Bästa strategin för att motivera klimatagerande

Vi behöver börja fråga oss på vilket sätt ett samhälle som har lyckats ta itu med klimatförändringarna kan vara bättre än det samhälle vi har i dag.
Både forskare och politiker har länge skrikit sig hesa med budskap som: Bry dig om koldioxid! Bry dig om våra sura vatten! Bry dig om Antarktis! Men om vi istället vänder på steken och frågar: vad bryr du dig om? Baserat på svaret bör vi para ihop nödvändig samhällsutveckling med sådant som folk redan bryr sig om.
Det skriver Lars-Olof Johansson och Gró Einarsdóttir, verksamma vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Bästa strategin för att motivera klimatagerande
Författarnas studie visar att budskap som handlar om att undvika ett dysfunktionellt samhälle hade ett mycket svagt samband med människors motivation. Att istället fokusera på ett mer vänligt framtida samhälle som följd av klimatåtgärder var den strategi som mest konsekvent motiverade människor att agera. Foto: Kerstin Jonsson
Debatt &
Opinion

Nyligen publicerade vi tillsammans med några kolleger en artikel i Nature Climate Change som undersöker vilka strategier som kan användas för att motivera klimatagerande. Studien fokuserade på hur så kallade sidovinster kan få människor över hela världen att agera.

Vad är sidovinster?

Sidovinster illustreras bäst med ett konkret exempel. Runt millennieskiftet hade Reykjavík stora problem med avloppssystemet som mynnade ut vid ett antal kringliggande stränder. Att lägga om avloppssystemet var dock en mycket kostsam åtgärd som innebar skattehöjningar. Men, avlopp är både frånstötande och tråkiga, och vem vill betala för det?

Så istället för att försöka övertyga folk om hur viktigt det var med ett nytt avloppssystem betonades de andra fördelar som fanns med en renare kustlinje. Inte nog med det, en ny badstrand med tillhörande attiraljer planerades också.
För att göra en lång historia kort så njuter islänningar i dag av att bada på sin badstrand, de flesta ovetande om att denna sidovinst var en lösning på ett avloppsproblem.

Gró Einarsdóttir, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Gró Einarsdóttir, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Sidovinster motiverar klimatagerande

Artikeln bygger på en enkät som besvarades av 6000 respondenter i 24 länder över hela världen. Resultaten visar att visioner om sidovinster i form av ekonomisk och teknisk utveckling var kopplade till miljöengagemang. Att fokusera på ett mer vänligt framtida samhälle som följd av klimatåtgärder var också den strategi som mest konsekvent motiverade människor att agera.

Det som kanske är ännu mer intressant är att dessa sidovinster var relaterade till miljöengagemang även hos klimatskeptikerna – det vill säga de som var tveksamma till klimatförändringarnas existens. Strategin visade sig även fungera bortom faktorer som vanligen påverkar klimatengagemang så som politisk ideologi, ålder och kön. Inte heller länders BNP påverkade relationen mellan sidovinster och klimatagerande. Strategin verkar alltså kunna fungera även där andra motivationsstrategier har strandat på grund av ett starkt motstånd eller passivitet.

Hot motiverar inte miljöengagemang.

Det må låta som en självklarhet att desto fler fördelar, desto mer motiverade blir folk att agera. Men varför används då inte detta som en medveten strategi? Särskilt i samband med åtgärder som riskerar att möta starkt motstånd, som t ex miljöskatter?

Delvis kan detta bero på att alla sidovinster inte är lika motiverande. Studien visar att sido-vinster som handlar om att undvika ett dysfunktionellt samhälle hade ett mycket svagt samband med människors motivation. Tyvärr är det ganska vanligt att politiker använder sig av just denna typ av sidovinster för att få stöd för sin policy. Man pratar om lägre avgasnivåer och minskad mängd sjukdomar som följd av klimatåtgärder. Även om den aktuella studien inte studerar hur detta kommer sig, så går det att göra en kvalificerad gissning.

Lars-Olof Johansson, docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Lars-Olof Johansson, docent vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Handla om något människor bryr sig om

För det första: för att vara en effektiv strategi så måste budskapet handla om sidovinster människor faktiskt bryr sig om. Både forskare och politiker har länge skrikit sig hesa med budskap som: Bry dig om koldioxid! Bry dig om våra sura vatten! Bry dig om Antarktis! Men om vi istället vänder på steken och frågar: vad bryr du dig om? Baserat på svaret bör vi para ihop nödvändig samhällsutveckling med sådant som folk redan bryr sig om!

För det andra: tidigare forskning pekar på att skrämseltaktik bara fungerar motiverande om en konkret lösning finns nära till hands. Att prata om faror i form av höjda havsnivåer och surare hav är för diffust och långt bort för att motivera agerande.

Kan användas i internationella förhandlingar

Med tanke på att studien bygger på svar från 24 olika länder spridda över alla världens kontinenter borde resultaten vara av särskilt intresse för internationella förhandlingar om klimatet, så som klimatmötet i Paris i år. Världens länder har väldigt olika förutsättningar för att ta itu med klimatförändringarna. Vissa har höga utsläpp och måste därför göra stora förändringar. Andra länder har låg BNP och kan därför behöva prioritera annorlunda än rikare länder.

Det vi såg var att i vissa länder fanns det en stark relation mellan att tycka att klimatfrågan är viktig och att vara motiverad till att göra någonting åt klimatproblemen, så som i Norden. Det som är intressant är att i andra länder, så som Kina och USA, var det bara ett svagt samband mellan att tycka att klimatfrågan är viktig och att vilja vara mer miljövänlig. Det betyder alltså att även om man tycker att klimatfrågan är viktig i dessa länder så är man inte så motiverad att agera.

Det finns alltså en stor variation i vilka motivationsstrategier som fungerar i vilka länder. Något som dock inger hopp är att studien trots skillnader mellan länder lyckades identifiera strategier som fungerar i alla länder. Att se framför sig ett mer vänligt samhälle som konsekvens av klimatagerande var ungefär lika motiverande i alla de 24 länder som ingick. Sådan information bör vara av stort värde när så olika länder måste enas om en gemensam strategi.

Utan inspirerande vision ingen motivation

Tidigare motivationsstrategier har lagt mycket fokus på att informera och övertyga folk om vikten av klimatåtgärder. Även om detta är viktigt kan vi behöva komplementära strategier. Det är populärt vid organisationsförändringar att använda positiva visioner för att motivera medarbetare att förändra sitt arbete i rätt riktning. Detsamma behövs för samhället i stort. Vi har redan ganska bra koll på hur problemen ser ut. Nu behöver vi börja fråga oss på vilket sätt ett samhälle som har lyckats ta itu med klimatförändringarna kan vara bättre än det samhälle vi har i dag? En sådan vision kan hjälpa oss att börja gå i rätt riktning.

Lars-Olof Johansson och Gró Einarsdóttir verksamma vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
De åsikter som uttrycks under
debatt & opinion är inte Extrakts egna

3 kommentarer:

  1. Kommentar från Dag Lindgren 20 oktober 2015:

    Framtiden för barn är väl en viktig drivkraft som de flesta känner för. Deras framtid blir bättre om vi förbättrar framtidens klimat.

  2. Kommentar från Tina 22 oktober 2015:

    Jag tycker att man kan börja där man själv befinner sig. Hitta 1 bra grej som du kan göra t.ex. låta bilen stå någon gång och cykla eller gå. Prova ekologiskt odlade grönsaker till några måltider. De är inte så dyra som alla säger. Lite mer får man betala men då gäller det att tänka på den ”goda” saken och känna sig lite stolt. Ta foto på alla fina saker i naturen och säg till dig själv att detta bara måste dina barn eller barn-barn få se och uppleva. Utmana dig själv lite grand och känn stoltheten när du växer och blir en riktigt bra människa som inte bara tänker på sig själv 😉

  3. Kommentar från Linda 27 oktober 2015:

    Nej skrämseltaktik funkar sällan men samtidigt kan vi inte blunda för fakta, befolkningsökning och konsumtion av resurser (BNP) är de drivande faktorerna. Inga politiker kommer någonsin försöka åtgärda dessa problem eftersom det är politiskt självmord. Att förvänta sig ledarskap från toppen är därför meningslöst i min mening om man inte ändrar hela systemet. Vi behöver en revolution inte små tekniska fixar av avloppssystem.

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.