Det är möjligt att både tänka och agera utanför kapitalismens ramar. Det menar Karin Bradley som studerat det hon kallar ”gröna utopier” på olika håll i världen.
– De mest intressanta utopierna idag är de som tar utgångspunkt i människors vardagsliv och kopplar samman miljöfrågan med livskvalitet, gemenskap och meningsskapande.

Karin Bradley, biträdande lektor vid Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH, har under tre år studerat alternativa och radikala rörelser inom livsstil och arkitektur. Ett resultat av detta är bland annat boken Green UtopianismPerspectives, politics and micro-practices (tillsammans med Johan Hedrén) som kommer ut till våren. – Idag finns ett stort behov av att belysa alternativa idéer om samhället. Vad finns det för mer radikala teorier och praktiker om det gröna samhället och hur kan man förstå dem? Vilken potential har dessa idéer för att skapa ett mer hållbart samhälle? Och vilka problem rymmer de? Utopier och utopiskt tänkande menar hon har en viktig funktion, speciellt där vårt samhälle befinner sig idag. – Utopier handlar i grunden om vår förmåga att kunna föreställa oss något annat. Det är viktigt med sådant tänkande så att vi inte fastnar i en tro att ”det finns inga andra alternativ…” vilket varit en dominerande retorik under de senaste decennierna. Det är förstås möjligt att ifrågasätta det rådande socioekonomiska systemet. Det görs på många håll och det finns mycket intressant som pågår idag.

Ett samhälle bortom tillväxtekonomi

I sin forskning har hon bland annat intervjuat personer i Berlin som av olika skäl försöker leva på andra sätt. Rörelser som försöker iscensätta ett annat samhälle bortom tillväxtekonomi, överkonsumtion och privat ägande. – I början visste jag inte vad jag letade efter. Jag besökte kollektivboenden, ekosamhällen, ockuperade hus och tittade närmare på så kallade ”Freiraum”, vilket är ett slags allmänningar som medborgarna fått förtroende av kommunen att förvalta. Efterhand upptäckte hon hos flera av dessa grupper likartade idéer och logiker. Här fanns till exempel en tonvikt på gemensam produktion istället för passiv konsumtion, och på nyttjande istället för ägande. – Synen på produktion här var att man producerar för att möta reella behov eller för att man har lust med det. Det var inte drivet av vinsttanken eller av det egna ägandet.
Man producerar för att möta reella behov eller för att man har lust med det. Det är inte drivet av vinsttanken eller av det egna ägandet.

Urban samkonsumtion

En annan alternativ rörelse som växer världen över är så kallad ”collaborative consumption” eller samkonsumtion, det vill säga att dela på saker och resurser. Under de kommande åren har Karin Bradley fått forskningsmedel för att studera detta fenomen närmare. – Dela på saker har vi alltid gjort, inte minst i bondesamhället. Men denna samkonsumtion eller ”delandets ekonomi” vi pratar om här görs i ett annat sammanhang och av andra skäl. Ofta drivs den av miljöskäl men ibland även av sociala eller ekonomiska skäl. Samkonsumtionen tar sig också nya former, vilket till stor del har att göra med att sociala medier har förenklat transaktionerna. Några exempel på detta är Street-Bank, ett slags nätbaserat socialt system för att byta tjänster, låna eller byta saker. Ett annat system som vuxit stort, i bland annat USA, är Relay Rides, vilket kan beskrivas som en vidareutveckling av bilpoolen men där bilflottan inte ägs av ett företag utan består av användarnas egna bilar. – Den digitala tekniken möjliggör att vi kan dela, byta och återanvända saker som tidigare var krångligt. I de fall det till och med blivit enklare att dela på saker än att äga själv, då har det riktigt stor potential.
Så funkar Street Bank. Information från Street Bank visar "urban samkonsumtion" i ett nötskal.

Så funkar Street Bank. Information från Street Bank visar ”urban samkonsumtion” i ett nötskal.

Frön till något annat

Vilken samlad potential ser du i allt detta? Är det i initiativ som dessa som vi kan hitta nyckeln till en hållbar framtid? – Det bidrag som denna typ av initiativ ger i fråga om minskad klimatpåverkan och resursförbrukning är idag ganska marginellt. Dessutom skulle det medföra flera problem om denna form av delandets ekonomi skulle få genomslag på en stor skala. – Men det är viktigt att se att det finns frön och en vilja till något annat. Ska vi skapa ett hållbart samhälle är detta inte den enda lösningen. Det behövs också lagändringar och förändrade regler. Men det intressanta här är att initiativen tar utgångspunkt i människors vardagsliv och kopplar samman miljö med livskvalitet, gemenskap och meningsskapande. I detta finns en stor transformativ potential.
Den stora knäckfrågan är hur vi ska kunna styra om ekonomin mot ett mer hållbart samhälle men samtidigt säkerställa att vi fortfarande har en god välfärd

Välfärden måste säkras

Vilka problem ser du med dessa ”gröna utopier”? – En ”peer-to-peer” ekonomi (se faktaruta), som de flesta av dessa initiativ kan sorteras in under, är informell och bygger på att du själv kan bidra med något. Här klarar sig initiativrika, kunniga och sociala människor bättre än andra – kanske innebär detta nya former av social  marginalisering. – För att en ”peer-to-peer” ekonomi ska fungera på en större skala måste man hitta former för att kontrollera, formalisera och beskatta dessa transaktioner. Om en stor andel av medborgarnas behov börjar tillgodoses genom egen produktion eller bytestransaktioner minskar skatteintäkterna vilket i förlängningen påverkar den offentliga välfärden. Idag står privatkonsumtionen för en stor del av tillväxten i Sverige. Vad händer med tillväxten och skatteintäkterna om konsumtionen avtar? Den stora knäckfrågan är hur vi ska kunna styra om ekonomin mot ett mer hållbart samhälle men samtidigt säkerställa att vi fortfarande har en god välfärd. Om man inte har förberett vägar för detta och vi börjar minska konsumtionen och därmed skatteintäkterna så riskerar det att skapa socialt kaos.

Peer-to-peer economy

För Karin Bradley har det varit viktigt att kunna sätta samtida utopiska tankar och praktiker i ett större teoretiskt sammanhang. Flera av dessa praktiker kan sorteras in under så kallat postkapitalistiskt tänkande. En form av postkapitalistiskt tänkande är det man inom akademisk litteratur kallar “commons based peer production”, ”peer to peer economy” eller “open source economy”. Oavsett namnet syftar det i grunden på ungefär samma sak.  Det handlar om produktion som görs gemensamt i någon form och som inte bygger på ägande eller vinstintresse. I socioekonomiska system av denna typ engagerar sig medborgarna i de sammanhang och de nätverk de behöver för att skapa ett gott liv. Harvardprofessorn Yochai Benkler har i boken The wealth of networks beskrivit denna typ av samhällsekonomiska system som han menar “varken är kapitalism eller socialism och inte heller en blandning av de två” utan något helt nytt.  

En växande rörelse

Det finns idag mängder av initiativ världen över inom ”peer-to-peer” och ”collaborative consumption”. Här är exempel på några: Airbnb (där människor kan hyra / dela på hus, lägenheter, sängar) är ett bra exempel på hur en peer-to-peer tjänst spritt sig världen över. Detta är det ju också många som känner till och använder i Sverige) https://www.airbnb.se/ Airbnb har nu förmedlat över 10 miljoner nätter världen över (och börjar sammantaget bli större än de stora hotellkedjorna när det gäller övernattningsförmedling). Se: https://www.airbnb.se/10-million Klädotek (som finns i Göteborg, Malmö, Umeå, Uppsala, Stockholm) där man delar på kläder. Verktygspooler (kallas ibland Tool-libraries, finns t ex en sådan i Malmö ToolPool: https://sv-se.facebook.com/toolpoolmalmo)  (just ToolPool är en form av ”collaborative consumption” då man lånar och på så visar delar på verktygen utan kostnad men det är inte peer-to-peer eftersom verktygspoolen ägs av ett företag) Retoy (leksaksbytarbazaar som drivs i Sverige): http://retoy.se/ Bitcoin (en peer-to-peer valuta): http://bitcoin.org/en/  


Johan Lundberg

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Sandra skriver:

    Bra talat, själv kan jag tycka att det ofta uppstår ”höna-ägget”-situationer och då vågar ingen ta första steget. En annan sak är att ansvaret idag läggs på konsumenterna, att det är vi som genom vår efterfrågan bestämmer utbudet i butik. Där vill jag istället lägga ansvaret på butiken, att det är den som är inköpsansvarig som faktiskt ska bestämma om de ska köpa in ”skräp” för att sälja billigt. Där skulle de verkligen behöva få in hållbarhets-tänket.

  • Lennart Bylund skriver:

    Underbart… mera såndanna initativ och engagemang! Själv brinner jag för konceptutveckling kring Ekologisk Ekonomi ! https://sv.wikipedia.org/wiki/Ekologisk_ekonomi

    Startar inom kort upp en byteshandelsbank på webben 🙂

  • lucyinthesky skriver:

    vi ska inte vara orealistiska. självklart kommer välfärden inte ha samma nivå som idag, so what, om det inte kommer in mer skatter. behöver vi verkligen ha en så hög nivå, och är den nivå vi har idag bra för klimat- och miljö? nej! egentligen måste vi dra ner på allt, varför ska vi ha en så hög nivå, vi är väl inte bortskämda här i Sverige 😉

  • Harald skriver:

    Hej, not att kolla är ressursbaserad ekonomi.
    http://www.theresourcebasedeconomy.com

    The Venus Project.
    http://thevenusproject.com

    Och The Zeitgeist Movement.
    http://thezeitgeistmovement.com

    Rörelser som satsar på hållbar utveckling ved att avveckla det profit baserade pengasystemet och häller producera efter behov och lyst.

  • Albin skriver:

    Det finns inga utopier då ingen människa eller stat kan planera en ekonomi. Socialister pratar gärna om man i socialistiska ekonomier producerar produkter och tjänster utifrån ”behov” och inte vinstintressen. Problemet med den teorin är att ingen människa kan bestämma vad som är ett behov eller vad som kommer att efterfrågas vilket leder till en ekonomi där det råder överproduktion på vissa produkter och tjänster medan det råder brist på andra produkter och tjänster. Detta leder då både till en sämre levnadstandard och ett stort slöseri med resurser. Omständigheter som är synonyma med socialistiska ekonomier.

    Visionen om utopisamhällen är farliga och kommer i den verkliga världen alltid att leda till tvång och förtryck medan den i människans tankar alltid kommer att vara ett idealt drömsamhälle som ingen kan beskriva eller analysera.

  • Hanna S skriver:

    Så mycket som handlar om att uppta relationen till planeten och allt levande som finns här : precis som på hippiesarnas tid.
    Nu gäller deras fredsbudskap för allt och alla .
    När jag söker inspiration brukar jag tänka ”hur skulle en hippie hanterat detta?” Det ger mig goda uppslag och nya idéer !
    Jag tänker på luften som ett levande väsen, cyklar för det mesta och ryser när jag nån gång åker med någon bil i o m avgaserna.
    Jag tänker på hur hippies sedan alltid varit veganer- vegetarianer- ,
    Hur hippies tagit med Moder Jords levande karaktär och införlivar alla sorters goda andar i sin vardag.
    Hur de aldrig skulle göra jorden illa.
    Hur de tillverkar allt själva, som hantverkare.
    Hur de är befriade från stress förutom att de vill att alla på jorden ska bli medvetna om kärleken precis som de själva redan upptäckt den.
    Listan kan göras lång!