Träd har många viktiga funktioner i våra städer. Förutom hälsofördelar lagrar träden även stora mängder kol. Beräkningar från nio svenska städer visar att stadsträden lagrar en kolmängd motsvarande ett årligt koldioxidutsläpp från över 222 000 personbilar.

Hallå där Johanna Deak Sjöman, forskare vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp, och projektledare för i-Tree-Sverige. 

Vad är det ni har undersökt? 

– Vi har tittat på vilken samhällsnytta träd i städer bidrar till, bland annat vilken mängd kol som lagras och tas upp av träden. Vi har också kunnat koppla in hälsoaspekten i projektet genom att undersöka hur mycket partiklar och luftföroreningar som träden kan ta hand om. 

Johanna Deak Sjöman, forskare vid SLU.
Foto: H. Sjöman

Vad har ni kommit fram till? 

– Att träden har stor betydelse. Kartläggningen visar till exempel att björkarna i Luleås stadskärna lagrar den mängd kol som motsvarar ett årligt koldioxidutsläpp från ungefär 1 600 personbilar. Trädens förmåga att fånga upp luftföroreningar har också ett stort samhällsekonomiskt värde eftersom det kan minska trycket på sjukvården, i Stockholm motsvarade det ett värde på cirka 99 miljoner kronor årligen.  

Varför är den här forskningen viktig? 

– Det som kan bli en intressant diskussion framöver är vilken palett av olika trädarter vi har i våra svenska städer och hur de är rustade inför olika utmaningar. Torrare stadsklimat, sjukdomar och angrepp från skadedjur är sådant vi kan förvänta oss av klimatförändringar. I vissa av städerna kan vi se att det finns ett behov av en större mångfald och diversitet av trädarter för att kunna hantera dessa utmaningar.

Hur kan resultaten användas?

– Vi vill använda det här för att kommunicera trädens värden. Ofta saknas det ett konkret och tydligt underlag som når fram till beslutsfattande politiker. Men vi vill också nå ut till de som bor i städerna. Det finns internationella exempel där man har valt att nå allmänheten genom att hänga upp skyltar på träden; det här trädet lagrar såhär många ton kol till exempel.

Hur ser det fortsatta arbetet ut?  

– Resultaten används i dialog med beslutsfattande politiker, inom kommunal förvaltning och med invånare. Vi har hittat en tydlig koppling mellan trädens storlek, mängd och ekonomisk nytta, som vi hoppas kan användas för att kommunicera trädens värde. Utan träd och levande grön infrastruktur får vi inga hållbara städer. 

Stadsträdens kolupptag

Tabellen visar mängden kol som tas upp årligen i trädbestånden. För Luleå och Kristianstad har inventeringen genomförts inom städernas centrala delar, för övriga städer har inventeringen gjorts i hela staden/tätorten.

De städer och bostadsbolag som varit med i projektet har själva definierat vilka områden som är betydelsefulla att lyfta fram i kopplingen till träd och ekosystemstjänster. För några städer var det stadskärnan som var av extra vikt och för Göteborg, till exempel, var det viktigt att även få mer stadens ytterområden. Göteborg var den stad som hade störst markområde för inventering och därför blir resultaten av beräkningarna större.

Källa: i-Tree Sverige – För strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster


Lovisa Widman text

Lämna ett svar till Dag Lindgren Avbryt svar

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.

  • Dag Lindgren skriver:

    Visst är det jättebra ur många synpunkter med träd i städerna. Men beträffande stadsträdens kollagring misstänker jag den är negativ. Städerna hugger ned stora mängder träd för att bygga vägar, elledningar, bostäder, parkeringsplatser mm. Vore intressant att få bättre belyst hur det i träd lagrade kolet förändrats i de sista åren i de större tätorterna. Men dessa lagerförändringar i tätorterna är naturligvis mycket små i förhållande till Sveriges träd totalt, så stadsträden har en liten roll i kolhushållningen, den stora betydelsen är andra faktorer.

  • AnnaLena skriver:

    Mycket intressant!