Okända havsdjur störs av metalljägare

av Cathrine Beijer
Dagens teknikutveckling är beroende av olika metaller. Men metallerna blir allt svårare att utvinna, och en stor del av utvinningen är även starkt förknippat med en negativ miljöpåverkan. Blickarna börjar därför riktas mot havsbotten. Men vad kan det ge för konsekvenser för djurlivet där? Det ska forskare nu gå till botten med.

Smartphones, surfplattor och grön teknik som vindkraftverk eller elbilar. Behovet av sällsynta jordartsmetaller och mineraler som koppar, nickel och kobolt har ökat rejält i takt med att efterfrågan på ny teknik blivit större.

Utvinningen genom gruvdrift av dessa metaller förknippas ofta med en negativ miljöpåverkan, som till exempel utsläpp av lakvatten och skövling av regnskog. Den ökade efterfrågan har även gjort metallerna till en bristvara och fler och fler företag har därför börjat intressera sig för gruvdrift på havsbotten.

Helt okända arter

Men hur utvinningen av dessa metaller och mineraler kommer att påverka miljön för de djur som lever där och ekosystemet i stort, det vet ingen säkert. Kunskapen om livet, på flera tusen meters djup, är minst sagt bristfällig.

Thomas Dahlgren, docent vid GU. Foto: Johan Wingborg

Thomas Dahlgren, docent vid GU. Foto: Johan Wingborg

Men i ett EU-samarbete uppmärksammas nu de ekologiska aspekterna av djuphavsmineralutvinningen i ett gemensamt forskningsprojekt. Resultatet ska ligga till grund för hur framtida exploateringar ska regleras.

Thomas Dahlgren, docent i marin ekologi vid Göteborgs universitet, och hans internationella kollegor forskar i det projekt som fokuserar på de djur som lever i bottensedimenten, som exempelvis havsborstmaskar, musslor, sjöstjärnor och koraller. Forskningen sker på 4000 – 5000 meters djup, mitt i Stilla havet.

– Vi vill ta reda på vilka djur som lever i havsbotten och var de lever. De flesta organismer som vi hittar har idag inte ens något namn, det här rör sig om helt okända arter. Så för att kunna veta hur de här arterna kommer att påverkas måste vi börja med att katalogisera och namnge dem, säger han.

Miljön kommer störas

En stor del av projektet går ut på att studera arternas utbredning. Det har nämligen stor betydelse för hur de sedan kan komma att påverkas. För enligt Thomas Dahlgren kan man vara helt säker på en sak, när utvinningen av metallerna väl börjar, kommer miljön att störas rejält.
– Vid utvinning av metaller kommer sediment på havsbotten att röras om, och till exempel hamna på djuphavskoraller som är känsliga för sediment. Det är väldigt destruktivt, och går att likna med trålning, säger han.

– Vid utvinning av metaller kommer sediment på havsbotten att röras om, och hamna på djur som är känsliga för sediment. Det är väldigt destruktivt.

Enligt Thomas Dahlgren handlar det mycket om var arterna finns och hur lätt de sprider sig från ett ställe till ett annat. Arter med ett större utbredningsområde är inte lika känsliga för lokala störningar.

För hur påverkas miljön i ett större område när man stör i ett mindre? Hur djuren som lever på botten kommer att påverkas av utvinningen är också viktigt ur ett större perspektiv. Till exempel skulle det kunna påverka den viktiga lagringen av kol i havsbotten.
– Havet suger upp en stor del av den fossila kol som vi människor skickar ut i atmosfären. Via näringskedjorna i havet vandrar kol ner och hamnar sedan på havsbotten. Så om organismerna som styr denna process försvinner, vad händer med lagringen av kol då?

Fiskeresurserna hotas

När miljön i havsbotten störs kan det även hota viktiga fiskeresurser.
– De allra rikaste fiskeresurserna vi har idag bygger på uppströmmande kallt och näringsrikt vatten från djuphaven, till exempel vid Chiles kust. Och skulle vi störa djuphavets ekosystem, så stör vi även de processer som ger oss bra proteiner från havet, säger han.

Oavsett vad forskarna kommer fram till tror Thomas Dahlgren dock inte att resultaten kommer att hindra framtida utvinning av mineraler från havsbotten.
– Vi vill ju ha våra ipads, vår urbanisering, och så vidare. Men vår forskning gör skillnad. På kort tid har vi drastiskt ökat antalet kända arter i området genom att leverera data till öppna databaser. Jag upplever också att de organisationer som arbetar med regleringen av dessa områden lyssnar på oss.

av Cathrine Beijer

Vad tycker du? Kommentera :

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.