Klimat
Pandemin har kastat ner över 100 miljoner människor i extrem fattigdom
För ett år sedan vittnade den högst uppsatta svensken inom FN om rasande ekonomier och att antalet människor som lider av akut hunger riskerar att fördubblas i coronas kölvatten. Hur har pandemin påverkat utvecklingen av de globala målen?
Prenumerera på Extrakts nyhetsbrev!
Läs mer
Håll dig uppdaterad! Få kunskapen, idéerna och de nya lösningarna för ett hållbart samhälle.
Personuppgifter lagras endast för utskick av Extrakts nyhetsbrev och information kopplat till Extrakts verksamhet. Du kan när som helst säga upp nyhetsbrevet, vilket innebär att du inte längre kommer att få några utskick från oss
Hallå där Ulrika Modéer, chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete.
Pandemin har satt djupa spår på många sätt, kan du nämna några av de största områdena?
– Pandemin har skördat flera miljoner liv runt om i världen, det är en oerhörd tragedi. Den har också haft enorma socio-ekonomiska konsekvenser – inte minst för de fattigaste och mest utsatta. Under 2020 så kastades ungefär 124 miljoner människor ner i extrem fattigdom. Över 500 miljoner arbetstillfällen har gått förlorade. En skuggpandemi har också brett ut sig i form av ökad desinformation och vi ser en destabilisering av tilltron till demokrati globalt.
Ojämlikheten utvecklades redan före pandemin åt fel håll, hur har det senaste året sett ut ur den aspekten?
– För första gången sedan 1990 ser vi att mänsklig utveckling går åt fel håll. Pandemin har lett till ökad ojämlikhet och vi ser tydligt att de som är fattigast och mest utsatta har drabbats hårdast av pandemin. Vi ser en enorm digital klyfta och hur det påverkat tillgången till skola under pandemin – som självklart begränsats för de utan internet – och hur det kommer att ha negativa effekter under lång tid framöver. Vi ser även att flickor och kvinnor har drabbats hårt genom ökat våld.
2020 skulle bli superåret för naturen, men det sköts på framtiden, hur har miljö- och klimatfrågorna utvecklats sedan i fjol?
– Tyvärr så har vi inte sett den utveckling vi hade hoppats på. FN släppte en rapport nu i april som visar på att pandemin inte haft någon positiv effekt på klimatet. Vi står inför ett vägskäl. Detta måste vara året för handling och de kommande tio åren måste vara ”transformationens decennium”. Vi måste nå de resultat vi behöver under årets viktiga klimatkonferens i Glasgow.
Detta är historiskt och visar att vi kan åstadkomma stordåd om vi samarbetar.
Finns det ljuspunkter från året?
– Arbetet med att ta fram vacciner mot covid-19. Tack vare samarbete och investeringar i forskning så har vi på rekordtid lyckats få fram flera säkra och effektiva vacciner. Detta är historiskt och visar att vi kan åstadkomma stordåd om vi samarbetar. Vi måste också se vilka möjligheter som pandemin för med sig om vi förvaltar dem rätt. Vi har en enorm chans och möjlighet att ställa om till förnybar energi samt säkra digital tillgång vilket kommer gynna generationer framöver.
När kan man börja prata om ett ”efter” pandemin?
– Om vi ska stoppa pandemin måste vi stoppa spridningen i alla länder. Om inte alla är säkra så är ingen säker. Vi måste få till en mer rättvis och jämlik fördelning av vaccin mot covid-19. I nuvarande tempo kommer det dröja flera år innan alla är vaccinerade och det är de fattigaste och mest utsatta länderna som hamnar på efterkälken.
Vilka är de avgörande frågorna framöver?
– Klimatförändringar och miljömässig hållbarhet, ojämlikheterna som blivit allt tydligare under pandemin men också frågor om artificiell intelligens och automation som kommer ha stor påverkan på världsekonomin och arbetsmarknaden. Investerar vi rätt i ansvarsfulla och riktade insatser i socialt skydd, grön ekonomi och digitalisering så kan vi lyfta 100 miljoner människor från fattigdom. Nu är tiden att investera för att säkra framtiden för miljoner av personer som varit särskilt utsatta under pandemin.