Att mikroplast sprids till naturen från bildäck och plastförpackningar vet de flesta, men att plast också sprids från olika typer av torkad färg är mindre känt. För första gången har nu forskare uppskattat vidden av problemet här i Sverige.

Enligt beräkningar från IVL Svenska Miljöinstitutet kan så mycket som 3 700 ton plast spridas till miljön varje år från husfärg och upp till 308 ton från båtfärg. Det kan sättas i relation till utsläppen som orsakas av bildäck, som är den främsta källan till mikroplast i Sverige. Däckslitage står för cirka 7 674 ton varje år och är ett problem som har uppmärksammats betydligt mer än mikroplast från färg.

− Många känner nog inte till hur mycket mikroplast som faktiskt sprids från färgen, säger Sara Brännström, expert i kemi och lagkrav vid IVL.

Hon betonar att siffrorna i den nya rapporten ska ses som grova uppskattningar snarare än exakta mått. Forskarna har utgått från Kemikalieinspektionens siffror över mängden färg som säljs i Sverige varje år. Utifrån det har de gjort beräkningar baserat på uppgifter från tidigare studier kring hur mycket färg som spills vid applicering, flagnar bort över tid samt sprids i naturen i samband med att gammal färg skrapas bort.

Kartlägger hur mikroplast sprids

Rapporten från IVL har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket, som även har beställt beräkningar av mängden mikroplast från bland annat konstgräsplaner. Målet är att öka kunskapen om hur man kan gå till väga för att minska utsläppen av mikroplast på ett effektivt sätt, men också att utveckla metoder för beräkning av utsläpp från olika källor.

Sara Brännström
Sara Brännström, expert i kemi och lagkrav vid IVL.

− Det är svårt att mäta hur mycket mikroplast som släpps ut, säger Sara Brännström.

Framöver tror hon att det vore bra med fler detaljerade studier av hur mycket plast som faktiskt sprids till miljön, till exempel i samband med en fasadrenovering.

Hon berättar att en brist i metoden som de har använt i sina beräkningar är att de inte får med den färg på konstruktioner och produkter som finns här i Sverige men som målats i något annat land. Hon tar den nya stora ”guldbron” vid Slussen som exempel:

− Den målades i Kina så färgen på bron finns inte med i siffrorna från Kemikalieinspektionen och alltså inte heller i våra beräkningar. Den här bristen gäller också åt andra hållet. Vi får med färg som har sålts i Sverige och använts inom till exempel fordonsindustrin, men sedan exporterats till andra länder och därför inte orsakar några utsläpp av mikroplast här.

Viktigt att samla upp avfall

Forskarna vid IVL bedömer att det är svårare att minska utsläppen av mikroplast från färg jämfört med från andra källor.

− De här färgerna behövs verkligen i många sammanhang, till exempel för att ge ett effektivt skydd av olika typer av stålkonstruktioner. Det är också svårt att hindra små flagor från att spridas, säger Sara Brännström.

Tydligare rekommendationer om att gammal torkad färg som skrapas bort från fasader eller båtskorv inte lämnas på marken är ett sätt att minska problemet. Forskarna tror också att det kan behövas mer kunskap om fördelarna med att använda färg som inte innehåller plast, till exempel slamfärg. De färger som orsakar problem är till exempel akrylatfärg och epoxyfärg.

− Där det går, till exempel på träfasader, är det bättre med slamfärg, men det fungerar inte alltid utan ibland måste man använda andra färger.