpar för cyklar

Under arbetet med avhandlingen har Khashayar Kazemzadehs både studerat elcyklar i olika trafiksituationer och intervjuat elcyklister om deras behov.

Khashayar Kazemzadeh. forskare vid Chalmers.

Utifrån intervjuerna framgår det bland annat att många som kör elcykel ställer högre krav på cykelparkeringarna jämfört andra cyklister.

− Om det inte finns möjlighet att låsa cykeln bra väljer många att lämna sin elcykel hemma. Investeringen är högre än för en vanlig cykel och man är mer orolig för att den ska bli stulen. Så om vi vill att fler ska använda elcykel behöver vi bygga bättre cykelparkeringar, säger Khashayar Kazemzadeh.

Något annat cyklisterna i studien saknade var möjligheten att snabbladda batteriet vid cykelparkeringen.

− För elbilar finns en utbyggd infrastruktur med laddstolpar, men den servicen finns inte alls för cyklar.

Svårt när gående och cyklister ska samsas

Utöver den bristande infrastrukturen för elcyklar uttryckte cyklisterna också att vissa trafiksituationer upplevdes som obekväma. Många pekade särskilt ut gemensamma cykel- och gångbanor som svåra att hantera.

− Här verkar det finnas risker, särskilt för gångtrafikanterna, säger Khashayar Kazemzadeh.

Utifrån sin avhandling tror Khashayar Kazemzadeh att det skulle underlätta för både cyklister och fotgängare om de gemensamma cykel- och gångvägarna separerades, men han ser samtidigt att sådana satsningar kan bli dyra.

− Det kan innebära ganska stora ombyggnationer. I slutändan handlar det om vad man är beredd att satsa för att minska riskerna, säger han.

Han berättar att han själv råkade ut för en olycka med sin elcykel för två år sedan, mitt i avhandlingsarbetet.

− Jag cyklade i mörkret och körde på en elsparkcykel som någon hade lämnat, säger han.

Han skrattar åt ironin i att just han var med om en krock mellan två eldrivna fordon. Kvällen då han flög fem meter över styret och landade på asfalten skrattade han däremot inte.

− De fick sätta in en spik här, säger han och pekar på armbågen.

Numera är det inte elcyklar utan just elsparkcyklar som är fokus för hans forskning. Efter disputationen på Lunds universitet i slutet av augusti har Khashayar Kazemzadeh bytt lärosäte och han jobbar numera på Chalmers. Där ska han undersöka hur elsparkcyklar används och av vem. Detta har blivit en mycket omdiskuterad fråga de senaste åren, i och med att utbudet av hyr-elsparkcyklar fullkomligen har exploderat i svenska storstäder.

Många frågar sig om elsparkcyklarna verkligen är en pusselbit i miljöomställningen eller snarare en slit- och slängvara för stadsbor som inte orkar gå.

− Det är just det ska vi försöka ta reda på.

Antalet sålda elcyklar i Sverige

Under 2017 och 2018 ökade antalet sålda elcyklar tydligt, vilket kan vara en effekt av elcykelbidraget som fanns då. Antalet sålda elcyklar ligger dock kvar på nästan samma nivå även efter att bidraget har tagits bort.

Källa: Cykelbranschen

Antalet sålda cyklar totalt

Antalet sålda cyklar i Sverige totalt, inklusive elcyklar.

Källa: Cykelbranschen


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Stig Johansson skriver:

    Elsparkcyklar ska naturligtvis bara få finnas med lämpliga ställ. Dom kan fungera som bilparkeringar. Du sätter i ditt kreditkort när du tar den och betalar för den tid du använder cykeln. Om du inte sätter cykeln i ett ställ blir det väldigt dyrt.

  • Björn Abelsson skriver:

    Jag tycker inte att man ska överdriva skillnaden mellan cyklar och cyklar utan elassistans. En vältränad motionär cyklar lätt fortare än en elcyklist. Elassistansen upphör vid 25 km/h och själv snittar jag lätt 30 km/h (eller gjorde fram till jag fyllde 50 i alla fall). Visst går det fortare uppför med elassistans, men det går saktare där det är platt. Så oavsett elcyklar eller inte bör cykelbanor dimensioneras för minst 30 km/h, både vad gäller sikt och linjeföring och inte minst ytjämnhet och renhållning. I dag är cykelbanorna ofta så ojämna och skräpiga att man väljer att cykla på körbanan, om man kunna hålla hyfsad fart – med eller utan elassistans.