Kärleken till ett stökigt industriområde

av Johan Lundberg
Går det att stoppa gentrifiering? Har det skitiga, udda och småskaliga en plats även i vår framtida stad? Forskaren Gabriella Olshammar hoppas det, men historien talar emot henne.

Från Götaälvbron i Göteborg ser Ringön inte mycket ut för världen. Längs älvstranden brer ett virrvarr av bryggor, pråmar, hamnbassänger och kranar ut sig. Bakom skönjer man en bebyggelse som främst verkar bestå av stora lagerlokaler, verkstäder och låga hus.

I ett annat sammanhang hade jag troligtvis inte ägnat området en tanke men nu står jag här med Gabriella Olshammar, forskare i stadsbyggnad vid Göteborgs universitet. Hon har sedan 2015 på nära håll följt utvecklingen på Ringön och lovat ge mig en guidad tur i det älvnära industriområdet. Det är nämligen något som håller på att hända därnere, berättar hon. En smygande utveckling som de flesta med koppling till området känner av, men som ingen tycks veta var den ska sluta.

När vi inleder vår vandring längs den bullriga Ringögatan märks genast hennes engagemang för platsen. Hon pekar och förklarar vilka företag som håller till i de olika byggnader vi passerar. Utanför porten till en återvinningsanläggning hälsar hon glatt på en man i orange jacka som rastar en hund.

Gabriella Olshammar, GU. Foto: Johan Lundberg

Gabriella Olshammar, GU. Foto: Johan Lundberg

– Jag är intresserad av att försöka förstå områden i staden där jag spontant inte känner mig hemma. Ju mer jag lär känna verksamheterna på Ringön, desto mer spännande tycker jag att området är. Nu blir jag alldeles upplivad av att komma hit.

Idag huserar närmare 800 olika företag på Ringön, verksamheter som sysselsätter cirka 3000 människor. Det mesta präglas av småskalighet. Här samsas varv, dykeriföretag och ölbryggeri med bilverkstäder och återförsäljare av inrednings- och byggmateriel.

Trots att området ligger mindre än en kilometer från Göteborgs stadskärna känns det som man befinner sig i ett eget litet stökigt och dammigt universum.

Gabriella berättar att platsen är tämligen unik. Oftast försvinner udda områden som detta när städer utvecklas och centralt belägen mark exploateras för nya ändamål.

Diversifierade företag

– Ringöns karaktär med diversifierade företag och småskalig industri i direkt relation till vattnet är unik. Det här är ett levande område med god omsättning och en mängd verksamheter som är nödvändiga för det dagliga underhållet av våra städer.

Sedan Ringön etablerades som industriområde i början av 1900-talet har det succesivt förändrats men ändå behållit sin huvudsakliga karaktär. På senare år har dock saker börjat hända. 2012 fattades ett politiskt beslut – Vision Älvstaden – som handlar om att utveckla området längs Norra Älvstranden. I visionen knyts Ringön samman med de områden som ligger bortom Götaälvbron.  I planerna ingår även att bygga bostadshus på den del av Ringön som ligger i anslutning till Frihamnen.

”Kulturverksamheter som flyttar in och i synnerhet konstgallerier som öppnar brukar vara klassiska tecken på en gentrifiering.”

När den politiska visionen tog form uppmärksammades dock Ringöns unika miljö. Det beslutades att områdets speciella karaktär skulle bevaras samtidigt som det skulle ges utrymme för utveckling.

– Visionen att bevara och utveckla samtidigt gjorde mig nyfiken. Är det ens möjligt? Jag ville se hur detta skulle gå till i praktiken och studera förloppet när det händer, i stället för i efterhand.

Historien visar nämligen att det är ytterst svårt att lyckas bevara det ursprungliga när ”slitna” områden ska utvecklas och revitaliseras, berättar Gabriella. Ofta medför en större omvandling att utbudet och standarden i området likriktas och hyrorna skjuter i höjden. De ursprungliga hyresgästerna har inte längre råd att bo kvar och tvingas flytta.

En sådan utveckling brukar kallas för gentrifiering. I takt med att områden blir intressanta för nya grupper och verksamheter förändras miljön och de som ursprungligen höll till där trängs undan.

Kulturens framväxt

Men hittills har gentrifieringen inte börjat på Ringön. Eller har den kanske det? Vår fortsatta vandring tar oss förbi kvarter där det visuella intrycket är ett helt annat än för några år sedan. Här täcks husens fasader av stora väggmålningar. Abstrakta motiv blandas med stora uttrycksfulla ansikten. På en betongvägg uppenbarar sig en jättelik vagina.

Gabriella berättar att konstverken är finansierade av Göteborgs stad och gjorda av konstnärer som hyr lokaler i området. Projektet syftar till att väcka intresse för Ringön och i förlängningen locka hit nya typer av verksamheter, bland annat inom kulturområdet.

Vi passerar en konsthall som hyr in sig på övervåningen av linoljetillverkare och strax intill finns en liten park med stora träd, skulpturer och fin utsikt över hamnbassängernas glittrande vatten. Här hölls en Ö-fest förra hösten med lokalt brygd öl.

Jag märker att denna del av området tilltalar mig betydligt mer än Ringögatans bullriga och ogästvänliga miljö. Det som sker här måste väl vara positivt för området? Gabriella verkar kluven.

– Det finns i dag en vilja att göra området mer intressant och attraktivt vilket är positivt. Samtidigt riskerar man då att förändra det på ett sätt som gör att de som ursprungligen var här inte kan vara kvar.

– Nya verksamheter kommer in med andra krav på området. Kanske upplevs grannens verkstad som störande för att den bullrar eller har en stökig gård. Svårigheten att komma överens och klagomål kan göra att vissa företag till slut tvingas bort.

– Kulturverksamheter som flyttar in och i synnerhet konstgallerier som öppnar brukar vara klassiska tecken på en gentrifiering.

Nätverk av hantverkare

Sista anhalten på vår promenad är Gotenius Varv. Företaget har hållit till i området sedan 50-talet och är idag det sista varvet i Göteborg.

Mats Gotenius, vd, tar emot oss på sitt kontor som är fullt av pärmar och papper. Väggarna pryds av träfanér och i hörnet av rummet står en grön tygsoffa i 70-tals stil.

Han berättar att Ringön är en perfekt plats för Gotenius Varv. Här finns ett nätverk av företag och hantverkare som bistår varvet med viktig kompetens.

Det senaste året har Ringön fått ökat uppmärksamhet i media, bland annat i en artikelserie i Göteborgs Posten. Men Mats Gotenius har reagerat på att det främst är de nyinflyttade konstnärerna som hamnat i fokus. Bilden som målas upp av Ringön i dag tycker han är skev.

– Det nedslitna industriområdet ska räddas av det här nya som egentligen är en väldigt liten del av Ringön. Man glömmer bort allt det andra, människor som går till sitt jobb varje dag och bidrar till BNP.

– Det är bra att det tas initiativ för att hyra ut tomma lokaler. Men jag ser en risk för en negativ utveckling – att fastighetsägare börjar ta in oseriösa verksamheter. Det behöver inte vara industriföretag som flyttar hit, men det måste vara seriösa, riktiga verksamheter.

Attraktiv mark

Tydligt är att marken som Ringöns industriområde är byggd på har blivit attraktiv. Närheten till vattnet i kombination med det centrala läget kan potentiellt locka framtida investerare. Det spekuleras bland annat om kontor och bostäder på Ringön inom några år. Mats Gotenius har dock svårt att se en blandad stad på Ringön i framtiden.

– Börjar vi få bostäder jämte oss så är det inte bra, det går inte att kombinera med industriverksamhet. Vi bullrar, luktar och sprider stoft. Det kommer bli konflikter.

”Vi bullrar, luktar och sprider stoft. Det kommer bli konflikter.”

Så vad kommer att hända med Ringön i framtiden?

– Den stora frågan är vad kommunen vill. Finns det bara intresse av utveckling så som vandringsstråk vid vattnet, folkliv på gatorna och att få hit konstnärer? Eller är det viktigt att det finns riktiga företag kvar, säger Mats Gotenius.

Gabriella Olshammar hoppas att dagens tankesätt kring stadsutveckling delvis är annorlunda än förr, vilket kan bidra till ett mer positivt framtidsscenario.

– Ringön kommer antagligen ändras betydligt mer än vad jag själv hoppas. Men samtidigt inte lika mycket som om detta utspelat sig för 15 år sedan.

– Verksamheterna på Ringön är inte förlegade utan har en plats i samhället både nu och i framtiden. De bidrar med viktiga funktioner och tjänster. Jag hoppas att folk tänker att det är bra att dessa verksamheter kan få finns kvar centralt och att det ger mer intressanta stadsmiljöer.

av Johan Lundberg

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.