Därför har massbilismen ingen framtid

Bilismen kommer inte att ha samma dominerande roll i framtidens städer. Starka sociala och ekonomiska drivkrafter, snarare än miljömässiga, kommer göra bilen allt mindre betydelsefull. Det menar Alexander Ståhle, forskare vid KTH, som även förutspår en snabb utveckling de kommande decennierna.
Därför har massbilismen ingen framtid
Forskningen visar att en framtid utan massbilism är ett realistiskt scenario. Och utvecklingen kan gå snabbt. Foto: Dan Burch/Mostphotos

Det låter som önsketänkande när stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle vid KTH och framtidsforskaren Noah Raford från UCL i London presenterar sin forskning om ”staden efter bilen”.
Vem har inte längtat efter en bilfri stad, när man som fotgängare ständigt får stanna vid rödljus och vänta in aldrig sinande strömmar av fordon som bullrar och ger dålig luft? Men Alexander Ståhle menar att deras forskningsprojekt – liksom alla framtidsstudier – inte handlar om vad som är önskvärt, utan om vad som faktiskt är sannolikt.
– Det finns mycket som pekar på att bilen inte är en särskilt smart teknologi för framtidens städer. Bilismen är omodern. Den svarar helt enkelt inte mot det kunskapssamhälle, behov av möten och den typ av liv som vi människor vill ha. Sociala och ekonomiska drivkrafter gör att bilismen ifrågasätts alltmer och den kommer inte ha lika stor och viktig roll i framtidens städer, säger Alexander Ståhle.

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare vid KTH, leder projektet Post Car(d) Urbanism.

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare vid KTH, leder projektet Post Car(d) Urbanism.

Framtidsscenarier tas fram

Alexander Ståhle, som leder det Formas-finansierade projektet ”Post car(d) urbanism”, gör med hjälp av så kallad large scale crowdsourcing en nätverksanalys för att se åt vilket håll trenderna pekar. Experter, forskare, trafikplanerare och politiker, men även vanliga medborgare med ett engagemang för framtidens stadsutveckling och trafikfrågor, bjuds in till en interaktiv webbplattform för att delge sin syn på framtiden och kommentera andras inlägg. Intervjuer och workshops med experter och intressenter inom stadsutveckling och infrastruktur ingår också. Projektets mål är att få fram realistiska framtidsscenarier, som i sin tur kan ge bättre planering och styrning mot hållbara städer.
– Vi är inte klara med scenarioanalysen, men ett möjligt scenario är helt klart: en framtid utan massbilism, säger Alexander Ståhle.

Människor söker täthet och närhet

Urbaniseringen i världen går mycket fort, och Sverige är i allra högsta grad del av den globala trenden. I början av 1900-talet bodde 14 procent av världens befolkning i städer. Idag är det runt hälften och FN beräknar att det kommer att vara 70 procent i mitten av det här seklet.
– Orsaken till att städer växer är att de erbjuder attraktiva livsmiljöer och skapar jobb. Människor söker närheten till varandra och tätheten i städerna, för det är där sannolikheten är störst att vi kan få bra utbildning, sjukvård, äldreomsorg och ett rikt utbud av kultur och nöjen. Allt sådant som skapas av människor, säger Alexander Ståhle.
– Bilismens problem är att den skapar avstånd, förstör stadsmiljöerna och minskar livskvaliteten. Det kan vem som helst inse att det inte finns något värde i att människor sitter i bilar när de i stället kunde jobba eller vara med sina barn. Dessutom skapar den som kör bil problem för andra – med luftföroreningar och trafikolyckor som skadar och dödar. Kostnaderna för infrastrukturen, till exempel i form av stora motorvägsprojekt i städerna, är också enorma och det är oklart om de genererar motsvarande samhällsvinster, fortsätter han.

Miljöfrågor inte avgörande

Bilismen står dessutom för stora utsläpp av växthusgaser, men det är inte främst av klimatpolitiska skäl som bilismen kommer att minska, tror Alexander Ståhle.
– Visst är det viktigt att jobba för en bättre miljö och mindre utsläpp, men det är snarare sociala och ekonomiska drivkrafter som gör bilismen mindre betydelsefull i framtiden, och de drivkrafterna kan ge en mycket snabb utveckling. Det är ett utbrett missförstånd att bilismen behövs för tillväxten. Det är ett arv från 1900-talsindustrialismen, som vi nog kommer att göra oss av med. Sanningen är att det är låg livskvalitet att vara bilberoende, säger Alexander Ståhle.

Men människor älskar ju sina bilar?
– Det är låg livskvalitet att vara beroende av bilen. Alla människor vill ju maximera friheten i sina liv.

Vad ser ni som bekräftar att massbilismen verkligen har spelat ut sin roll?
– Ett bra exempel är att bostadspriserna i Stockholm inte påverkas av tillgången till bil utan av tillgången till kollektivtrafik och service inom gångavstånd, så kallad walkability, svarar Alexander Ståhle. Det talas om bostadsbrist i Stockholm, men det handlar egentligen om en brist på attraktiva boendemiljöer där man slipper leva med bil och får vara en del av stadslivet.
– I många stora städer sker förändringar i trafikpolitiken, som innebär att bilen lagts allra längst ner i prioriteringen, till exempel i Köpenhamn, Amsterdam, München, Vancouver och New York. I Stockholms senaste översiktsplan kallas Stockholm för ”promenadstaden”, i Malmö talar man om ”kunskapsstaden”, i Göteborg om ”blandstaden”. Det är tydligt att bilarna är på väg ut ur de stora städerna, säger Alexander Ståhle.

av admin

8 kommentarer:

  1. Kommentar från Erik 28 februari 2014:

    ”Det är låg livskvalitet att vara beroende av bilen. Alla människor vill ju maximera friheten i sina liv.” Större skitsnack får man leta hårt efter.

  2. Kommentar från Kristoffer 1 mars 2014:

    ”Större skitsnack får man leta hårt efter” Alltid intressant med väl underbyggda argument. Själv ser jag varje dag som jag kan låta bilen stå orörd som en lyckad dag. När jag går till affären och cyklar till jobbet sparar jag pengar, hälsa och miljö.

  3. Kommentar från Jan Kronberg 4 mars 2014:

    Det är lätt att projicera sin egen uppfattning på andra. Det finns hela tiden olika sätt att leva och tänka.
    För ca 10 år sedan tog jag fram en enkel bild av bilinnehav och närheten till Mölndals tre olika pendeltågsstation. Sambandet var enkelt. I lägen ”centalt” hade hälften av hushållen bil. Ju större avstånd desto mer bilar och de som bodde långt från centrum och pendeltåg hade mer än en bil per hushåll. Nu gjorde jag aldrig en djupare analys där inkomst, kön och ålder även togs med i analysen.
    Samtidigt lyfte jag fram statistik över olika busslinjer även detta i Mölndal. De bästa linjerna finansierades i princip helt av resenärerna. En bra linje har resande åt båda hållen och fyller flera syften samtidigt. Det blev en betraktelse över blandstaden.
    Men uppenbart är hur vi planerar våra städer helt centralt över hur vi kan hejda bilismens värsta skador.
    Reste också då till Köpenhamn för att studera köpcentra. Jag frågade efter statistik hur många som reste kollektivt. Jag tror att det var till köpcentrat Fields som 70 % reste kollektivt. Men tror att jag på denna resa var den enda som funderade över sånt.

  4. Kommentar från Svenne 5 mars 2014:

    Sant är att bilen kommer sannolikt spela mindre roll i innerstaden men i ytterområden är den oslagbar sett ur alla synpunkter även ur miljösynpunkt, och absolut nödvändig utanför storstadsområdena. I dagens Sverige sker 80-85% av alla persontransporter med bil och med kraftig utbyggnad av kollektivtrafik för hundratals miljarder kan den andelen säkert minskas till kanske 70%. Vår välfärd har i alla fall så här långt byggt helt och hållet på massbilism. Skulle vi ta bort bilen och vägarna idag så skulle arbetslösheten öka från 8 till över 80% eftersom nästan inga företag kunde då fungera. Sedan måste vi berömma bilindustrin eftersom de jobbar mycket hårdare med miljöfrågor än någon annan del av industri, bilindustrin är ett föredöme.

    • Kommentar från Calle 5 mars 2014:

      Tack för en balanserad kommentar. Artikeln hade en väldigt stark slagsida även om den var intressant, och jag håller med om det mesta i den. Men som vanligt så tråkigt att rubriksättarna ska ge en så skev bild. Bilen har ingen framtid borde bytas till ungefär ”Massbilismen har ingen framtid” eller ”Storstadsbilismen har ingen framtid.” Rubriker sätter sina spår i tidsandan och på myter mm, även om dom flesta läser artikeln. Vilka sätter rubriker?

    • Kommentar från Drp 27 mars 2014:

      Man kan tycka vad man vill om bilindustrin. Men något miljöföredöme är de inte. De flesta tillverkare motarbetar alla miljökrav genom kostsam lobbyism mot folkvalda. En elbil tar lika stor plats som en diesel så när staden växer sker byte till mer yteffektiva sätt att resa.

    • Kommentar från Jonas 1 april 2014:

      Vart får du de här estimaterna ifrån?

      X *100.000.000.000 SEK investeringar = ca 15% minskning av biltransporter?

      Det är ju hundratals parametrar och faktorer som skulle påverkas av sådana satsningar, det känns väldigt slätstruket att göra sådana slutsatser. Vem vet vad en sådan satsning har gjort för samhällsavtryck.

      Arbetslösheten skulle sen också öka från 8 till 80+% ? =D
      Det är ju helt taget ur luften? Alla företag skulle givetvis anpassa sina verksamheter och förmodligen skulle vi se en revolution utan dess like på transportområdet.

      Bilindustrin jobbar inte alls hårdast med miljöfrågor, det gör nog förmodligen energi-industrin.

      Dock sant att biltrafiken IDAG spelar en avgörande roll för många människor på lands- och i glesbygd.

  5. Kommentar från Jan Kronberg 6 mars 2014:

    Urbaniseringen är en världsomspännande kraft. Så också i Sverige. Det går inte heller enligt min egen lilla erfarenhet att ständigt göra vägarna bredare samt att öka antalet spår på järnväg. Denna insikt verkar sprida sig. Anders Borg var på besök i Göteborg och sa enligt dagens GP så här.

    ”- Våra storstäder är en nationell angelägenhet. Det bara om de växer som Sverige kan växa långsiktigt. Vi måste ha de stora kunskapsmiljöerna. Och om de ska växa måste vi investera i infrastruktur. Men om infrastrukturen präglas av köer och långa restider får man mindre avkastning. En trängselskatt gör varje meter betong bättre”.

    När det argumenteras om hur många som åker bil respektive kollektivt skall man inte glömma att det är genomsnittsnittssiffror. Kvinnors, unga, funktionshindrades resmönster ser annorlunda ut.
    Mitt eget resande ser ut som mäns vanligtvis gör. En del bil så att säga.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.