Coronapandemins distansarbete har öppnat nya dörrar för storstadsbor som längtar efter småstadsliv, och för landsbygdskommuner som vill växa. Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier, kallar det en tyst revolution.

Under pandemin har många kontorsarbetare fått smak för distansarbetet. Trots att rekommendationerna om hemarbete är borta stannar stora grupper kvar hemma, åtminstone ett par dagar i veckan.

− Många tycker att det har fungerat bra att jobba hemma och det finns ett starkt tryck på att inte gå tillbaka till hur det var innan, säger KTH-forskaren Hans Westlund.

Hans Westlund
Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier, vid KTH

Han ser samtidigt att arbetsgivarnas acceptans för distansarbete har ökat, att det som till en början infördes som något tillfälligt, nu ser ut att bli kvar i viss utsträckning.

− Om det håller i sig och vi fortsätter att jobba på distans är det faktiskt en tyst revolution på arbetsmarknaden och något som kommuner på landsbygden kan dra nytta av, säger han.

I ett nytt forskningsprojekt undersöker han trenden att storstadsbor flyttar till landsbygden men behåller sina jobb i stan på distans. Han ska undersöka hur stor trenden är och vart storstädernas utflyttade distansarbetare egentligen tar vägen.

Han gissar att främst attraktiva kommuner som Åre, Trosa och Österlen lär ha sett en ström av nya invånare men även andra kommuner kan ha märkt av trenden.

− Det finns många kommuner som har mycket att erbjuda som inte finns i stan. Vacker natur finns till exempel på många håll i landet, säger han.

Accepterar längre pendling

Hans Westlund gissar att de flesta distansarbetarna som har lämnat storstäderna under pandemin har flyttat till kommuner som ligger för långt bort för att man ska kunna dagspendla in till kontoret.

− Det kanske inte är hållbart att åka in till storstan varje dag, men att åka in någon dag i veckan kan man stå ut med. Men jag tror säkert också att vi kommer se att det finns de som har flyttat ännu längre bort och som nu i huvudsak jobbar på distans, säger han.

Som en del av forskningsprojektet kommer han göra enkäter med distansarbetare som har valt bort storstadslivet.

− Jag vill ta reda på varför de flyttar, hur de får det att funka och vad de möter för hinder, säger han.

Han hoppas att forskningen ska kunna fungera som stöd för kommuner som får nya möjligheter att växa om trenden med distansarbete håller i sig.

− Kanske har distansarbetarna särskilda behov som behöver tillgodoses för att en flytt ska bli möjlig? Välfungerande bredband är till exempel en nödvändighet för de här grupperna och det kanske finns annat som också är betydelsefullt, säger han.

Bildar brygga mellan stad och land

Många landsbygdskommuner brottas med sjunkande invånarantal och som följd av det bristande samhällsservice. Det blir en ond spiral. I vilken utsträckning distansarbetarna från storstäderna kommer bidra till ökat befolkningsunderlag och positiv utveckling i dessa bygder återstår att se.

På en teoretisk nivå ser Hans Westlund att distansarbetarna som lämnar storstäderna har potential att utmana den skarpa uppdelningen i stad och land. Han beskriver dem som ”dubbelt inbäddade”.

− De står med ena foten på landsbygden och med den andra i stan. Kanske kan de bilda en brygga mellan dessa olika delar av landet.


Charlie Olofsson text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • René Mortensen skriver:

    Jag hoppas och tror att bland annat distansarbetarna kommer att vara en brygga mellan stad och land på så sätt att de går före i den ruralisering som är nödvändig. OM vi tar klimat- och andra hållbarhetskriser på allvar, kommer vi bland annat att ha tillgång till mindre energi. I förlängningen leder det till att vi får svårt att upprätthålla försörjningen av våra större städer (livsmedel, energi, transporter, material, avfallshantering). Redan idag är ett stort problem att vi inte återför näringsämnen från staden till åkermarken. När vi inte längre har tillgång till så mycket handelsgödsel, kommer vi att bli tvungna att minska avståndet mellan jord och bord och tillbaka till jorden.