Norska landsbygden mår bättre än någonsin – utan olja

av Ida Karlsson
Det räcker med att korsa gränsen mellan Sverige och Norge för att se att saker är annorlunda på den andra sidan. På den norska landsbygden, långt från städerna, finns nybyggda skolor i nästan varje samhälle. Det finns idrottshallar, bredband och butiker. Norges mantra lyder "hela landet i bruk".
Norska landsbygden mår bättre än någonsin – utan olja
Overhalla är en liten kommun i Norge med 3900 invånare. Fram till 2040 har kommunen en tillväxtmöjlighet på 22 procent. Foto: Overhalla kommun

Samtidigt som delar av den svenska glesbygden håller på att avfolkas så är situationen helt annorlunda i Norge. I vårt västra grannland har man anpassat politiken så att folk bor kvar, även i små glesbygdskommuner.

Norge och Sverige har valt helt olika strategier för att hela landet ska leva. Och det handlar enligt forskarna inte bara om oljepengar.
– Alla de åtgärder vi har i Norge skulle man också kunna införa i Sverige. Det handlar om politisk vilja, säger Katrina Rønningen, forskningsledare vid Norska institutet för bygdeforskning.

Katrina Rønningen

Katrina Rønningen, forskningsledare vid Norska institutet för bygdeforskning.

Norsk regionalpolitik är äldre än landets ekonomiska uppsving. Forskare pekar på några viktiga faktorer som skiljer Sverige och Norge åt.
– Norge har ett kommunalt skatteutjämningssystem precis som Sverige, fast mer generöst. I Norge styr kommunerna i högre grad över sina naturtillgångar. Det betyder att de får behålla en större del av intäkterna från exempelvis vattenkraften, säger Katrina Rønningen.

Det möjliggör satsningar på miljö, fritid och kultur på lokal nivå. I Sverige hamnar intäkterna i högre grad hos staten och kraftbolagen.

Skriver av studielån

Norges modell har dock kritiserats för att den är dyr.
– Men naturtillgångarna finns på landsbygden. Det är naturligt att intäkterna också kommer landsbygden till del. Utan den här politiken skulle det bli ett kolonialt förhållande mellan stad och land, säger Katrina Rønningen.

Norge skriver även av studielånen för dem som flyttar tillräckligt långt ut och ger förmåner till dem som startar företag på landsbygden. Dessutom blir arbetsgivaravgifterna lägre ju längre bort från Oslo man kommer. Kostnaderna kan hållas nere för småföretagen i glesbygden som annars hade haft svårt att klara sig.
– Differentierade arbetsgivaravgifter är antagligen det bästa och billigaste glesbygdsstödet man kan tänka sig. Det kostar nästan ingenting att administrera, säger Katrina Rønningen.

Sverige ska inspireras

Detta har ännu inte testats i Sverige, men har lagts fram som ett förslag av en tvärpolitisk landsbygdskommitté som har inspirerats av det norska exemplet.
– Det har ju varit bråk om det kommunala skatteutjämningssystemet i Sverige. Jag tror att man har varit rädd för att införa olika regelverk för olika delar av landet, säger Cecilia Waldenström, lektor och forskare på institutionen för stad och land vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Cecilia Waldenström, lektor och forskare på institutionen för stad och land vid SLU.

Cecilia Waldenström, lektor och forskare på institutionen för stad och land vid SLU.

Hon menar att det är tydligt att Norge satsar mer på landsbygden och det tror hon delvis har historiska förklaringar.
– Tyskarna brände ner Nordnorge. Efter kriget fanns det en stark känsla av hur viktigt det var att bygga upp landsbygden. I Norge råder det politisk konsensus om den modellen.

I Sverige har det funnits en starkare industrialisering.
– Här rådde konsensus om rationalisering i jordbruk och skogsbruk. Vi har en fördelningspolitik i Sverige men inte alls i samma utsträckning som i Norge, säger Cecilia Waldenström.

I Norge har politikerna inte klarat sig med väljarstöd från industriarbetarna utan har varit tvungna att föra en politik som gynnar jordbruken och landsbygden, framhåller Katrina Rønningen.

Alla möjligheter överallt

I Overhalla 70 mil norr om Oslo sjuder framtidstron. Kommunen har 3 900 invånare och fram till 2040 har Overhalla en tillväxtmöjlighet på 22 procent, enligt statistiska centralbyrån i Norge.

I kommunen finns låg- och mellanstadieskolor, en högstadieskola, fem förskolor, ett äldreboende, bibliotek, simhall, idrottshall, butiker, kyrkor och frivilligcentral. Byggindustrin på orten som producerar hus sysselsätter 130 anställda.
– Just nu bygger vi en ny förskola för 140 barn som nästan har noll utsläpp. Det är en strategi för framtiden och en spännande utveckling, säger Per Olav Tyldum som är kommunalråd i Overhalla.

Per Olav Tyldum, kommunalråd i Overhalla. Foto: Håkon Roksvaag.

Per Olav Tyldum, kommunalråd i Overhalla. Foto: Håkon Roksvaag.

– Den nationella politiken har stor betydelse. Att alla möjligheter ska finnas i hela landet. Att man har möjlighet att bo var man vill och få tillgång till service. Hur staten fördelar pengar ut i landet är viktigt.

Han betonar hur stor betydelse infrastrukturen har, som järnvägen, och att det finns ett fungerande system för mindre flyg så att man reducerar avstånd mellan städer och landsbygd. Bredbandet är viktigt för att göra det möjligt för vem som helst att driva vad som helst.

Kommunen arbetar hårt för att unga ska flytta tillbaka till Overhalla efter avslutade studier på annan ort.
– I går var jag i Oslo tillsammans med näringslivet för att träffa studenter som kommer från Overhalla. Vi vill att de kommer tillbaka efter examen. Vi vill ha det bästa folket som är med och utvecklar kommunen, säger Per Olav Tyldum.

av Ida Karlsson

3 kommentarer:

  1. Kommentar från Johan Saers 20 mars 2017:

    ”Alla de åtgärder vi har i Norge skulle man också kunna införa i Sverige. Det handlar om politisk vilja, säger Katrina Rønningen, forskningsledare vid Norska institutet för bygdeforskning.” skriver dere. La oss nå se på noen forutsetinger.
    1. I Norge får de som bor usentralt større stemmerett enn de som bor sentralt. Prakteksempelet er at de i Finnmark har mye større innflydelse over valgresultatet enn de i Akershus fylke.
    2. Det er ikke sant at oljen ikke betyr noe. Hvis vi ikke hadde oljen har vi heller ikke mulighet å sløse med penger på distriktene slik vi gjør i Norge.
    3. En viktig forskjell er Golfstrømmen som gir mindre kalt vær og åpne hvner langs hele kysten.

    • Kommentar från Hege Næss 5 april 2017:

      Noen kommentarer til Johan Saers:
      1) Vi har såkalte utjevningsmandat som skal sørge for flere ting a) At ikke de partiene som får oppslutning i tettbefolkede valgdistrikter som f.eks Oslo eller Akershus er de som automatisk får flertall på Stortinget, b) at partier som får stor RELATIV oppslutning i et distrikt med få innbyggere, får beregnet totaloppslutning for å slippe til også små partier. (Sperregrensen er på 4%, men med utjevningsmandat kan man altså få inn en representant med et totalt antall stemmer noe under denne grensen.) Vi kaller dette demokratiske korreksjoner, ikke ”prakteksempler” på udemokratiske ordninger.

      2) Oljen er langt fra eneste grunnen til at Norge har levende landsbygder. I Norge har det for det første vært en århundrelang tradisjon for å eie jord og gård selv, og for det andre ønsket befolkningen allerede fra før 2.verdenskrig, at staten skulle engasjere seg i å støtte hjørnestensbedrifter, sørge for arbeidsplasser utenfor sentrum og bygge veier i hele Norge. De store linjene i omfordelingspolitikken skyldes ikke oljeutvinningen. Snarere tvert om. Omfordelingstanken kom først. Derfor har vi også en radikal skattelegging av oljeindustrien.

      3) Det dyrkes og drives jord og skog over mye av landet takket være Golfstrømmen. Hvis den snur – om Grøndlandsisen skulle smelte – dør vi. Eller vi må flykte. Men det er ikke det viktigste i det Saers skriver her. Det viktige er at den norske befolkningen har valgt å opprettholde bo- og driveplikten for små og store gårdsbruk, beholdt Odelsloven og i hovedsak akseptert at de magre 3% av landarealet som kan dyrkes (det er ikke mer jord i Norge), skal dyrkes.

      Vennlig hilsen

  2. Kommentar från Ragnar Pettersson 21 mars 2017:

    Det är en positiv utveckling av landsbygden i Norge jag hoppas att det kan ske även i Sverige

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.