AI-chattar i politikens mittfåra – med ett undantag

Forskare vid Chalmers har testat sex av de största AI-chattmodellerna för att se var deras svar hamnar politiskt. Alla håller sig i mittfåran – utom Grok, som avviker rejält från de övriga när det handlar om migration, kön och kriminalitet.

Borde skolan förstatligas och skatten höjas eller sänkas? Det är några av frågorna som forskare vid Chalmers lät de vanligaste chatbottarna svara på för att undersöka var AI-chattarnas svar hamnar politiskt.

Sex så kallade språkmodeller – Claude, DeepSeek, Gemini, Mistral, GPT och Grok – fick ta ställning i 107 politiska sakfrågor och fick 77 skrivuppgifter, som resulterade i totalt 148 000 texter. Dessa analyserades och klassades som neutrala, positiva eller negativa sett till frågeställningen. Forskarna jämförde också chattsvaren med hur svenska partier hade ställt sig till samma frågeställningar i olika valkompasser inför höstens val.

– Det går inte att säga att modellerna stödjer något parti. Snarare ser vi att modellerna ofta hamnar någonstans mot mitten av det svenska politiska landskapet, säger Bastiaan Bruinsma, forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna tycker sig se att företagen bakom AI-chattarna strävar efter oförargliga svar – med undantag för Elon Musks Grok. Musk har uttalat att hans AI-modell ska följa hans egna värderingar och det syns tydligt i analyserna. I frågor som handlar om migration, kriminalitet och kön sticker svaren från Grok ut. Den tjänst som oftast gav neutrala svar var GPT.

I studien, som inte har publicerats ännu, har forskarna fått svaren från AI-chattarna isolerat, det vill säga utan tidigare konversationshistorik, som normalt vägs in i svaren i vanlig användning av AI-chattar.

– Det är annorlunda när man regelbundet använder en chattbot. Då finns också din historik med. Ett nästa steg är att undersöka vad som händer då, men också att titta på hur svaren faktiskt kan påverka hur människor röstar, säger Bastiaan Bruinsma.