När fler människor ska få tillgång till rent vatten och sanitet satsar samhället på infrastruktur. Men det räcker inte, menar Sarah Dickin, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. I ett nytt forskningsprojekt vill hon sätta ljuset på de sociala faktorer som kan avgöra om vattnet kommer kvinnor till godo.

Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet handlar om mer än bara överlevnad. Vatten kan vara det som gör det möjligt att arbeta och leva ett tillfredsställande socialt och kulturellt liv.

Tillgång till vatten kan också göra det möjligt för kvinnor att få en egen inkomst, liksom fungerande toaletter kan göra det möjligt för flickor att gå i skolan.

– Vi har tagit för givet att när människor får tillgång till toalett och rinnande vatten så leder det automatiskt till bättre jämställdhet, säger Sarah Dickin, forskare i hälsogeografi, information om hälsa kopplat till en viss plats.

Globalt mål om rent vatten och sanitet

Sarah Dickin, forskare i hälsogeografi.Foto: SEI

Ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling är rent vatten och sanitet för alla och det finns ett globalt övervakningsprogram för vatten- och sanitetssektorn.

Men tyngdpunkten har legat på att kartlägga infrastrukturen och hur många som har tillgång till den, säger Sarah Dickin:

– Det man inte har tagit med i beräkningarna är vilka som använder faciliteterna när de väl finns och vad som påverkar människors tillgång till dem, till exempel kön, inkomst eller social tillhörighet.

Bortglömda aspekter på vattentillgång

Forskningsprojektet som Sarah Dickin leder ska titta på just dessa, lite bortglömda, aspekterna av tillgång till vatten och sanitet. Ett mål är att skapa ett index för vatten och sanitet, ett WASH-index (water, sanitation and hygiene), där sociala aspekter vägs in.

År 2015 saknade 844 miljoner människor tillgång till vatten och 2,3 miljarder människor hade inte tillgång till god sanitet. Med gällande globala mått räknas det som att du har tillgång till rinnande vatten om det finns en kran i närheten som du får använda, men i praktiken är det mer komplicerat än så, säger Sarah Dickin.

I en studie i Burkina Faso såg Sarah Dickin och hennes kollegor konstatera att det var stora skillnader i vilka som kunde använda de gemensamma vattenresurserna. Foto: Sarah Dickin

Familjer har inte råd

I en förstudie gjord i Burkina Faso konstaterar hon att även om en grupp människor delar på vattenkranar och toaletter så är det stora skillnader i vilka möjligheter de har att använda dem. Många kvinnor går inte dit för att det inte är säkert och de fattigaste familjerna har inte råd med kostnaden.

– På andra håll har vi också sett att trots att lokala myndigheter uppmuntrar hushållen att ansluta sig till vattennätet, och trots att det innebär en rad fördelar, så väljer många hushåll att inte ansluta sig. Oftast är det mannen i hushållet som kontrollerar ekonomin och han ser inte självklart ser fördelarna med en sådan investering då det inte är han som lägger mycket tid på att hämta vatten, säger Sarah Dickin.

Satsning i Nairobi

Området, som Sarah Dickin och hennes kollegor på SEI och Lunds universitet nu ska göra en mer omfattande studie i, är en informell bosättning, en kåkstad, i Nairobi, Kenya.

Myndigheter i staden har påbörjat en utbyggnad av vattenledningar och sanitetslösningar och ett antal medborgarprojekt har initierats.

– Vi ser en chans att bidra med kunskap om andra faktorer som påverkar vilka som i slutändan får tillgång till vatten. Många av de boende har inga kontrakt på sina bostäder och äger inte marken, därmed har de en mycket begränsad kontroll över bostaden och inga pengar att satsa på den.

Området som forskarna nu ska göra en mer omfattande studie i är en informell bosättning i Nairobi, Kenya. Målet med projektet är att utveckla ett WASH-index (water, sanitation and hygiene) som ett mått på hur tillgången till vatten och sanitet ser ut.
Foto: Sarah Dickin

Ska kunna göra sig hörda

En prototyp för det WASH-index som Sarah Dickin och hennes kollegor ska ta fram gjordes i samband med studien i Burkina Faso. Nästa steg är att vidareutveckla och utvärdera den.
– Det vi mäter är bland annat hur jämställda beslutsprocesserna är: vilka som deltar, vem som kontrollerar ekonomi och hur mycket tid som läggs på att hämta vatten och av vem.

– Ett vanligt problem är att kvinnor inte är involverade i frågor kring den gemensamma vatten- och sanitetsförsörjningen. Då kan vi resonera kring hur vi kan engagera kvinnor och försäkra oss om att de kan göra sina röster hörda i processen.

Ett långsiktigt skifte

Sarah Dickin ser dock ingen omedelbar lösning på problemet – som heller inte är unikt för just vatten- och sanitetsområdet. Liknande verktyg har utvecklats inom hälso- och jordbruksfrågor.

– De här utmaningarna diskuteras, men så länge vi inte har faktiska siffror är det svårt att visa hur viktiga de är. Det handlar om ett långsiktigt skifte. En mer jämställd sammansättning av beslutsfattande grupper inom vatten och sanitet kan mycket väl ge effekter i andra samhällsfrågor.

Ojämlikheter inom vatten- och sanitetssektorn

  • Forskningsprojektet Att fylla dataluckor om genderskillnader och andra ojämlikheter i vatten- och sanitetssektorn drivs av forskningsstiftelsen Stockholm Environment Institute 2019-2021, med medel från Formas.
  • En förstudie har redan gjorts i Burkina Faso. Där togs det index fram som nu ska vidareutvecklas. Sverige är ett av de länder som har gjort relativt stora investeringar för att förbättra tillgången till vatten och sanitet i Burkina Faso.
  • Studiens så kallade WASH-index (WASH står för water, sanitation and hygiene) bygger på en rad indikatorer som mäts kvantitativt, till exempel vem som deltar och vem som får uttala sig i beslutsfattande processer, hur lång tid det tar att hämta vatten och för vem eller vem som fattar ekonomiska beslut i de hushåll som berörs.
  • Genom att koppla indexet till andra faktorer hoppas man också kunna se om personer med stort självbestämmande vad gäller vatten och sanitet också har det i andra frågor, som exempelvis ekonomi och hälsa.

Elin Viksten text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.