Forskare söker svar om resistens i avloppsvattnet

Antibiotikaresistens gör att vi riskerar att stå handfallna inför ”vanliga” infektioner. I avloppsvatten finns det gott om antibiotikaresistensgener men det är ofta okänt vilka bakterier som bär på dessa, något som är viktigt att veta för att bedöma riskerna. Det här ska forskare nu ta reda på i nytt projekt.

Antibiotikaresistenta bakterier kan spridas via avloppsvatten. I stor utsträckning kommer bakterierna i avloppsvattnet från oss människor, men det läcker även in bakterier från den omgivande miljön. Att resistenta bakterier finns i vårt avloppsvatten har både svenska och internationella studier tidigare slagit fast.

– Några av dessa är extra bekymmersamma eftersom de är resistenta mot våra ”sista utvägen-antibiotika” alltså den typ av medicin som sätts in när det inte finns några andra alternativ kvar, säger Carl-Fredrik Flach, forskare vid Göteborgs universitet, och projektledare för Antibiotikaresistensgener i avloppsvatten - studier av faktorer av vikt för att bedöma riskerna.

Avloppen pekas ut som riskmiljöer

Till skillnad från mänskliga gener, som bara sprids till våra barn, så sprider bakterier även sina gener till andra bakterier i sin närhet. Detta kallas för horisontell genöverföring, som enkelt förklarat innebär att bakterier kan byta gener med varandra - och även plocka upp helt nya gener. De kan också byta gener över artgränserna, till exempel så kan jordbakterier byta gener med vattenlevande och sjukdomsframkallande bakterier.

Detta gör att en rad olika typer av bakterier kan bära på likadana resistensgener. Avloppsmiljöer, där ett stort antal bakterier möts, har pekats ut som en riskmiljö för sådant utbyte av resistensgener.

– Det finns oerhört många olika bakterier i avloppsvatten, exakt hur många kan jag inte ge siffra på. Flera av dem överlever också reningsstegen vid våra avloppsreningsverk.

Vilka av alla dessa bakterier som bär på specifika resistensgener vet forskarna dock inte lika mycket om.

– Det finns mängder av studier som visar på förekomst av resistensgener i avloppsvatten, men ofta framgår det inte vilka bakterier som bär på dem. Bara vissa bakterier kan orsaka infektioner hos människor och djur. Om resistensgenerna sitter i bakterier som kan infektera oss så utgör de ju större risker än om de sitter i bakterier som aldrig infekterar eller koloniserar oss.

Lättare att bedöma spridningsrisker

För att ta reda på vilken bakterie som genen sitter i så odlar forskare i dag ofta bakterier från avloppsproverna.

– Ibland kan vi genom odling hitta vilken typ av bakterie som genen sitter i, men inte sällan är det väldigt tidskrävande eller inte ens möjligt med dagens odlingstekniker.

I det nya projektet ska därför en ny molekylär metod utvecklas som ska kunna identifiera bärare av resistensgener oavsett vilka bakteriearter det rör sig om.

– Det gör att vi hittar mer, i samma svep kan vi analysera allt som finns i ett prov, säger Carl-Fredrik Flach.

Ökad kunskap om vilka bakterier det handlar om gör det lättare att bedöma spridningsrisker och också motverka dessa via interventioner, bland annat vid utvärdering av avloppsreningstekniker. Han hoppas att den nya metoden kan ha stor betydelse för att bedöma och i slutändan minska riskerna vad det gäller spridning av antibiotikaresistens via avloppsvatten.