”Om vi inte agerar nu blir det mycket svårare sen”

av Kjell Vowles
Klimatforskaren Kevin Anderson har blivit känd som professorn som inte flyger. Men kanske är kunskapen om koldioxidbudgetar hans viktigaste bidrag till den svenska klimatdebatten.
”Om vi inte agerar nu blir det mycket svårare sen”
Kevin Anderson, professor i klimatförändringar och energi vid universitetet i Manchester, och sedan två år tillbaka gästprofessor vid Uppsala universitet. Foto: Kjell Vowles

I vintras tog flygdebatten fart när flera profilerade debattörer deklarerade att de hade slutat flyga. En person som sannolikt har bidragit till utvecklingen är den brittiska klimatforskaren Kevin Anderson.

Redan när han kom till Uppsala som gästprofessor för två år sedan uppmärksammade nationell media att han hade tagit tåget från Manchester då han inte har flugit sedan 2004. Själv spelar dock Kevin Anderson ner sin roll.
– Jag är en av ett antal personer som har katalyserat någon form av debatt.

Människor är mer benägna att acceptera det akuta läget om forskaren själv har ändrat sitt beteende tror han, och Kevin Anderson är övertygad om att alla måste ställa om.

– Klimatförändringarna kommer att förändra hur människor lever sina liv. Antingen blir förändringen tvingande när människor lider av den globala uppvärmningens kaotiska konsekvenser, eller så förändrar vi hur vi lever våra liv i dag på ett mer ordnat sätt. Det är det som är valet.

Ett tufft budskap

I Sverige har Kevin Anderson varit knuten till studentdrivna Centrum för miljö- och utvecklingsstudier, Cemus, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hans gästprofessur i Climate Change Leadership är tänkt att inspirera till forskning, utbildning och handling som bidrar till omställning.

Kevin Anderson arbetar främst med koldioxidbudgetar, och han ser det som sin uppgift att presentera sin forskning så tydligt som möjligt. Koldioxidbudgeten är den totala mängd koldioxid som kan släppas ut om den globala uppvärmningen ska begränsas till ett visst gradtal.

Det innebär att budgeten krymper varje dag som koldioxidutsläppen fortsätter, ett budskap som kan vara tufft att ta till sig.

Kevin Anderson arbetar främst med koldioxidbudgetar, och han ser det som sin uppgift att presentera sin forskning så tydligt som möjligt. Foto: Kjell Vowles

Koldioxidbudgeten för Sverige

2017 gjorde Kevin Anderson och hans kollegor en uträkning åt Järfälla kommun. Den visade att Sveriges koldioxidbudget för att klara tvågradersmålet är slut inom sex till tolv år om utsläppen fortsätter på dagens nivå, och att Järfällas återstående budget ligger på mellan 423 000 ton och 1,31 miljoner ton koldioxid.

Det innebär att kommunens utsläpp hade behövt börja minska med tio till sexton procent årligen redan i fjol, men eftersom det inte skedde behöver de nu minska ännu snabbare.

– Jag tror att många inte riktigt förstår implikationen av koldioxidbudgeten, att om vi inte agerar nu blir det mycket svårare sen.

– Jag tror att många inte riktigt förstår implikationen av koldioxidbudgeten, att om vi inte agerar nu blir det mycket svårare sen. Jag är inte säker på om Järfälla verkligen har förstått detta, men de accepterade rapporten, de ifrågasatte inte det faktum att det är mycket mer utmanande än vad de har blivit ledda att tro, och de var redo att försöka göra förändringar, säger Kevin Anderson.

Storbritannien har kommit längre

Det skiljer sig från hur hans forskning generellt sett tas emot i Storbritannien.
– Personer inom politik, näringsliv eller till och med föreningssektorn i Storbritannien kommer att försöka ignorera eller misskreditera det jag säger om det inte passar deras berättelse, säger Kevin Anderson.

Samtidigt menar han att klimatforskningen i Storbritannien har kommit längre än i Sverige och att det syns i ländernas respektive klimatlagar, där den brittiska ”Climate act” från 2008 bygger på koldioxidbudgetar.

– Koldioxidbudgetar är det vetenskapliga ramverket för att ta itu med klimatförändringen. Men i den svenska klimatlagen saknas dessa.

– Koldioxidbudgetar är det vetenskapliga ramverket för att ta itu med klimatförändringen. Men i den svenska klimatlagen, som antogs 10 år senare, saknas dessa. Lagen är baserad på utsläppsmål för specifika år i framtiden, som om det hade någon koppling till temperatur. Men kopplingen finns bara mellan temperatur och de totala utsläppen över tid, inte utsläppen ett visst år.

Kunskapen om koldioxidbudgeten är antagligen Kevin Andersons viktigaste bidrag till den svenska klimatdebatten.
– Efter Järfälla har många andra kommuner och sektorer i Sverige klivit fram och frågat vad är vår koldioxidbudget, vad behöver vi göra? Jag tror och hoppas att jag har öppnat för den debatten, säger Kevin Anderson.

av Kjell Vowles

5 kommentarer:

  1. Kommentar från Stefan Karlson 9 maj 2018:

    Det vore intressant att bryta ned tänket till en enskild person och få en personlig budget; om jag flyger i år får jag bara åka bil 2 km om dagen och äta följande… samtidigt som värmen i mitt hus i genomsnitt får vara högst…

    • Kommentar från Alexander Franzén 13 maj 2018:

      Kan bara säga att det du säger är vettigt; det handlar ju också om ansvar på individnivå.

      Men också möjligheter för det allmänna och individen, då det här kan leda till att människor åker mindre bil och mer cykel/elcykel, går och så vidare. Äter med mindre svinn som även gynnar plånboken. Kanske till och med ekologiskt som enligt vissa är mer hälsosamt (Coops undersökning på en familj härom året). Mindre energikostnad för att värma upp huset pga. att temperaturen är lägre osv.

  2. Kommentar från Britt Jakobsson 11 maj 2018:

    Jag anser att personlig budget dvs kvotsystem vore bra eftersom vi har en benägenhet att ändra oss endast när vi blir tvungna. I första hand borde politiker från partier som har en klimatagenda gå fram som förebilder. Inga flygresor inom Sverige t ex. Det är pinsamt att politikerna inte kan förmå sig att komma med effektiva förslag. Den lilla flygskatten, bra, men om det blir regeringsskifte tar de bort den! SVT medverkar inte heller. T ex ingrep en moderator under partiledardebatten då Isabella Lövin tog upp samband arbete och omställning. Klimatet måste stå överst på agendan, är det så svått att förstå?

  3. Kommentar från Lars 13 maj 2018:

    Det är intressant också som privatperson. Men, det räcker inte att bara be folk om att byta ljuslampor. Regeringen måste som Kevin säger REGLERA hur mycket ALLA samhällsaktörer utleder inkl. biogas & naturgasinfrastrktur som läcker metangas (20 gånger så farligt för klimatet som Co2).

  4. Kommentar från Dag Lindgren 5 juni 2018:

    Alla kommuner kämpar för att öka sin befolkning trots att detta medför större utsläpp till följd av exploatering och minskad förståelse för att befolkningsökningen är ett problem. Bland de värsta är Umeå som politiskt bestämt sig för att sikta på en icke verklighetsförankrad befolkningsökning. Skrivit om detta på: http://downto2100.blogspot.com/2018/04/undanroj-politiska-beslut-att-oka.html

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.