Musselodling ineffektivt mot övergödning i Östersjön

Att anlägga storskaliga musselodlingar är i dag inte en kostnadseffektiv åtgärd för att minska övergödningen i Östersjön. Dels växer musslorna långsamt i det bräckta vattnet, dels riskerar stora odlingar att skada havsmiljön mer än de hjälper, enligt forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms Universitet.

På senare tid har musselodlingar förespråkats som en kostnadseffektiv åtgärd för att minska övergödningen i kustområden, bland annat i Östersjön. Grundtanken är att näringsämnen i havet binds upp i musslor, som sedan tas upp ur vattnet. Men blåmusslor utmed svenska östkusten växer långsammare, och har lägre kötthalt och lägre innehåll av kväve och fosfor än musslor på svenska västkusten. Det gör att potentialen för att odla musslor i syfte att motverka övergödningen är betydligt sämre i Östersjön jämfört med i Västerhavet. Det finns också stora kunskapsluckor kring musselodlingars negativa sidoeffekter på havsmiljön. De småskaliga försöksodlingar som finns i Östersjön i dag har liten negativ miljöpåverkan, men ger samtidigt ingen stor miljönytta. Om odlingarna skalas upp ökar risken för syrebrist på bottnar och ökad frisättning av näringsämnen. Forskare vid Östersjöcentrum på Stockholms Universitet föreslår nu i en policy brief att vi bör avvakta med nya satsningar på musselodling i Östersjön, att nya beräkningar som tar hänsyn till Östersjöns speciella förhållanden görs samt att inga musselodlingar i Östersjön startas innan vi vet mer om sidoeffekterna. Det framgår av ett pressmeddelande från Stockholms Universitet.