Samtidigt som jakten på fossilfri energi går het globalt så är 15 till 20 miljoner människor beroende av Indiens kolgruvor för sin försörjning. Vad händer med dem när kolgruvorna stängs? Det ska forskare vid SLU ta reda på i ett nytt projekt.

Ska vi rädda klimatet så måste vi bli fossilfria. Det var de flesta av världens ledare överens om vid det senaste klimatmötet i Glasgow. Men just begreppet fossilfri orsakade lång debatt, bland annat från indiskt håll. Och det är ingen slump.

– Kolet är en nationell prioritet, hela nationen har ett sug efter elektricitet. Det känns överallt; i storstäder, jordbruket, industrin, ja till och med it-kontoren har backup-generatorer. Och de kör inte direkt på ren el, säger Patrik Oskarsson, forskare inom resurspolitik vid SLU.

Och trots att utbyggnaden av solceller har påbörjats så är kolkraften den dominerande källan till elenergi. Det finns i dag hundratals kolgruvor i Indien.

– Kolgruvorna har expanderat något enormt. De kan vara tio kilometer breda och går att se som stora svarta hål på Google Earth. Andra gruvor har lokala protestgrupper lyckats stoppa men kolet är viktigt för Indien.

Miljontals människor beroende av gruvorna

För klimatets del så behöver gruvorna ställas om.

Patrik Oskarsson
Patrik Oskarsson, vid SLU.

– Vi ser en början på diskussioner om att gruvor måste avvecklas, men i dag är 15 till 20 miljoner människor beroende av gruvorna och kolindustrin för att få mat på bordet.

I ett nytt forskningsprojekt ska Patrik Oskarsson tillsammans med professor Kuntala Lahiri-Dutt från Australian National University och partners i Indien titta på hur stängningen av kolgruvor i Indien skulle kunna göras på bästa sätt, utan att äventyra de sociala delarna. För att ta reda på mer om hur människor kan komma att påverkas ska han titta närmare på två olika kolgruvor, en gammal och en nyare.

– Den äldsta har varit aktiv i hundra år, och är så pass etablerad att ingen minns hur området såg ut innan. Den andra etablerades på 1980-talet så här finns fortfarande människor som minns tiden före kolbrytningen.

Rättvisa till de familjer som förlorat mark

Genom fokusgrupper och intervjuer ska Patrik Oskarsson fånga åsikter från olika grupper av människor; män, kvinnor, gruvbolagschefer, arbetare, politiker med flera.

– Det blir intressant att se hur dessa olika röster kontrasterar. En viktig del blir att se vilka visioner som finns och om de skiljer sig från varandra.

Att hitta alternativ sysselsättning till mellan 15 och 20 miljoner människor ter sig som en diger uppgift, och förhoppningsvis utkristalliseras lösningar under projektets gång. En annan viktig utmaning i projektet är att återskapa rättvisa till de familjer som förlorade sin mark när gruvorna anlades.

– Hur ska de som har förlorat mark och aldrig har fått kompensation kunna få rättvisa i framtiden? Kanske kan mark ges tillbaka i form av jord- eller skogsbruk? Indien är väldigt tätbefolkat men här handlar det om hundra tusentals hektar som frigörs, och det öppnar upp för nya möjligheter.

Förhindra massflytt och fattigdom

Ett konkret resultat som projektet ska bidra med är ett ramverk för hur länder som har mycket kolindustri kan hantera dessa frågor. Ramverket ska sedan kunna användas av miljöorganisationer och nationella myndigheter.

– Indien har ett helt eget departement för kol, dem vill vi nå.

Men resultaten kan bli viktiga även utanför Indiens gränser eftersom kol fortfarande är ekonomiskt viktigt i många länder som exempelvis Indonesien, Australien, Sydafrika och Colombia.

– Stängningen av kolgruvor kommer att innebära årtionden av arbete för att förhindra massflytt och massfattigdom, säger Patrik Oskarsson.

Om projektet:

Projektet Planering för en rättvis utfasning av kolenergi i Indien i ett underifrånperspektiv: Indiska kolsamhällen i en fossilfri värld har fått tre miljoner kronor från Formas och pågår mellan 2022 – 2024.


Karin Montgomery text

Vad tycker du? Kommentera!

Extrakts kommentarsfält är modererat. Vi förbehåller oss rätten att radera eller beskära poster som till exempel innehåller reklam, personangrepp, rasistiskt eller sexistisk innehåll, alternativt länkar till sidor där sådant innehåll förekommer.