Hustakens stora potential

Solceller, sociala ytor eller odlingar. Våra hustak kan vara mer än bara tak över våra huvuden - och potentialen är stor.
Hustakens stora potential
På 1980-talet räknade en amerikansk ingenjör att hela USA:s elbehov skulle kunna täckas om bara 0,3 procent av landet täcktes av solceller. Potentialen i Sverige är också stor - och hustaken är en outnyttjad resurs för såväl förnybar energi som för bättre klimatanpassning. Foto: Achim Prill / Mostphotos

Hela världens energibehov skulle kunna täckas om bara en procent av Sahara-öknen utrustades med solceller, men det finns andra alternativ än att samla alla solceller på en och samma plats. Hustaken utgör ofta stora outnyttjade ytor, och när städerna växer och vikten av hållbar resurshantering ökar höjer många forskare blicken mot takåsarna.

Stora möjligheter för solenergi

Forskare på CIT Energy Management, ett dotterbolag till stiftelsen Chalmers industriteknik, har på uppdrag av Energimyndigheten räknat hur stor potential våra hustak har för solenergi. Resultatet var att Sverige kan komma upp i tio terawattimmar per år till 2050, vilket också är målet som branschorganisationen Svensk solenergi har. Det skulle motsvara ungefär tio procent av den beräknade svenska elanvändningen 2050.

– Vi har inventerat alla takytor. Och då räknat bort ytor som lutar i norr, som har fel lutning, och vissa hinder som skorstenar, balkonger och annat, och sett att det finns en god utbyggnadspotential, säger Åsa Wahlström, affärsområdeschef på CIT Energy Management, och ansvarig för studien till tidningen Ny teknik.

Det finns också verktyg för privatpersoner att kunna se hur väl solstrålarna når deras hustak (se faktaruta). Göteborgs universitet har tillsammans med konsultbolaget WSP utvecklat ett verktyg som visar hur mycket solenergi i Göteborg som kan utvinnas från takytor under ett år, i kilowattimmar per kvadratmeter, och som dessutom tar hänsyn till skuggning från  terräng och närbelägna byggnader.

– Göteborg Energi har med hjälp av SEES solinventerat hela centrala Göteborg för att se hur mycket el som kan framställas från varje hustak. Det gör att husägare enkelt kan se vilken potential det finns att producera egen el, och det har inte varit möjligt tidigare med denna precision. Metoden kan tillämpas i alla kommuner som via en hemsida kan informera invånare och fastighetsägare om möjlig utvinning av solenergi, säger Per Jonsson, projektledare på WSP.

Många fler platser har undersökt möjligheten för solel. KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, beräknade lutning och väderstreck på nästan en halv miljon hustak och jämförde det med tio års väderdata från SMHI. Resultat visade att många hustak var lämpliga för solceller.

– Vi bestämde oss för att göra det här på riktigt. I stället för att utgå från schablonvärden använde vi befintliga laserscannade data som finns över alla tak i Stockholms län för att bygga 3D byggnadsgeometrier, säger Duncan McConnachie till WSP.

Gröna tak – en del av smart klimatanpassning

Men solenergin kan också konkurrera med ljusinläpp, takterasser och växtbeklädda tak. Tidigare i Sverige var torvtak vanliga, men de försvann alltmer under 1800-talet. Nu har de gröna taken börjat återkomma i mer modern tappning, och kan även bli en viktig del av klimatanpassningen då de bidrar med att sänka värmen under värmeböljor och samla upp vatten under häftiga skyfall.

Enligt SMHI visar flera studier att gröna tak kan minska den årliga avrinningen med mellan 40-90 procent och fördröja flödet med upp till 30 minuter, vilket kan bli viktig del i att hantera ett alltmer förändrat klimat. Vid två graders global uppvärmning väntas nederbörden öka i hela landet öka med mellan 5-10 procent.

Förutom bättre klimatanpassning kan växtbeklädda tak också bidra till att höja städernas biologiska mångfald genom att skapa bra miljöer för viktiga insekter som bin och humlor.

Roger Mogert. Foto: Lieselotte van der Meijs

Roger Mogert. Foto: Lieselotte van der Meijs

Roger Mogert (S), stadsbyggnads- och kulturborgarråd i Stockholm, tror att vi kommer få se fler gröna tak framöver. 

– Vi går mot en generell ökad användning av tak, både genom resurser som solceller och åt mer social användning av taken i kombination med bättre miljö. Stadsbyggnadsnämnden är generellt väldigt positiva och öppna för den typen av användning och har inom rimliga gränser kunnat låta det gå före kulturell hänsyn.

Har ni något politiskt mål kring ökad användning av taken?

– Vi har ett mål om solceller, men vi har inget siffersatt mål om gröna tak även om vi använder det och tillämpar det i många enskilda fall. Vi ser gärna en sån utveckling i framtiden.

av Beatrice Rindevall

1 kommentar:

  1. Kommentar från Jan Kronberg 11 augusti 2017:

    Solenergi passar in i det svenska elnätet av flera skäl.

    Dels har har vi en stor andel av reglerbar vattenkraft dels har en del fjärrvärmenät med kraftvärme.

    Dessa energiföretag med kraftvärme som exempelvis Mölndal Energi kan konstatera att kraftvärme och solel passar som hand i handsken.

    Kraftvärmeverk producerar både el och fjärrvärme. Den kan mest producera el under den kalla och mörka årstiden samt under kvällar. Solel produceras mest under den varma och ljusa tiden på året och dygnet. Solel och kraftvärme kompletterar varandra!

    Därför passar solelen mycket bra in i våra städer speciellt om man har fjärrvärme som kan producera el.

    Då för man också låga effektförluster i våra elnät. Varje km du skall skicka el över elnätet orsakar förluster.

    Satsa på lokalproducerad solel och kraftvärme.

    https://www.molndalenergi.se/Portals/0/FJÄRRVÄRME/Solel%20Mölndal%20Energi.pdf

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.