Mysteriet med höstlöven kvar att lösa

av Elin Viksten
När hösten kommer förbereder sig träden både för vintern och våren: löven blir gula och knopparna anläggs. Medan tidpunkten för knoppsättningen ser ut att styras nästan helt av en enda gen, så är det fortfarande oklart vad som styr lövens höstfärger.
Mysteriet med höstlöven kvar att lösa
Vad som påverkar lövens färgbyte är fortfarande en gåta. Ljuset verkar ha betydelse men enligt forskarna verkar det inte vara dagslängden som avgör. Foto: Maria Groth/Mostphoto

– Det vi verkligen söker efter är signalen som får träden att bli gula om hösten. Det har varit vår målsättning i snart 20 år. Vi vet att det inte bara är en gen som styr utan en kombination av flera gener. Vi tycker oss se att ljuset styr höstfärgerna, men vi vet inte hur, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi och genetikforskare vid Umeå universitet.

Hur vet träden att det är höst? Stefan Jansson har ställt sig frågan sedan 1999. Då började han, vid sidan av sin ordinarie forskning om fotosyntesen, titta på vilka gener som styr när aspar får gula löv.

En komplicerad process

Stefan Jansson

Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi. Foto: Umeå universitet.

Datum för trädens knoppsättning bestäms av genen FT2, som i samspel med trädens ”inre klocka” känner av dagslängden och nästan ensam avgör om trädet ska sätta knopp tidigt eller sent. Men lövens höstfärger har visat sig vara en mer komplicerad process. Ljuset verkar påverka lövens färgbyte, men det verkar inte vara dagslängden som avgör.

– Temperaturen påverkar till viss del, men även om temperaturen är olika år från år blir asparna gula vid samma datum. Då kan det bara vara ljuset, men våra data visar att det inte primärt handlar om dagslängden. I stället kan det möjligen bero på hur högt solen står på himlen, hur mycket rött ljus det är eller hur bra de kan fotosyntetisera. Men vi vet inte ännu, säger han.

Ytterligare faktorer

När Stefan Jansson för tio år sedan försökte göra sig av med några aspar i sin trädgård upptäckte han ännu fler faktorer som påverkar aspens höstfärger.

De ringbarkade träden fick starkare höstfärger tidigare på hösten jämfört med de som inte ringbarkats, något som han och kollegorna följde upp med en studie. När man ringbarkar hindras socker från bladen att transporteras ner i stam och rotsystem.

– Vi såg att vi kan stressa fram höstfärger tidigare. Det visar att processen kan triggas av annat än av ljus.

– Vi såg att vi kan stressa fram höstfärger tidigare. Det visar att processen kan triggas av annat än av ljus.
– Man kan också påverka trädet åt andra hållet. Om man gödslar trädet behåller det sina gröna blad längre. Får trädet mycket kväve behöver det inte återanvända bladets näring utan kan satsa på att växa i några veckor till.

Sommarens torka påverkade

Trots att trädens skifte till höstskrud är ett viktigt biologiskt fenomen vet forskningen väldigt lite om det, antagligen för att forskningen är både krånglig och tidsödande, menar Stefan Jansson.

Studierna kräver stora träd utomhus – det är svårt att få samma saker att hända inne i ett labb – och forskarna blir beroende av väder och vind. Det senare blev påtagligt på flera sätt just den här sommaren.

Torkan gjorde inte bara att träden satte knopp för tidigt, den fick också asparna i ett försöksområde i Halland att tappa alla löv redan i slutet av juni.

– Då är det bara att vänta till nästa år. Det är en stor anledning till att få forskare tittar på den här processen. Det går inte att bygga en vetenskaplig karriär kring sådan här forskning, det är alldeles för osäkert. Vi har bara publicerat tio uppsatser på 15 år, men det gör ändå oss ledande inom fältet.

Gran nästa steg

I ett längre perspektiv skulle kunskaper om trädens genetiska förutsättningar för att klara höst och vinter leda till nya metoder för skogsförädling.

Men först ska mysteriet med aspens höstfärger lösas, och Stefan Janssons deadline är tydlig. När han började som prefekt för fyra år sedan startade han också upp ett forskningsprojekt om varför granbarr är gröna på vintern – även det med fältstudier bara en kort period om året.

– Hur klarar träden vintern i ett nordligt kallt klimat? Antingen har det kvar sina gröna barr eller så tappar det bladen.

– Det är frågeställningar som hänger ihop, hur klarar träden vintern i ett nordligt kallt klimat? Antingen har det kvar sina gröna barr eller så tappar det bladen. Jag har sex-sju år kvar till pension och satsar på att ha löst åtminstone en av de två frågorna innan dess, säger Stefan Jansson.

av Elin Viksten

1 kommentar:

  1. Kommentar från eskil persson 17 oktober 2018:

    artikeln har fint tonläge och vetenskaplig karisma. Intressanta synpunkter ! Tack.
    ”Miljöfrågor” degraderas alltför ofta till ovederhäftiga politiska hävstänger ……

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.