Visste du att det finns korallrev i Sverige? I en artikelserie träffar Extrakt olika forskare under en arbetsdag. Vi följer med Susanna Strömberg till havs. Hon och hennes kollegor försöker rädda landets sista existerande korallrev. Hinner de innan det är för sent?

8:21
Forskningsfartyget dundrar fram i den bohuslänska morgondimman. Vi passerar snart Strömstad, men vi är långt ifrån framme. Vi är på väg till Norge.

Susanna Strömberg är förste forskningsingenjör vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet. Hon är specialiserad på ögonkorallen Lophelia pertusa, en kallvattenkorall som lever i våra nordiska vatten.

– När man säger korallrev tänker de flesta på tropiska koraller i varma länder, men det finns faktiskt koraller betydligt närmare än så. Norge har massor! säger Susanna Strömberg.

Vi ska till det norska Tislerrevet. Det är ett frodigt och välmående korallrev, till skillnad från de svenska motsvarigheterna. Våra egna rev är näst intill utdöda. Hur kommer det sig?

09:14
Det är inte helt säkert att vi blir insläppta på norskt vatten med alla nya coronarestriktioner. Svenskar ska dessutom sitta två veckor i karantän de släpps in i landet. Forskarlaget har i alla fall en rad specialtillstånd sedan många år tillbaka för att få arbeta bland de norska korallerna.

– Vi vet nog mer om det här revet än vad norrmännen gör, vi har varit här så mycket, säger forskarkollegan Ann Larsson.

Sist fartyget skulle passera norska gränsen tvingades de vänta på tillstånd i två och en halv timme. Den här gången glider vi över den osynliga linjen utan minsta problem.

  • Susanna Strömberg intresserade sig för djuphavsbiologi under studietiden. ”Jag var främst nyfiken på skedmaskar, det ser ut som en liten korv ungefär. Men då behövdes det folk som kunde hjälpa till med korallreven, och sedan dess har jag varit fast”.
  • Forskningsfartyget utgår från Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad.
  • Undervattensroboten fjärrstyrs och har lång kabel, men fungerar som allra bäst när den är i närheten av fartyget.
  • De tropiska korallreven på Maldiverna och i Australien kan enkelt upplevas med snorkel eller dykartuber. De nordiska korallerna är mer svårflirtade och gömmer sig på cirka hundra meters djup. Utan undervattensroboten vore det svårstuderat.

09:37
Det har blivit dags att ankra, och Susanna Strömberg måste fatta ett beslut. Tillsammans med fartygets båda skeppare kikar hon på navigationssystemet och föreslår tänkbara ankringsplatser. Rakt under oss kryllar det av koraller.

– Den här ångesten hade varit skön att slippa, men vi måste tyvärr ankra någonstans. Man är alltid lika nervös att man ska släppa ner ankaret och skada intressant fauna, säger hon.

Både ankring och bottentrålning har redan förstört många rev. Länge undvek fiskare att fiska på korallreven för att slippa få sina nät förstörda, men när bottentrålarna utvecklades på 1980-talet manglade man rakt genom reven så att det bara blev korallgrus kvar, berättar Susanna Strömberg. Forskarna har också en del i skulden eftersom man tidigare använde vissa destruktiva provtagningsmetoder. Fyra av sex svenska korallrev totalförstördes.

Även norska rev trasades sönder, men korallerna trivs bättre längs den norska kusten än den svenska. Detta eftersom vi inte har tillräckligt kallt och salt vatten i Sverige. Det är egentligen bara Kosterfjorden som har rätt förutsättningar, eftersom vatten från den norska rännan drar in där.

Ankaret skickas ner med ett högljutt rassel. Det landar precis där det ska. Susanna Strömberg andas ut.

  • Somliga tror att korallrev består av ett slags växter, men i stället rör det sig om levande djur. De är dessutom kräsna rackare och behöver rätt förutsättningar för att trivas.
  • En ställning med settlingspaneler sänks ner i vattnet i norska Hvaler nationalpark. Bara en timme härifrån ligger resterna av ett svenskt korallrev.
  • Efter lyckad ankring passar hela besättningen på att ta en kaffepaus.
  • De svenska korallreven ska byggas upp igen med hjälp av konstgjorda strukturer. I projektet ingår också att ta fram en teknisk handbok med metodbeskrivning och tillhörande ritningar.

09:57
Kallvattenkorallerna är ganska hemliga rackare. De lever gärna på ungefär 100 meters djup. Med vanliga dykartuber kommer man inte längre ner än 50-60 meter. Till sin hjälp har forskarna därför en fjärrstyrd undervattensrobot, ROV, som utför olika arbetsuppgifter samtidigt som den dessutom filmar alltihop.

Den gula roboten hissas ner i havet med ett ljudligt slurp. Filmen syns i realtid på en storbildsskärm på däck. Det är som att vara till havs - och på bio - samtidigt.

Dagens att göra-lista är lång. En lång rad olika instrument ska sänkas ner på havsbotten. Först ut är en akustisk strömmätare. Den ser ut ungefär som ett ovanligt spretigt kamerastativ. I tre månader ska den hålla koll på strömhastighet, men också på salthalt och temperatur.

Strömmätaren hissas långsamt ner i det stora blå. Först på 122 meters djup når vi botten. På storbildsskärmen ser vi hur korallrevet böljar som ett landskap. Det kryllar av vita koralldjur som dansar med undervattensströmmarna. Det är makalöst fint.

– Vi använder Tislerrevet som referensrev. Här trivs korallerna, och därför är det intressant för oss att ta reda på strömhastigheter och annat för att veta vilka av våra svenska revlokaler som har bäst förutsättningar och vilka som är dödsdömda, säger Susanna Strömberg.

  • ROV-piloterna är tränade att köra den fjärrstyrda undervattensroboten. Det gäller att vara försiktig så att roboten inte skadar korallerna.
  • Susanna Strömberg är nöjd med utplaceringen av settlingspaneler.
  • Under ytan ser vi anemoner och oräkneliga mängder krill.

11:09
Forskarnas mål är att försöka väcka liv i de svenska korallreven igen. I dagsläget finns lite koraller på två av de svenska reven, på Säckenrevet utanför Strömstad och vid Väderöarna utanför Fjällbacka. Båda är dock akut hotade.

Susanna Strömberg håller upp en 3D-printad prototyp med mängder av små håligheter. Tanken med forskningsprojektet är att utveckla en metod för att skapa artificiella korallrev som djuren kan växa på. Just nu saknas strukturer för korallarverna att sätta sig mot, men det ska det bli ändring på.

Forskningsfartyget ankrar försiktigt på ett nytt ställe. Den här gången är det dags att sänka ner så kallade settlingspaneler. Susanna Strömberg och hennes kollegor har hakat fast en rad olika skrovliga material på en ställning. Nu återstår att se om några korallarver väljer att bosätta sig här – och vilka material de i så fall föredrar.

– Larverna gillar små håligheter, det ökar deras chanser att överleva den första känsliga perioden innan de byggt upp sina skelett, säger Susanna Strömberg.

  • Varje tur till havs kräver sin besättning. Susanna Strömberg och två kollegor jobbar med korallforskningen. Ombord finns också skeppare och ROV-piloter.
  • Undervattensroboten har gjort sitt för i dag.
  • Till skillnad från tropiska koraller ska kallvattenkorallerna faktiskt vara vita.

13:31
Innan forskarna är klara för dagen vill de också hala upp en gammal ställning med settlingspaneler som placerades ut i våras. Det går sådär. De har antecknat koordinaterna, men undervattensroboten letar och letar utan att få napp. Det är bara att ge upp. Undervattensströmmarna tilltar dessutom i styrka. De får göra ett nytt försök om några veckor när de åker ut nästa gång.

Korallreven kallas ibland för havens regnskogar. Småfisk gömmer sig gärna inne i reven och det finns till och med arter som lever i symbios med korallerna.

– Om vi lyckas restaurera de svenska reven hoppas vi att det ska ha påverkan på fiskebestånden också, när exempelvis småtorsken blir bättre skyddad. Fiskegubbarna i området vet att korallreven är bra för bestånden. Det är ofta de som upptäcker och rapporterar in korallförekomster och ber om att områden ska skyddas, säger hon.

75 procent av världens korallrev bedöms som hotade och kallvattenkorallerna är inget undantag. Stigande vattentemperaturer är en utmaning. Ögonkorallen trivs bäst mellan fyra och tio grader. Ett annat problem är havsförsurningen som sänker havens pH-värde och kan göra det svårare för korallerna att bilda sina kalkskelett.

15:38
Tillbaka på forskningsstationen. En av skepparna nästan springer av fartyget. Han ska iväg och fiska hummer.

Susanna Strömberg går före in till korallaboratoriet. Här bor ögonkoraller i olika akvarier. De är ännu vackrare på nära håll med massor av små genomskinliga tentakler. Det finns både honliga och hanliga koralldjur.

Varje vinter är målet att få dem att föröka sig. Hittills har det gått över förväntan. Rentav så bra att andra forskarlag i världen följer arbetet noga.

– Vi hoppas så klart att vi ska kunna bygga upp de svenska korallreven så att vi kan öka biodiversiteten igen. De är illa ute, men det är inte för sent.