Anlagda våtmarker – ett bra sätt att minska övergödning

av Susanne Liljenström
Sverige har lagt hundratals miljoner på att återskapa våtmarker. Men hur väl fungerar metoden egentligen? Bra, visar en stor vetenskaplig genomgång.
I snitt renar de bort 40 procent av det kväve och fosfor som kommer in.
Anlagda våtmarker – ett bra sätt att minska övergödning
Förutom att gynna biologisk mångfald fungerar våtmarker som naturliga reningsverk som hejdar övergödningen av sjöar och hav. Foto: Torbjörn Kåpe/Azote

Det är EviEM, Mistras råd för evidensbaserad miljövård, som har gjort utvärderingen genom att gå igenom ett stort antal tidigare publicerade studier.
EviEMs viktigaste slutsats är att anlagda och restaurerade våtmarker kan bidra till att minska övergödning av sjöar och hav. Men våtmarkens placering i landskapet har stor betydelse.
– För att en satsning på våtmark ska bli kostnadseffektiv bör den placeras så att tillflödet av näringsämnen blir maximal. Det innebär att man bör lägga den långt ner i vattensystem som avvattnar jordbruksområden, eller i direkt anslutning till utloppet från ett avloppsreningsverk om man vill använda våtmarken som ett sista reningssteg, säger Magnus Land som varit projektledare för arbetet på EviEM.

Magnus Land, Mistra EviEM. Foto: Claes Bernes

Magnus Land, Mistra EviEM. Foto: Claes Bernes

Stor kapacitet

En våtmark har stor kapacitet att fånga upp näring. Variationen är visserligen stor, men medianvärdet ligger på 930 kg kväve och 12 kilo fosfor per hektar och år. Det är viktigt att anpassa storleken på våtmarken till hur mycket vatten som strömmar in, annars finns risk att näringsämnena bara rinner rätt igenom.
– Om vattenflödet är för högt hinner det inte hända så mycket. Stora variationer i flödet minskar också reningseffekten, särskilt av fosfor i samband med höga flödestoppar, förklarar Magnus Land.

– Även om det finns kunskapsluckor kan man konstatera att våtmarkerna verkligen fungerar

Viktig information

EviEM:s utvärdering visar att våtmarker som återskapats direkt på åkermark är mindre effektiva när det gäller just fosfor. I vissa fall kan utflödet till och med vara större än tillförseln.
Förklaringen kan vara att jordar som gödslats och odlats under lång tid lagrar upp stora förråd av fosfor som sedan frisläpps när förhållandena ändras.
– Det går att lösa genom att hyvla bort matjordslagret. Det är relativt enkelt och billigt att göra. Men det är bra att frågan lyfts upp av EviEM, det är en viktig information till länsstyrelser och andra finansiärer, säger John Strand på Hushållningssällskapet i Halland, som arbetar med att utveckla våtmarker som miljöverktyg och med rådgivning till lantbrukare som vill anlägga våtmarker.

Bromsa upp vattnet

Att reglera vattentillförseln för att undvika flödestoppar kan vara svårare. Vid höga vattenflöden sköljs stora mängder sediment ut ur våtmarken, och med det följer näringsämnen som tidigare lagts fast.
Man kan försöka bromsa upp vattnet, till exempel genom att anlägga grundområden med vass eller kaveldun som bildar som en slags “trösklar” som fångar upp sedimentet, berättar John Strand.
– Det är viktigt att beräkna hur stor areal som behövs utifrån flöde och näringsinnehåll i tillrinnande vatten, påpekar han. De flesta anläggningar är små, bara någon hektar stora. Men de är yteffektiva och man kan alltid utöka om den visar sig vara för liten.

Mer forskning

I EviEMs utvärdering konstateras även att kunskap saknas om hur reningsförmågan förändras med tiden. Kan våtmarken bli mättad och sluta ta upp kväve och fosfor, på samma sätt som en markbädd till en trekammarbrunn? Här behövs mer forskning. John Strand håller med:
– De första våtmarkerna för att minska näringsläckage anlades faktiskt här i Halland, i Halmstad 1990. Än så länge verkar de fungera men de är ju fortfarande relativt unga. Det skulle vara intressant att veta mer om vad som händer i dem på lång sikt. En annan fråga där vi har mycket att lära är hur man kan optimera reningsförmågan genom att sköta våtmarken på rätt sätt.

Våtmarkerna fungerar

Även om det finns kunskapsluckor kan man konstatera att våtmarkerna verkligen fungerar, menar Magnus Land på EviEM. De klarar en stor belastning och renar i snitt bort fyrtio procent av det kväve och fosfor som kommer in.
– Sedan ska man inte glömma att restaurerade och anlagda våtmarker också bidrar till andra ekosystemtjänster, avslutar han. Många fåglar och annan biologisk mångfald gynnas. Våtmarker fungerar även som vattenmagasin som kan hålla stora mängder vatten och minska risken för översvämningar.

av Susanne Liljenström

1 kommentar:

  1. Kommentar från Tosten Werner 14 juni 2016:

    Ni blandar två aspekter. EviEM har gjort en vetenskaplig genomgång av ett antal våtmarker och fått fram hur stor reduktion som kan erhållas. De har inte följt upp hur de anlagda våtmarkerna i Sverige fungerar. Dessa siffror är sannolikt betydligt lägre. Tronderski har gjort en del forskning på detta, och betydligt vagare i att ange så höga siffror.
    Men det finns muntliga uppgifter att andra system kan ge en reduktion på upp till 90 %. Det finns andra observationer att dessa 90 % är fullt möjliga.

    MVH
    Torsten Werner
    Billinge

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.