I en ny artikelserie träffar Extrakt forskare under en arbetsdag. Vad gör egentligen en algforskare? Sophie Steinhagen förklarar varför hon tror att grönalger kommer att få en allt mer central roll i framtiden. Både som ingrediens i mat, mediciner och hygienprodukter.

13:20
Våtdräkter, snorklar, cyklop och simfötter. Sophie Steinhagen langar in all nödvändig utrustning i en minibuss på Tjärnö utanför Strömstad. Även håvar och plastbaljor får följa med. Nu återstår bara att byta om till badkläder. Sedan är hon redo.

Eftermiddagens uppdrag är att åka till Smögen och samla in olika sorters grönalger. Sedan många år tillbaka är alger en självklar ingrediens i såväl mediciner, som mat och tandkräm. I framtiden tror Sophie Steinhagen att användningsområdena kommer att vara betydligt fler än så.

– En del alger innehåller cellulosa. När man tillverkar papper eller kompositmaterial behöver man en hög nivå av cellulosa, men trä innehåller också lignin som stör utvinningen av cellulosa. Havssallat innehåller inget lignin alls och därför vill vi se om vi kan använda det som framtida cellulosamaterial i stället. Att använda havssallat skulle alltså kunna vara enklare än att använda trä för att producera papper. Det pågår så många olika försök. Det här har bara börjat, säger Sophie Steinhagen.

Tillsammans med forskningsassistenten Annelous Oerbekke studerar hon en karta. Bilresan kommer att ta drygt en timme. Det har blivit dags att åka.

15:03
Vi parkerar i slutet av en asfalterad väg i Smögen, alldeles intill nybyggda villor. En man står och snickrar på en altan medan vi går längs klipporna för att komma ner till havet. Sophie Steinhagen drar på sig våtdräkt och snorkel och klättrar snart ner från en stege. Bara några sekunder senare håller hon triumferande upp en neongrön historia. Det är havssallat.

Annelous Oerbekke dyker också ner under ytan, men hennes fynd är mer mörkgrönt. Det ser ut som ett träd eller möjligtvis som ett blodkärl. Det är kodium, en slags grönalg, som ursprungligen kommer från Asien.

Fartygstrafiken är en av de största anledningarna till att nya arter introduceras i nya länder.

– Fartygstrafiken är en av de största anledningarna till att nya arter introduceras i nya länder. De kan följa med ballastvattnet eller växa på skrovet. Som biolog är man alltid orolig att främmande arter ska ta över, men kodium verkar inte ha konkurrerat ut de naturliga bestånden här, säger hon.

Sophie Steinhagen doktorerade i marinbiologi i Tyskland och kom till Sverige som postdoktor i januari. Hennes ursprungliga plan var att fördjupa sig i köttätande växter, men eftersom intresset redan var så stort för det ämnet halkade hon in på grönalger i stället. Det var åtta år sedan och hon har inte tröttnat. Tvärtom.
– Kom med ner och kolla, det är väldigt fint! säger hon.

15:25
Det går inte att förbereda sig på vad som väntar under vattenytan. Det är inte fint. Det är fantastiskt. Det är som en sagovärld. Undervattensdjungeln dansar i takt med vågorna. Det är ordentligt kuperat och vi försöker undvika att simma in i tre-fyra meter långa rep som i själva verket visar sig vara sjögräs.

Det är lika exotiskt som ett korallrev. När solljuset träffar maneterna reflekteras regnbågens färger igenom dem. Längs en stenig kant växer ett bälte med krispigt grön havssallat. I våras hittade forskarna tre olika sorters havssallat här som såg lika ut till utseendet, men som genetiskt skiljde sig åt.

Exakt hur många gröna sorters sjögräs det finns i de svenska vattnen är det ingen som vet. Tidigare har de delats in i olika grupper beroende på hur de ser ut. Det är först på senare år man har börjat göra genetiska analyser och funnit att arter som är väldigt lika varandra utseendemässigt kan ha olika genetiska uppsättningar och därmed också olika egenskaper.

Sophie Steinhagens jobb är att samla in så många olika sorters alger som det bara går och sedan analysera dess dna. Hela sommaren har hon och hennes forskarkollegor samlat in material och har hittills fått ihop över 800 prover. 200 av dem har hon redan analyserat, men än återstår mycket tid i labbet. Hon har bara hunnit beta av vårens prover än så länge.

– I Tyskland trodde vi att vi hade ungefär tio olika arter. Vi hittade dubbelt så många. I Sverige har vi hittat nio hittills, men vi är långt ifrån klara. Vissa har högt proteininnehåll och andra inte. Vissa sorter bryts av lätt, vissa är betydligt hårdare. Vi försöker komma på vilken art som är bäst för vilket ekonomiskt syfte.

En timme senare börjar håvarna bli fulla. Sophie Steinhagen och Annelous Oerbekke lägger alltihop i plastbackarna uppe på land och konstaterar att de har fått med sig det de behöver för den här gången.

17:50
Tillbaka på Tjärnö läggs algerna i vatten över natten. Utrustningen hängs på tork och minibussen parkeras. Resten av arbetet får vänta.

07:30
Nästa morgon är Sophie Steinhagen i gång tidigt för att gå den första av sina dagliga rundor. Lovéncentret på Tjärnö är en del av Göteborgs universitet och här har hon sitt genetiska labb. Förutom att göra dna-analyser ansvarar hon också för att odla alger på ett hållbart sätt.

Tanken är att testa i vilka temperaturer och miljöer de olika sorterna trivs som bäst. Information som är avgörande för den som vill odla alger att använda inom exempelvis matsektorn eller som medicin. Flera företag undersöker också möjligheterna att använda alger för att tillverka biobränsle.

Sophie Steinhagen går före in i ett rum med mängder av små akvarier. Det bubblar och lyser från allihop. Här flyter allt från havssallad till små håriga tussar. Sophie Steinhagen håller upp ett klargrönt salladsblad.

– När havssallat blir fertil blir bladen lite bruna på kanterna. Varje cell formar sporer som kan simma. De fångar vi upp och odlar för att få fram en ny generation. Ser ni de här tussarna? Här är de två till tre månader gamla. Så småningom kommer de att se likadana ut som salladen vi just såg. I många akvakulturodlingar tar man nytt material från havet hela tiden, men vi vill slippa det. Det är inte hållbart. Havet har redan fått utstå nog med utfiskning och annat. Vi odlar upp algerna i ett eget litet kretslopp, säger hon.

09:00
Alla alger måste torkas för att kunna dna-analyseras. För säkerhets skull frystorkas de tills inte en enda vattenmolekyl återstår. Sophie Steinhagen plockar vant fram utrustningen i det genetiska labbet. Här tillbringar hon största delen av sin tid. Varje analys tar tre timmar och hon har över 800 prover att ta sig igenom.

– Det är ganska tidskrävande och lite monotont, men jag gillar det också i kontrast till allt det andra. Jag älskar ljudböcker. Just nu lyssnar jag på Camilla Läckbergs serie om Fjällbacka, säger hon.

Hon plockar fram en radda med genomskinliga plaströr och lägger i varsitt turkost filter i varje. Så småningom ska hon fylla dem med vätska och sätta i gång en ny analys, men först ska hon hjälpa Annelous Oerbekke i spolrummet.

10:10
Spolrummet visar sig vara ett rum med mängder av golvbrunnar. Här går det att skvätta med vatten hejvilt. Tillsammans hjälps de åt att sortera grönalgerna från gårdagen i olika plastbackar beroende på sort.

– Jag hittade en som jag har svårt att avgöra vad det egentligen är för något, säger Annelous Oerbekke.

Mänskligheten står inför många utmaningar med växande befolkning och hälsoproblem. Jag tror att marinbiologin kan hjälpa till med mycket.

Hon är från Nederländerna. De konstaterar att forskningsmiljön på Tjärnö överlag är ganska internationell. Det gläder Sophie Steinhagen. När hon började sin forskning för åtta år sedan var intresset för forskningsfältet minimalt. I dag ser det annorlunda ut.

– Mänskligheten står inför många utmaningar med växande befolkning och hälsoproblem. Jag tror att marinbiologin kan hjälpa till med mycket. Större delen av planeten är täckt av vatten. Jag är också oroad över min framtid och eventuella barns framtid. Jag tror att alger kan bidra med en hel del lösningar. Det är slemmigt, men väldigt användbart, säger hon.

SOPHIE STEINHAGEN

Gör: Postdoktor vid Lovéncentret för marina vetenskaper på Tjärnö. Hennes forskning bedrivs som en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Sweaweed som är ett samarbete mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan och Göteborgs universitet.
Bor: Tjärnö.
Ålder: 28 år.
Familj: Sambo.
Det bästa med att vara algforskare: ”Att få göra något med mening. Jag gillar variationen också, att få vara utomhus och att få stå inne i labbet. Både i interaktion med andra och i koncentrerad ensamhet. Jag hoppas på att få jobba med det här för alltid.”

TÅNG OCH ALGER

Runt om i världen har människor sedan länge sett nyttan av tång och alger. Särskilt i Sydostasien och Sydamerika. I Chile har man till och med hittat grottmålningar som tyder på att man ätit tång i tusentals år, men i Sverige har vi avfärdat havsmaten som slemmig och konstig. Tills nu. Plötsligt serverar finrestauranger såväl havssallat som tångchips.

Alger används också i exempelvis tandkräm, skönhetsprodukter och mediciner. Sedan många år tillbaka pågår också försök med att odla alger för att använda som råvara i bland annat flygbränsle.


Anna Liljemalm text
Linn Bergbrant foto

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.