Föroreningar slinker igenom dagvattendammar

Forskare har undersök hur pass väl dagvattendammar fungerar som filter för vattenlösliga organiska ämnen, som kan vara både långlivade och toxiska. Och resultatet är kanske inte vad de hade önskat.

Genom gatubrunnar och ledningar förs regn- och smältvatten bort från stadens gator. Det så kallade dagvattnet kan föra med sig en hel del kemiska föroreningar ut i sjöar och vattendrag, men det finns olika metoder för att minska halterna av dessa ämnen längs vägen. 

Ett sätt är dagvattendammar. Dammarna hjälper till att minska översvämningsrisken och att fånga upp och bryta ner olika kemiska ämnen.

Gottsunda dagvattenpark i Uppsala som anlades 2022 är ett exempel. Förutom att ta hand om vatten från Gottsundaområdet är tanken att dammen även ska skapa en trivsam miljö för stadens invånare och möjliggöra rekreation och friluftsliv.

Dammen är också i fokus för olika typer av forskning. I ett nyligen avslutat projekt har forskare undersökt vilka ämnen, så kallade mikroföroreningar, de kunnat hitta i vattnet som transporteras genom dammen.

– De här föroreningarna kan vara både långlivade och giftiga, och eftersom de är vattenlösliga binder de inte gärna till partiklar i dammen, utan kan åka rakt igenom, säger Karin Wiberg, professor i organisk miljökemi vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som leder projektet.

Resultat som förvånar

Forskarna studerade även dagvattnet från Tibble dagvattendamm i Upplands-Bro, som till skillnad från Gottsunda dagvattenpark har några decennier på nacken. Vattnet som rinner genom båda dagvattensdammarna når till slut Mälaren, som förser drygt 2,3 miljoner människor med dricksvatten.

Med hjälp av en lista över 328 olika mikroföroreningar, som forskarna misstänkte de skulle kunna hitta i dagvattnet, kunde de pricka av sina upptäckter. Totalt hittade de 64 olika ämnen. Bland annat ämnen från läkemedel, trafik, bekämpningsmedel och PFAS.

– Det här ämnena kan man förvänta sig nära stadsmiljö och olika former av mänsklig aktivitet. Och eftersom det handlar om vattenlösliga föroreningar är jag inte förvånad över att vi hittade dem i både in- och utgående vatten.

Det som däremot gjorde forskarna en aning fundersamma var att i stort sett lika många föroreningar som kom in i dammen också kom ut. Ibland till och med fler.

– Vi vill inte dra för höga växlar på detta, men i en optimal situation så är det färre mikroföroreningar som kommer ut från en dagvattendamm än vad som flödar in. Det vi kan konstatera är alltså att det här ämnena förekommer i både in- och utgående vatten. Och det vill vi undersöka vidare.

De kunde även konstatera att toxiciteten i det utgående vattnet ofta var lika hög som i ingående vatten, i några fall högre och i vissa fall lägre.

– Samma sak här, vi hade ju velat se att detta minskade. Det här är en liten varningsklocka som pekar mot att vi behöver gå vidare med fler studier.

Riskbedömningar nästa steg

Den kemiska studien genomfördes med en kvalitativ metod, en metod som brett screenar vattnets innehåll på mikroföroreningar. Och toxiciteten uppskattades genom så kallade cellbaserade bioaktivitetstester.

– De cellbaserade testerna avslöjar om det finns ämnen i vattnet som är bioaktiva, vilket indikerar att det finns risk för toxiska effekter, till exempel om det finns ämnen som är hormonstörande eller ämnen som orsakar oxidativ stress. Däremot kan de här testerna inte informera oss om exakt vilka ämnen som skapar den här aktiviteten.

Nu hoppas forskarna kunna utvidga studierna genom att använda sig av kvantitativa metoder, där man mäter hur höga halter av mikroföroreningarna som det rör sig om. När man väl känner till halterna går det att göra olika typer av riskbedömning, till exempel risker för vattenlevande djur.

Resultaten är viktiga för att ge ökad kunskap och förståelse för vilka ämnen som slinker igenom dagvattendammarna, vilka halter djurlivet exponeras för och hur Sveriges största dricksvattentäkt Mälaren påverkas. Kunskaperna kan också vara värdefulla vid utformning av dagvattendammar och för beslut kring rening av råvattnet som används för vattenproduktion.

Behöver vi vara oroliga när vi dricker vatten som hämtats från Mälaren?

– Nej, det är en stor sjö, ämnena späds ut i vattnet och det finns även en viss självrening. Det är ingenting som nu talar för att det finns något i vattnet som vi behöver larma om. Vi känner ingen oro. Däremot ser vi att det finns kunskapsluckor kring de vattenlösliga miljöföroreningarna, och det är det som är vårt fokus framöver.