Åtgärderna mot Östersjöns bottendöd har hittills handlat om att minska utsläppen av fosfor och kväve. Men återhämtningen tar tid och nu vill Sverige att Helcom överväger mer drastiska lösningar på problemet.

I mitten av september åkte departementssekreterare Anders Alm till ännu ett möte med Helcom, Helsingforskommissionen, det mellanstatliga samarbete som i fyrtio år har försökt göra någonting åt Östersjöns övergödning. Hittills har Helcom fokuserat helt på att minska utsläppen av näringsämnen från land.

När Anders Alm kom till mötet tog han fram ett svenskt dokument som föreslog ett nytt angreppssätt: att med tekniska lösningar minska de utsläpp som sker till havs där döda bottnar släpper ifrån sig stora mängder fosfor.

Stoppa fosforläckage

Anders Alms dokument beskrev flera metoder, som att odla musslor i stor skala eller att muddra upp de fosforrika bottensedimenten. Men den metod som anses ha störst potential är att pumpa ner syrerikt ytvatten för att få liv i bottnarna och på så sätt hindra dem från att släppa ifrån sig fosforn.

– Det mottogs med viss skepsis till en början, men vi hade ganska långa diskussioner och till slut kom vi fram till att vi sätter en av Helcoms arbetsgrupper att titta på frågan, säger Anders Alm.

Helcom gav även den svenska delegationen i uppgift att ta fram en mer utförlig beskrivning av den forskning som har gjorts och redogöra för den i någon av arbetsgrupperna.

Efterlängtat besked

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi, Göteborgs universitet.
Anders Stigebrandt, professor i oceanografi, Göteborgs universitet.

Anders Stigebrandt, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, är en av de forskare som har drivit idén om syrepumpar som lösning på bottendöden i Östersjön hårdast.

För honom är det ett efterlängtat besked att Helcom nu bland annat ska titta närmare på den forskning som han har ägnat de senaste tio åren åt.

– Jag tycker det är fantastiskt att Helcom verkar beredda att ta av sig skygglapparna och överväga andra alternativ, säger Anders Stigebrandt.

Bottnar fick liv

Anders Stigebrandt och hans forskarkollegor har i 2,5 år testat en syrepump i Byfjorden i Bohuslän. I april presenterade han resultaten i den vetenskapliga tidskriften Ambio. Förutom att halten fosfor i bottenvattnet minskade kraftigt återvände livet till bottnarna.

– På ett år fick vi en kolonisering av bottnarna, säger Anders Stigebrandt.

För att pröva effekten i större skala vill han nu sätta ut tio pumpar i Bornholmsbassängen. Använda i större skala kan syrepumpar drastiskt minska det totala läckaget av fosfor till Östersjön och därmed bidra till minskad övergödning, menar Anders Stigebrandt.

– Vi har räknat ut att det idag läcker ut 100 000 ton fosfor per år från de syrefria bottnarna och endast 30 000 ton från utsläpp från land, säger Anders Stigebrandt.

Fullskalig syresättning

I försöket i Byfjorden pumpades två kubikmeter vatten per sekund ned till botten. Om man skulle skala upp försöket till att omfatta alla syrefria bottnar i Östersjön skulle man behöva pumpa ner 10 000 kubikmeter per sekund, menar Anders Stigebrandt.

Han har räknat ut att en sådan fullskalig syresättning av Östersjöns döda bottnar skulle ta tio år och kosta 20 miljarder kronor. En summa som han beskriver som låg i jämförelse med vad dagens åtgärder kostar.

– Att minska utsläppen från land kostar väldigt mycket och har endast marginella effekter, säger Anders Stigebrandt.

Riskabelt att manipulera

Daniel Conley, professor i biogeokemi, 
Lunds universitet.
Daniel Conley, professor i biogeokemi, 
Lunds universitet.

Kritikerna till metoden menar dock att det är riskabelt att manipulera Östersjön på det här sättet. Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, beskriver syrepumpslösningen som dyr och osäker.

– Det vore fantastiskt om man kunde fixa Östersjöns problem med bottendöd och övergödning genom att pumpa ner syrerikt vatten, men en sådan lösning kan få andra miljömässiga konsekvenser, säger Daniel Conley.

En invändning handlar om salthalten. Eftersom det syrerika ytvatten som ska pumpas ned har en lägre salthalt, kan salthalten i bottenskiktet komma att förändras.

– Östersjön är ett ekosystem som har utvecklats under tusentals år och en förändring av salthalten i bottenmiljön kommer att påverka vilka organismer som lever där, säger Daniel Conley.

Trots sin skepsis tycker han att det är positivt att en oberoende expertgrupp undersöker idén att använda syrepumpar i större skala.

Finansiering återstår

Men även om samtliga östersjöländers experter skulle komma fram till att syrepumpar är en bra lösning återstår ett annat problem: finansieringen.

– Det som finns ute i havet är gamla synder som ingen vill veta av och ännu mindre betala för. Utmaningen då är att hitta en finansieringsmodell. Det har funnits en ovilja investera överhuvudtaget, men det börjar ändra sig när man får upp ögonen för att det är ekosystemtjänster som går förlorade på grund av övergödningen. Börjar man räkna pengarna på det där ser man att det finns ett ekonomiskt värde i att rädda ekosystemen, säger Anders Alm.


Johan Frisk

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Ola skriver:

    Ja jag kan bekräfta att under min livstid så har vattnen utanför Dalarö, mer specifikt runt Hummelkläppen, förändrats drastisk. Dåligt eller inget siktdjup där man tidigare kunde dyka ner och se iallafall fem, kanske åtta meter upp och ner. Där det tidigare simmade så mycket aborre, Mört och Gädda att man bara kunde välja vilken storlek man ville titta på genom vilket djup man snorklade till är det nu tomt, helt tomt på fisk. Tångräkor myllrade överallt på 80-talet och idag blir jag lycklig när jag hittar små exemplar någonstans. Det fanns en sorts småfisk jag inte ens vet namnet på som är helt borta. Fiska med när är ingen idé längre, än mindre meta eller kasta. Det var mer än 15 år sen någon försökte fiska. Som barn och tonåring kunde man tälta på andra obebodda öar och grilla Aborre, vilket är bara att glömma idag. Intresserade är mycket välkomna att höra av sig till mig och att komma ut och titta.

    • Oskar skriver:

      Jag har sett precis samma sak som Ola skriver i Gryts skärgård, på pricken. Gäddan försvann för 20 år sen, abborrar finns några få, flundror och plattfisk har minskat och är helt borta sedan ett par år nu. Tångräkor fanns massor på 80-talet men nästan inga nu. Dyker man är botten täckt av svavelväte-alger på bottnar där tidigare fanns fullt av musslor. Dessutom har skarven tillkommit förstås som äter mycket fisk. Strömming var också minst 10 år sen jag såg. Förr kunde man åka ut ett par 100m och med lite tur pimpla upp valfri mängd strömming. Torsk är också helt borta sedan 20 år, på 70- och 80-talen fanns den i massor även långt in i skärgården.

  • Alexander skriver:

    Om man hade förlagt ett längsgående syresättande system med luft i bottnarna längs dom viktigaste farlederna för sjöfarten, så skulle syresättning och cirkulationen av vattnet i dessa leder leda till öppna leder även vintertid kanske? En samförläggning med annat hade kunnat vara möjligt exempelvis energiutvinning (kraft och värme).
    Detta skulle kanske bespara kostsamt isbrytning vintertid.

  • antti skriver:

    Hej! Jag arbetar till sjöss och ser alla vindkarftsparker som matas upp. Kan man inte använda strömmen ifrån dem för att mata cirlulationspumpar till havs.

  • Markus skriver:

    Runt om i världen, inte så mycket i Sverige tyvärr, diskuterar man att bygga ut produktionen av vätgas för att användas som drivmedel. I processen produceras stora mängder syre som en biprodukt. Borde man inte kunna använda sådan syrgas för att syresätta bottnarna i östersjön? En slang helt enkelt från den producerande industrin ut i havet. Det är kanske värt att undersöka möjligheten?

  • Lars skriver:

    Verkar vettigt, har jag tyckt länge. Kan man inte konstruera solcellsdrivna pumpar som ligger ute och skvalpar och pumpar ner vatten hela sommaren?