Skog
Anlagda våtmarker – ett bra sätt att minska övergödning
Sverige har lagt hundratals miljoner på att återskapa våtmarker. Men hur väl fungerar metoden egentligen? Bra, visar en stor vetenskaplig genomgång.
I snitt renar de bort 40 procent av det kväve och fosfor som kommer in.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Det är EviEM, Mistras råd för evidensbaserad miljövård, som har gjort utvärderingen genom att gå igenom ett stort antal tidigare publicerade studier.
EviEMs viktigaste slutsats är att anlagda och restaurerade våtmarker kan bidra till att minska övergödning av sjöar och hav. Men våtmarkens placering i landskapet har stor betydelse.
– För att en satsning på våtmark ska bli kostnadseffektiv bör den placeras så att tillflödet av näringsämnen blir maximal. Det innebär att man bör lägga den långt ner i vattensystem som avvattnar jordbruksområden, eller i direkt anslutning till utloppet från ett avloppsreningsverk om man vill använda våtmarken som ett sista reningssteg, säger Magnus Land som varit projektledare för arbetet på EviEM.
Stor kapacitet
En våtmark har stor kapacitet att fånga upp näring. Variationen är visserligen stor, men medianvärdet ligger på 930 kg kväve och 12 kilo fosfor per hektar och år. Det är viktigt att anpassa storleken på våtmarken till hur mycket vatten som strömmar in, annars finns risk att näringsämnena bara rinner rätt igenom.
– Om vattenflödet är för högt hinner det inte hända så mycket. Stora variationer i flödet minskar också reningseffekten, särskilt av fosfor i samband med höga flödestoppar, förklarar Magnus Land.
Även om det finns kunskapsluckor kan man konstatera att våtmarkerna verkligen fungerar
Viktig information
EviEM:s utvärdering visar att våtmarker som återskapats direkt på åkermark är mindre effektiva när det gäller just fosfor. I vissa fall kan utflödet till och med vara större än tillförseln.
Förklaringen kan vara att jordar som gödslats och odlats under lång tid lagrar upp stora förråd av fosfor som sedan frisläpps när förhållandena ändras.
– Det går att lösa genom att hyvla bort matjordslagret. Det är relativt enkelt och billigt att göra. Men det är bra att frågan lyfts upp av EviEM, det är en viktig information till länsstyrelser och andra finansiärer, säger John Strand på Hushållningssällskapet i Halland, som arbetar med att utveckla våtmarker som miljöverktyg och med rådgivning till lantbrukare som vill anlägga våtmarker.
Bromsa upp vattnet
Att reglera vattentillförseln för att undvika flödestoppar kan vara svårare. Vid höga vattenflöden sköljs stora mängder sediment ut ur våtmarken, och med det följer näringsämnen som tidigare lagts fast.
Man kan försöka bromsa upp vattnet, till exempel genom att anlägga grundområden med vass eller kaveldun som bildar som en slags “trösklar” som fångar upp sedimentet, berättar John Strand.
– Det är viktigt att beräkna hur stor areal som behövs utifrån flöde och näringsinnehåll i tillrinnande vatten, påpekar han. De flesta anläggningar är små, bara någon hektar stora. Men de är yteffektiva och man kan alltid utöka om den visar sig vara för liten.
Mer forskning
I EviEMs utvärdering konstateras även att kunskap saknas om hur reningsförmågan förändras med tiden. Kan våtmarken bli mättad och sluta ta upp kväve och fosfor, på samma sätt som en markbädd till en trekammarbrunn? Här behövs mer forskning. John Strand håller med:
– De första våtmarkerna för att minska näringsläckage anlades faktiskt här i Halland, i Halmstad 1990. Än så länge verkar de fungera men de är ju fortfarande relativt unga. Det skulle vara intressant att veta mer om vad som händer i dem på lång sikt. En annan fråga där vi har mycket att lära är hur man kan optimera reningsförmågan genom att sköta våtmarken på rätt sätt.
Våtmarkerna fungerar
Även om det finns kunskapsluckor kan man konstatera att våtmarkerna verkligen fungerar, menar Magnus Land på EviEM. De klarar en stor belastning och renar i snitt bort fyrtio procent av det kväve och fosfor som kommer in.
– Sedan ska man inte glömma att restaurerade och anlagda våtmarker också bidrar till andra ekosystemtjänster, avslutar han. Många fåglar och annan biologisk mångfald gynnas. Våtmarker fungerar även som vattenmagasin som kan hålla stora mängder vatten och minska risken för översvämningar.
Vad är en våtmark?
En våtmark är ett markområde som är vattenmättat under en stor del av året, oftast med grundvattenytan nära markytan eller över denna. Även mycket grunda sjöar med vegetation räknas som våtmarker.
Sedan 1800-talet och framåt har många naturliga våtmarker dikats bort för att skapa ny åkermark eller förbättra tillväxten i skogen. I vissa delar av Sverige har så mycket som 90 procent av de naturliga våtmarkerna torrlagts och försvunnit.
Våtmarker mot övergödning
Våtmarker är viktiga livsmiljöer för fåglar, groddjur och många andra djur och växter. De fungerar dessutom som naturliga reningsverk för näringsämnen som kväve och fosfor.
Att anlägga och restaurera våtmarker är därför en av flera åtgärder för att nå det nationella miljömålet “Ingen övergödning”, och för att uppfylla internationella överenskommelser i bland annat Helcoms Baltic Sea Action Plan.
Sedan 1990 har omkring 15 000 hektar våtmarker återskapats i Sverige med hjälp av pengar från EU:s Landsbygdsprogram och andra jordbruksstöd.
Våtmarken som näringsfälla – hur funkar det?
En stor del av det fosfor som rinner in i en våtmark binds till partiklar i vattnet och läggs fast på bottnen. Kväve omvandlas genom denitrifikation till kvävgas och försvinner upp i luften. Dessutom tar vattenväxter som t ex vass, nate och näckrosor upp näringsämnen ur vattnet och använder för sin tillväxt
Så gjordes utvärderingen
EviEMs utvärdering Våtmarker som fällor för kväve och fosfor har gjorts av en internationell forskargrupp under ledning av professor Wilhelm Granéli från Lunds universitet. En omfattande sökning efter studier om våtmarkers effektivitet sållade fram 93 artiklar, med totalt 203 studier från främst Europa och Nordamerika, som användes i utvärderingen
EviEM är Mistras råd för evidensbaserad miljövård som arbetar för en miljövård som står på vetenskaplig grund. Genom så kallade systematiska utvärderingar av olika miljöfrågor ska beslutsunderlaget för det svenska miljöarbetet förbättras. En systematisk utvärdering är en litteraturöversikt som utförts enligt särskilda regler.
Mer info: http://www.eviem.se/sv/projekt/vatmarker-som-kvavefallor/