Mat & jordbruk
Regeringens klimatpolitik räcker inte
Det räcker inte – det är huvudbudskapet i klimatpolitiska rådets rapport – som har överlämnats till miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan. I rapporten underkänns regeringens arbete för att nå klimatmålen.
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Enligt klimatlagen är regeringen skyldig att föra en politik som utgår från klimatmålen. Lagen trädde i kraft i januari 2018 och följdes i december 2019 av Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan.
I en ny rapport från Klimatpolitiska rådet, som utvärderar regeringens politik, underkänns nu handlingsplanen.
– Vi välkomnar regeringens ambition men arbetet måste konkretiseras, genomföras fortare och gå från konkret planering till faktisk handling, säger Ingrid Bonde, Klimatpolitiska rådets ordförande.
”Den allvarligaste bristen är att regeringen inte redovisar i vilken grad de beslutade och aviserade insatserna i sina delar eller som helhet, bidrar till att klimatmålen kan nås. Därmed uppfyller inte handlingsplanen klimatlagens krav i detta avseende. Insatserna är därtill genomgående diffust beskrivna och saknar en tidplan för genomförande,” skriver rådet i en övergripande bedömning av handlingsplanen.
Få skarpa förslag
Klimatpolitiska rådet rekommenderar att handlingsplanen konkretiseras samt att den följs upp årligen.
– Gör om planen till en riktig plan med ansvarsfördelning, tidssättning och effektbedömning, säger rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna.
Vidare rekommenderar rådet att ansvaret för klimatfrågan stärks och breddas i regeringen. Några konkreta förslag är att en styrgrupp med statsministern som ordförande inrättas och att det klimatpolitiska ramverket och handlingsplanen får lika starkt genomslag som budgetpolitiken.
”Med nuvarande förutsättningar och beslutad politik går det inte att nå varken det övergripande målet till 2045, etappmålen för de utsläpp som är utanför handelssystemet, med undantag för etappmålet till 2020, eller etappmålet för inrikes transporter,” skriver rådet i rapporten.
– På kort sikt är det enda riktigt skarpa förslaget skärpt reduktionsplikt för drivmedel. Det krävs betydande av ytterligare politik för att nå nettonoll och det är oroande att så lite händer under den första handlingsplanens period, fram till 2023, säger Johan Kuylenstierna.
Motor för regeringens arbete
Klimatpolitiska rådet konstaterade redan i fjolårets rapport att takten i utsläppsminskningen är för långsam.
– De beslut som regeringen har fattat under året ändrar inte den bilden, säger Ingrid Bonde.
Ingrid Bonde och Johan Kuylenstierna har nu överlämnat rapporten till miljö- och klimatminister Isabella Lövin och näringsminister Ibrahim Baylan.
– Ingen har tänkt att det kommer att räcka med den första handlingsplanen utan vi är fullt medvetna om att målet om ett fossilfritt välfärdsland är oprövad mark, säger Ibrahim Baylan, som betonar att Sveriges ambition om nettonollutsläpp har inspirerat andra länder till att skärpa sina klimatåtaganden.
Enligt Isabella Lövin har fjolårets rapport från Klimatpolitiska rådet fungerat som en motor för regeringens arbete.
– Vi har mött upp rekommendationerna på ett tydligt sätt och årets rapport kommer att bli en ledstjärna, det finns gott om möjligheter att ta med rekommendationerna i det fortsatta arbetet, säger hon.
Klimatpolitiska rådet
Klimatpolitiska ramverket
I juni 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.
Klimatpolitiska rådet
Rådets uppdrag är att utvärdera regeringens politik och de underlag den bygger på samt bidra till en ökad diskussion om klimatpolitiken i samhället. Klimatpolitiska rådet är en myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. Rådet utvärderar hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.
Det innebär att:
• Utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen.
• Belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv.
• Identifiera politikområden där ytterligare åtgärder behövs för att nå klimatmålen.
• Analysera hur klimatmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt, både kort- och långsiktigt.
• Förutom att vi ska utvärdera regeringens politik, ska vi även utvärdera de kunskapsunderlag och modeller den bygger på. Vi ska dessutom bidra till en ökad samhällsdebatt om klimatpolitiken.
Klimatlagen
Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och anger hur regeringens arbete med detta ska bedrivas. Klimatlag (2017:720) trädde i kraft den 1 januari 2018.
Klimatmålen
Klimatmålen beslutades i juni 2017 genom att Riksdagen antog regeringens proposition Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Prop. 2016/17:146
Källa: Klimatpolitiska rådet