Medlet som både dödar bin
- och gör dem beroende

Två nya studier från Sverige och Storbritannien har båda undersökt hur vilda bin reagerar på bekämpningsmedelsgruppen neonikotinoider. 
Bekämpningsmedlet som både dödar bin – och gör dem beroende
Både vilda bins tillväxt och reproduktion minskar vid fält där neonikotinoider används. Foto: ForestWander (cc-by-sa 3.0)

Bekämpningsmedelsgruppen neonikotinoider skadar vilda bin, samtidigt som det gör dem beroende. Då det även tidigare funnits studier som visat på negativa effekter förbjöd EU 2013 användning av bekämpningsmedlen i grödor som attraherar bin, men medlemsländerna har möjlighet att utfärda undantag för att fortsätta använda medlen i binas favoritgrödor.
Dessutom gäller förbudet inte andra grödor – trots att det finns studier som visar att medlen kan påverka hela ekosystem. Varför har riskbedömningarna fokuserat på bin, hur ser framtiden ut i EU och vilka problem finns det med bedömningarna? Extrakt har frågat experterna.

– Vi har nu bevis för att bin föredrar att äta mat som innehåller bekämpningsmedel. Neonikotinoider triggar samma mekanismer i biets hjärna som nikotin påverkar i människohjärnan. Faktumet att bin föredrar mat som innehåller neonikotinoider är oroande då det tyder på att neonikotinoider, precis som nikotin, kan agera som en drog som gör mat som innehåller dessa substanser blir mer givande, säger professor Geraldine Wright som är huvudforskare för den brittiska studien.

Det är allvarligt då honungsbin och vilda bin, alltså humlor och solitärbin i Sverige, är viktiga för pollineringen av grödor. Globalt har värdet av binas insatser uppskattats till minst 153 miljarder Euro per år.

Vilda bin påverkades mer än honungsbin

Den svenska studien visade att vilda binas samhällstillväxt, reproduktion och antal i fält påverkades av medlen.
– Vi såg en tydligt negativ påverkan på humlesamhällenas tillväxt och förmåga till reproduktion vid behandlade rapsfält, säger Maj Rundlöf, Lunds universitet, som är koordinator och vetenskapligt ansvarig för den svenska studien.

Studien visade också att vilda bin påverkades mer negativt av bekämpningsmedlet än odlade honungsbin, vilket innebär att EU kan behöva förändra hur risker utvärderas i samband med att bekämpningsmedel godkänns.
– Om vi endast undersöker hur ett nytt bekämpningsmedel påverkar honungsbin räcker det inte för att förutsäga konsekvenserna för vilda bin i verkliga landskap, säger Maj Rundlöf.

Riccardo Bommarco

Riccardo Bommarco

Förbjudet, men ändå inte

Användningen av tre neonikotinoider har sedan två år tillbaka varit begränsad inom EU, men de får fortfarande användas i vissa sammanhang.

– De är förbjudna för utsädesbetning i grödor som är attraktiva för bin, men de är inte förbjudna i grödor som vete till exempel. I Sverige används de fortfarande för utsädesbetning i sockerbetor och potatis som inte anses intressanta för vilda bin, men i Europa får de användas i en massa olika grödor. Vissa länder har också gett dispens till sina lantbrukare för att använda medlen, som Finland, säger Riccardo Bommarco, professor vid SLU som just nu testar alternativa metoder till neonikotinoiderna..

Det har florerat ett rykte om att det europeiska beslutet bara gällde två år, men det stämmer inte. Peter Bergkvist, som är strategisk rådgivare på KEMI, sitter med i en Europeisk kommitté som behandlar om ämnen får vara godkända i EU eller inte. Han säger att beslutet inte är tidsbegränsat, utan att man skulle påbörja en översyn av ämnenas påverkan på pollinerande insekter inom två år.

– Jag har svårt att tro att man kommer lätta på beslutet. Det finns numera överväldigande bevis för att dessa medel har långtgående påverkan på pollinerande insekter, men det är för tidigt att säga något om vilket beslut man kan enas om, säger Peter Bergkvist.

Riskbedömningar är inte felfria

EFSA, European Food Safety Authority, är ett Europeiskt organ som tar fram riskbedömningar kring mat och matsäkerhet, men även bedömer miljörisker för bekämpningsmedel. Deras bedömningar ligger ofta till grund för kommissionens beslut i sådana frågor, men metodiken som används i bedömningarna har kritiseras.

När man prövar bekämpningsmedel tittar man på ett medel i taget, och undersöker effekter på några specifika arter, exempelvis hur ett medel påverkar honungsbin. Som den svenska studien visade kan däremot även närbesläktade arter påverkas väldigt olika, och det är svårt att bedöma de stora effekterna. Dessutom används ofta fler bekämpningsmedel på samma fält, vilket inte har studerats.

Peter Bergkvist

Peter Bergkvist

– När man prövar medlen är det här en uppenbar begränsning. Vissa studier pekar på att vi inte har allt klart för oss när det gäller effekter på ekosystem, säger Peter Bergkvist.

Inte bara bin

För bin är inte ensamma om att drabbas av bekämpningsmedlen. En tidigare studie visade att neonikotinoider också påverkar andra djur, som fåglar och vattenlevande djur. En gråsparv behövde till exempel bara äta ett och ett halvt frö från betor för att få en dödlig dos, och neonikotinoiderna påverkar också mattillgången. Vilka arter som man vill skydda kan ibland påverkas indirekt av politiken, säger Peter Bergkvist.

– Det har varit mycket diskussioner om bin i kommissionen och EU-parlamentet de senaste åren. Det är mycket i politiken som indirekt styr och sätter fokus på sådana här frågeställningar. Kanske skulle det varit önskvärt med samma engagemang för exempelvis fåglar och vattenorganismer, säger Peter Bergkvist.

De vill se liket på bordet innan något förbud införs

Tre kemiföretag har överklagat kommissionens förbud, och det är på prövning i EU-domstolen just nu. När beslutet togs menade kemiföretagen att det inte var helt belagt att ämnena var farliga.

– Därför är den nya svenska fältstudien bra och tung, då de flesta tidigare undersökningar gjorts i labb, vilket var en reservation från företagens sida. Sen finns det generellt ett ogillande från industrin när man begränsar efter försiktighet. De vill så att säga se liket på bordet innan något förbud införs, säger Peter Bergkvist.

Just nu pågår processer för att förbättra hur ämnen riskbedöms inom EU. Den svenska studien gjordes av Lunds universitet och SLU, och den brittiska gjordes av Newcastle University och Trinity College Dublin.

Läs om den svenska studien här >>

Läs om den brittiska studien här >>

Läs om hur fler arter påverkas av neonikotinoider >>

av Beatrice Rindevall

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.