”Vi kan inte ha demokratiska val i nuläget”

Genom sociala nätverk på internet skapas nya ”sanningar” och vi möter bara åsikter som liknar våra egna. Fenomenet hotar möjligheten att uppfylla de höga ambitionerna i FN:s hållbarhetsmål. Dessutom hotar det demokratin, menar Per Ödling, professor i telekommunikation.

Om vi ska uppnå FN:s hållbarhetsmål så krävs tillit, till politiken och till varandra. Men var hittar vi egentligen vår tillit i dag?

Enligt Per Ödling, professor i telekommunikation vid Lunds tekniska högskola, har vi stor tillit till de fakta som kommer till oss via sociala media, en utveckling som han menar hotar demokratin.

– Om demokratin hade haft ett skyddsombud, och det hade varit jag, så hade jag stoppat det i dag. Vi kan inte ha demokratiska val i nuläget, säger han.

Han grundar sitt uttalande vid Global Utmanings seminarium på Stockholm Act på de kluster som bildas i sociala nätverk som Facebook, Twitter och liknande. I grunden är det de så kallade trafikmotorerna, som avgör hur information sprids i sociala nätverk, som orsakar problemet.

Han menar att det i dag finns två fakta och två versioner av allt, vilket skapar ett tudelat samhälle med noll tillit till varandra.

Den tudelade verklighetsuppfattningen gör det svårt att uppfylla samhällsövergripande mål som exempelvis hållbarhetsmålen, då ”sanningar” i dag ser olika ut för olika grupper.

– Vi är på väg mot ett tudelat samhälle, båda läger röstar demokratisk men på helt olika bas. Om vi delar och gillar varandra så sugs vi ihop, om vi inte delar så glider vi sakta sakta isär. Det här är mysigt, om man håller sig till sitt eget nätverk, där man får mycket bekräftelse.

Falska konton

Teorin bygger på observationer av ett ultrafascistiskt och ultrarasistiskt nätverk på Facebook som han själv en dag plötsligt hade blivit inkluderad i.
– Det finns inga inträdeskrav, man behöver bara hata lite grann och hatar man lite så får man sådan värme och kärlek tillbaka av medhatarna. Det finns en enorm kraft i det som vi inte får underskatta, säger han.

Ett annat fenomen som snedvrider informationsflödet är det så kallade botnet, det vill säga konton på Facebook, Twitter och andra sociala media som inte kontrolleras av människor.

Han exemplifierar med att Facebook stängde ned 30 000 falska konton före det franska valet och att Donald Trump fick 5 miljoner Twitterföljare på en helg när ett botnet anslöt sig.

– En like kostar ungefär ett öre, om du ser en nyhet med många delningar och likes så tänker du att det måste vara viktigt, och sant. Men det finns inga sådana garantier, det är bara någon som har betalat för nyheten.

En kvarts miljard

På Facebook stöter man som användare ofta på annonser som är skräddarsydda efter personliga värderingar och förutsättningar.

Hemligheten bakom dessa riktade kampanjer är tester, till exempel ”vilken filmstjärna är du mest lik”.
– Det är inte någon glad tonåring som har programmerat det för att underhålla dig, det är företag som gör det för att komma åt dina och dina vänners data.

Vi är på väg mot ett tudelat samhälle, båda läger röstar demokratisk men på helt olika bas.

Per Ödling har räknat på vad det skulle kosta att köpa hela det amerikanska valet och har kommit fram till slutsumman en miljard svenska kronor. Motsvarande belopp för det svenska valet beräknar han till en kvarts miljard.
– Naturligtvis är det inte lagligt, men hur ska det kontrolleras?

Vilka är det som betalar?
– Om vi räknar bort några nationalstater så är det i princip fyra medelålders amerikaner, några har hållit på i flera decennier.

Per Ödling betonar att fenomenet i sig inte är nytt.
– Demokratin är på tillbakagång globalt och alltfler söker auktoritära ledare som en reaktion på otrygghet. Så har det varit förut också. Det som är nytt är hur det kraftigt förstärks av nya IT-verktyg, sociala media med mera.

Programmeras till röstboskap

För att hitta en lösning säger han att vi måste ta tag i de underliggande drivkrafterna och motverka innanförskap och utanförskap i den nya ekonomin och tekniken. Rent praktiskt lyfter han fram förslag som fördelningspolitik, någon form av jobbgaranti genom en bredare offentlig sektor och ett livslångt studiebidrag.

Han poängterar att den största utmaningen ligger i skattebasen, hur ska man få tag på alla pengar som samlas hos få då de bara rör sig mellan länder, frågar han sig.

Och när det gäller informationsflödena i samhället är han tydlig.
– Vi tillåter nu att delar av befolkningen programmeras om till röstboskap via deras rädslor och oro.