Läkemedel från avloppsvatten kan ändra fiskars beteende. Nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att små bottenlevande organismer är de största mottagarna av läkemedelsrester.

Reningsverken är inte utrustade för att rena vattnet från alla substanser, vilket sprider läkemedelsrester i miljön och leder till oväntade effekter hos bland annat fiskar. Studier har visat att exempelvis hormoner från p-piller kan störa fiskars reproduktionsorgan och att läkemedlet sobril kan göra små fiskar modiga och dumdristiga.

Det finns fiskarter som kan vara viktiga, men som inte är lika väl studerade. Annelie Lagesson visar i en avhandling från Umeå universitet att organismer långt ner i födokedjan har höga halter av läkemedelsrester i sina vävnader och tar emot mest av de utspolade läkemedelsresterna, vilket inte är fiskarna som hittills varit i fokus för effektstudier.

– Koncentrationerna av läkemedel, så som vissa pollenallergimediciner, kan vara nästan 100 000 gånger högre i bottenlevande snäckor än i vattnet. Det är självklart oroande då vi inte vet mycket om effekterna hos dessa djur, samtidigt som de också är en viktig födokälla för andra djur såsom fiskar, säger Annelie Lagesson i ett pressmeddelande.

Avhandlingen visar också att även extremt låga halter av tillväxthormon, som släpps ut av köttindustrin, kan göra fiskar dumdristiga.

– Det räcker med någon miljarddels gram per liter tillväxthormon i vattnet för att fisk ska börja ta större risker och bli sämre på att undkomma predatorer, säger Annelie Lagesson.

Studien utfördes i dammar där stora och små fiskar fick samexistera under en längre tid i så naturliga förhållanden som möjligt, med höga koncentrationer av läkemedlet sobril.

– Till min förvåning såg jag inga tydliga effekter på fiskarnas överlevnad och tillväxt, vilket tyder på att dessa beteendeförändringar och samspelet mellan olika arter fungerar på ett annat sätt än vad vi tidigare antagit, säger Annelie Lagesson.

Dock menar Lagesson att det kan finnas andra effekter av läkemedelsrester som inte studerats och att forskarna endast tittat på de ekologiska konsekvenserna av ett enskilt läkemedel.

– Det är en cocktail av läkemedel i våra vattendrag och det är därför för tidigt att säga att dessa tillsammans inte utgör någon ekologisk fara. Andra studier har kunnat visa att de beteendeförändringar som setts i labb också kan spåras i naturen. Fler komplexa och storskaliga studier behövs för att kunna reda ut verkliga ekosystemeffekter, säger Annelie Lagesson.