Mjölk utan kor kan skaka om lantbruket

Komjölk tillverkad helt utan kor har börjat säljas internationellt som ett klimatsmart alternativ. Flora Hajdu, som forskar om framtidens lantbruk, ser både möjligheter och utmaningar när livsmedelsproduktionen flyttar från gårdar till industrier.   

Med ny teknik kan matvaror som vi förknippar med åkrar och hagar i stället tillverkas genom banbrytande kemi. Labbodlat kött har efter många års försöksverksamhet nu börjat säljas kommersiellt i vissa länder. Samtidigt har svenska forskare hittat sätt att tillverka matfett av luft.

Den nya mjölken tillverkas genom en fermenteringsprocess där mjölkprotein bildas med hjälp av mikroorganismer i en tank. Produkten är innehållsmässigt identisk med vanlig komjölk, och Flora Hajdu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, blir inte förvånad om den snart dyker upp i svenska butiker.

– Särskilt om priset blir lägre än för traditionell mjölk tror jag säkert att delar av industrin kommer köpa den. Vi har ju redan ganska mycket torrmjölk i olika produkter, som såser och färdigmat.

Hon gissar att det kan bli lite svårare att få konsumenter att köpa den industriellt framställda mjölken i literförpackning.  

– Det är nog lättare om den är dold i andra produkter, fast jag tror man vänjer sig. Det finns mycket som vi har vant oss vid när det gäller livsmedelsproduktionen.

Svåra villkor för mjölkbönder

För några år sedan genomförde Flora Hajdu och andra forskare vid SLU studien Det svenska jordbrukets framtid. Där intervjuades 40 lantbrukare om förändringar inom branschen sedan 1990-talet. Extrakt skrev om studien i artikeln Lantbrukare – en yrkeskår i ständig förändring.

I studien, som publicerades 2020, såg forskarna att små mjölkgårdar har fått svårt att få ekonomin att gå ihop. Utmaningarna kopplas till att mjölkpriset har pressats av konkurrensen inom EU och av dagligvaruhandelns starka aktörer.

Stora lantbruk har haft helt andra möjligheter att investera i ny teknik, som lösdriftsstall och mjölkningsrobotar, och har därmed kunnat hantera de pressade priserna bättre än mindre lantbruk.

– Vi har haft en utveckling under många år mot färre och större gårdar. Samtidigt är det också allt färre unga som vill ta över. Den utvecklingen kommer kanske snabbas på ytterligare nu, om det blir så att mjölkbönderna pressas ännu mer av den här nya typen av industritillverkad mjölk. 

Tror du att det finns en hype kring de här nya metoderna, där livsmedel som traditionellt kommer från lantbruket i stället framställs industriellt, eller står vi verkligen inför ett systemskifte inom livsmedelsproduktionen?

– Det är svårt att svara på, men den industritillverkade mjölken är nog en produkt som har kommit för att stanna, precis som många olika industriella tillsatser. Hur stort det kommer bli på sikt är svårt att sia om.

Hon ser att industrimjölken på vissa sätt kan vara ett bra alternativ. Proteinet är fullvärdigt och klimat- och miljömässigt finns det fördelar. Utan mjölkkor blir det till exempel inga metanutsläpp. Mark som vi i dag använder för bete eller odling av foder kan i stället användas för att odla grönsaker, vilket kan ge en mer effektiv markanvändning.

Finns det några risker ur miljö- och klimatperspektiv?

– Vi pratar ju ofta om metanutsläppen men miljöfrågan kopplat till djurhållning är mer komplex. Utan mjölkkor riskerar vi att få färre betande djur, vilket kan innebära svårigheter att bevara betesmarker och den biologiska mångfalden där. Dock består endast en liten del av dagens betesmark inom mjölkproduktionen av värdefullt naturbete. Korna får i regel beta på marker nära gården, som ofta är vanlig åkermark.

Hon tillägger att man också behöver bedöma hur klimat- och miljövänlig den nya, industriella, mjölktillverkningen egentligen är.

– Huruvida den verkligen har miljöfördelar beror helt på hur mycket energi den kräver, och hur energin produceras.

Kan ge mer hållbart lantbruk

Om kött, matfett och mjölk i framtiden kommer från industrier istället från gårdar kan man undra hur lantbrukets roll kommer att se ut. Flora Hajdu ser en risk att lantbruken kommer pressas ännu hårdare, mot maximerad produktion. Då kan ännu fler små gårdar konkurreras ut. Fast det kan också gå åt motsatt håll, om lantbrukets produkter får ett särskilt värde.

– Det går att tänka sig en utveckling tillbaka till mindre gårdar. Mjölkbönder kanske kommer att rikta in sig på att ha mjölkkor som går på naturbete, och sälja premiummjölk? På det sättet skulle vi kunna få ett mer ekologiskt och klimatmässigt hållbart lantbruk, men en förutsättning är att det går att få lönsamhet i det.

Färre hagar och rapsfält

Intervjustudien med lantbrukare, som SLU-forskarna publicerade 2020, visade att lantbrukare generellt är bra på att anpassa sig efter nya förutsättningar och nya önskemål från konsumenter.

– Många små mjölkbönder har gått över till att ha köttdjur i stället för mjölkkor, eller till att ha mer odling för det ger bättre lönsamhet. Vi såg också att en del som slutade med mjölkproduktion i stället började med helt nya verksamheter. Vissa började bjuda in besökare att ”bo på lantgård” eller satsade på förädling av någon egen produkt som de sålde i sin gårdsbutik.

Om det blir så att vi får en övergång till en mer industriell produktion av lantbrukens livsmedel tror Flora Hajdu inte bara att det kommer förändra verksamheterna på landsbygden utan i förlängningen också landskapet, rent visuellt. Framtidens landsbygd kanske kommer rymma färre hagar och rapsfält.

– Men det är ju inget självändamål att våra kultiverade landskap ska se ut just som de gör nu.