Svårt att beräkna konsumtionens miljöpåverkan

av Beatrice Rindevall
Nya siffror visar att utsläppen från svenskarnas konsumtion har minskat. Men det är ännu för tidigt att kalla det ett trendbrott, och siffrorna är osäkra. Oavsett är forskarna eniga, vi måste ändra våra konsumtionsvanor och de fossila utsläppen måste ner rejält.
Svårt att beräkna konsumtionens miljöpåverkan
De konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder är svåra att beräkna. Men enligt forskare spelar de osäkra siffrorna mindre roll, det viktiga är att konsumtionsmönster ändras och att produktionen blir fossilfri. Foto: Andriy Sarymsakov/Mostphotos

För att kunna uppnå de långsiktiga klimatmålen behöver våra konsumtionsmönster förändras. Till år 2050 måste svenskarnas totala utsläpp sjunka till cirka ett ton per person och år. En siffra som idag ligger på elva ton per person och år.

Bara hushållens årliga konsumtion står för sju ton. De senaste åren har dock utsläppen från svenskarnas konsumtion minskat.

– Att de konsumtionsbaserade utsläppen minskat mellan 2011 och 2015 syns bland annat i Naturvårdsverket statistik, och vi får likartade siffror inom forskningsprogrammet PRINCE (se faktaruta), säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, KTH.

Minskad användning av fossila bränslen

Göran Finnveden

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, KTH. Foto: KTH

Trenden syns även utanför Sveriges gränser. Enligt Göran Finnveden minskar konsumtionens miljöpåverkan även i en del andra OECD-länder.

Minskad användning av fossila bränslen i de aktuella länderna och hos deras handelspartners kan vara en av förklaringarna.

– Men minskningen är begränsad. Framför allt i förhållande till vad som behövs. Det är för tidigt att säga om det är ett trendbrott eller om de kommer att börja stiga igen, och det finns också osäkerheter i siffrorna som kanske gör att minskningen i själva verket inte stämmer, säger Göran Finnveden.

Osäkra siffror spelar mindre roll

Lin Lerpold

Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

De konsumtionsbaserade utsläppen som sker i andra länder är nämligen svåra att beräkna. Beräkningarna baseras schablonmässigt på varans kostnad och produktionslandets utsläpp per BNP.

Inom forskningsprogrammet PRINCE har man dock utvecklat en mer avancerad metod som tar bättre hänsyn till produktionsländernas ekonomiska system, deras import och utsläpp från olika branscher.

Men siffrorna är ändå osäkra. Enligt Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, spelar osäkerheten liten roll för hur vi ska se på de konsumtionsbaserade utsläppen.

– Tendensen är klar och problematiken består även om vi inte har exakta siffror. Vi vet att vi överkonsumerar och behöver sänka utsläppen från konsumtionen även om vi inte kan veta det exakta omfånget, säger Lin Lerpold.

Även Göran Finnveden anser att osäkerheten spelar liten roll.
– Det finns osäkerheter kring de absoluta nivåerna, men storleksordning och trender kan vi nog lita på. Det viktigaste är att utsläppen är för höga och måste ner rejält, säger han.

Ekonomiska styrmedel och regleringar

Vad vi behöver göra för att hantera konsumtionens utsläpp är enligt Lin Lerpold tydligt. Det som krävs är ekonomiska styrmedel som får individer och företag att konsumera mindre av jordens resurser.

– I korthet behövs ekonomiska styrmedel och regleringar i form av piska och morot.

– I korthet behövs ekonomiska styrmedel och regleringar i form av piska och morot. Individer behöver ekonomiska, sociala och emotionella incitament att konsumera mindre, företag behöver bli mer långsiktiga och belönas för värdeökning snarare än marknadsmässig kortsiktig lönsamhet, säger Lin Lerpold.

– Vi behöver även mer långsiktiga och modiga politiker som vågar prata systemändring, funderar på andra mått än ekonomisk tillväxt och kan staka ut ett ekonomiskt system som är hållbart ur även miljömässiga och sociala aspekter, tillägger hon.

– Det viktigaste är att sluta använda fossila bränslen.

Göran Finnveden är inne på samma linje.

– Det är många saker som måste ske. Det viktigaste är att sluta använda fossila bränslen. De investeringar som görs behöver ligga i linje med de klimatpolitiska målen. Matvanor behöver ändras, liksom resvanor. Användning av byggnader behöver effektiviseras. Produktions- och konsumtionsmönster behöver ändras. Hur mycket beror bland annat på hur fort produktionen i andra länder ställs om till att bli fossilfri, säger han.

av Beatrice Rindevall

4 kommentarer:

  1. Kommentar från Per-Erik Larsson 2 oktober 2018:

    Är mycket intresserad av att läsa det ni publicerar i EXTRAKT.
    Glädjande att några försöker föra diskussioner och sedan försöka finna möjligheter hur man kan (måste) påverka de idag vaga sätten att minska den accelererande klimatpåverkan vi som samhälle och individer har.

  2. Kommentar från Lasse L 2 oktober 2018:

    Den dagen ekonomerna helt inte styr politikerna ska jag äta upp min keps. Ännu så länge är det viktigaste för de flesta politiker ekonomisk tillväxt utan att de har koll på om tillväxten är nyttig eller skadlig.

  3. Kommentar från Fredrik Lundberg 2 oktober 2018:

    Det finns en bild av att de svenska koldioxidutsläppen minskar bara skenbart, på grund av att kolintensiv produktion flyttar utomlands och att det totala fotavtrycket är oförändrat eller ökande.
    Det är ett deprimerande budskap. Och det är fel, för Sverige har stor och ökande produktion av malm, stål, cement, massa, kemi, och mycket exporteras. Vi importerar varor från lätt industri, som inte är särskilt kolintensiv.
    Själva konsumtionen dematerialiseras också till viss del. Många tunga saker försvinner ur hemmen. TV, radio, stereo, uppslagsverk och kanske till och med bokhyllor, ersätts av nätet. Nätet drar el, men den elen blir alltmer förnybar.
    Hoppas Finnveden och andra kan slå hål på myten om vårt växande fotavtryck, för det är lättare att få acceptans för en radikal klimatpolitik om det går att se att resultaten är verkliga, och att vi som land har stor rådighet över dem.

  4. Kommentar från kristina salén 2 oktober 2018:

    Att minska flygresorna ger en snabb minskning av de skadliga utsläppen. Varför inte ransonera dessa.
    Flyg o personbilar står för 20 % av Sveriges utsläpp. En halvering av flyg- o bilresor ger genast 10 % minskning av klimatutsläppen.

    Kristina Salén
    medlem i Psykologi för klimatet

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.

Vi håller dig uppdaterad!

Kunskapen, idéerna & de nya lösningarna för ett hållbart samhälle. Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev.