Lärkor räddas av rutor

av Susanne Liljenström
Så här års brukar sånglärkan vara ett säkert vårtecken. Men lärkdrillen hotas av en utveckling med allt större sädesfält och tätt växande grödor. Kanske kan små osådda ”lärkrutor” på åkern skapa den variation som fågeln behöver?

Sånglärkan är det öppna kulturlandskapets kanske vanligaste fågel. Men de senaste trettio åren har beståndet mer än halverats och lärkan klassas nu som ”nära hotad” på Artdatabankens rödlista.

Liksom flera andra fåglar får den problem i det moderna lantbruket med stora enheter, och hög produktion.

Sånglärkan både häckar och söker mat i odlingslandskapet. Boet placeras på backen mitt i åkern där grödan ger skydd mot grävlingar, kråkfåglar och andra boplundrare.

När ungarna kläckts matas de med insekter som föräldrarna letar efter på marken. Men när grödan växer alltför tätt får de problem.

– Det blir väldigt svårt att se och springa efter en skalbagge eller jordlöpare i en skog av strån, förklarar Sönke Eggers, forskare vid SLU och en av initiativtagarna till projektet ”Rädda sånglärkan”.

Små osådda fläckar i åkern

Sönke Eggers

Sönke Eggers, forskare vid SLU. Foto: Sirirat Akkasoon

För drygt tio år sedan inleddes ett samarbete mellan fågelskådare och svenska lantbrukare för att gemensamt hitta sätt att gynna odlingslandskapets fåglar.

En åtgärd man ville prova var så kallade lärkrutor – små osådda fläckar i åkern som gör det lättare för fåglarna att hitta mat.

På så sätt uppstod projektet ”Rädda sånglärkan”, där allmänheten kan köpa lärkrutor för att ge ett ekonomiskt bidrag till bonden som anlägger dem. Projektet drivs av Birdlife Sverige.

– Intresset var jättestort, berättar Sönke Eggers, vi lyckades utan ansträngning sälja över 9000 lärkrutor och det var inga problem att hitta lantbrukare som ville vara med. Det blev nästan som en folkrörelse.

Vallodling problem för lärkorna

Att allt fler odlare övergår till vallodling och att så på hösten istället för våren är en stor del i sånglärkans problematik.

Vallodlingar skördas minst två gånger under häckningsperioden och sånglärkans bo med ägg eller ungar förstörs. Dessvärre gillar sånglärkan vallodlingar.

– Vi lyckades utan ansträngning sälja över 9000 lärkrutor.

– När lärkorna kommer tidigt på våren tycker de att det ser det fint ut, förklarar Sönke Eggers. Lite lagom med växtlighet på fälten ger både mat och skydd. Och så börjar de häcka.

Men så skjuter grödan fart, fältet växer sig tätt och högt och det blir allt svårare för lärkorna att komma åt maten. Då blir höstsådda fält med lärkrutor plötsligt en bra plats att häcka i, där fåglarna fortfarande kan hitta föda till sina ungar.

Lovande resultat

Idén med lärkrutorna är att de bildar ljusa och öppna luckor i den täta säden där insekter trivs och sånglärkorna kan se och fånga dem. Flera engelska studier har visat att de påverkar lärkornas häckning positivt, men hur fungerar de i våra svenska förhållanden?

I en studie på SLU har Sönke Eggers undersökt lärkrutornas betydelse på ett femtiotal gårdar i Skåne, Västergötland, Östergötland och Uppland.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Lantbrukarna har kommit överens med forskarna om var rutorna ska placeras och sedan har entusiastiska skådare räknat sånglärkor och insekter på fält med och utan lärkrutor. Och det ser lovande ut.

De preliminära resultaten visar att det finns 20 – 30 procent fler revirhävdande lärkor i höstsäd med lärkrutor. Störst nytta verkar de göra i öppna jordbrukslandskap som domineras av riktigt stora sädesfält och vallodlingar.

Accepteras hos lantbrukarna

Lärkrutorna är små, 16–20 kvadratmeter, och med ett par rutor per hektar medför åtgärden inget större produktionsbortfall.

– Det är en stor fördel, säger Sönke Eggers. Lärkrutor är en åtgärd som har acceptans hos lantbrukarna. Men det innebär så klart ett visst merarbete och därför är det viktigt att kunna visa att insatsen verkligen ger resultat.

– Det bästa vore om vi kan skapa större variation i jordbrukslandskapet.

Projekt Rädda sånglärkan har ett långsiktigt mål om att anlägga lärkrutor på 20 procent av allt höstvete som sås i södra och mellersta Sverige. Dit är det en bra bit kvar. Men om de preliminära resultaten visar sig stämma kan det enligt Sönke Eggers bli aktuellt att skala upp verksamheten.

Kan lärkrutorna rädda sånglärkan?
– De kan vara en del för att vända den negativa trenden, säger Sönke Eggers. Men det räcker förstås inte. Det bästa vore om vi kan skapa större variation i jordbrukslandskapet. En mosaik av höst- och vårsådda fält – det skulle bli en slags ”jättelärkrutor”.

av Susanne Liljenström

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.